I går hade vi styrelsemöte i partiet. Det blev en ganska animerad diskussion. Buggning eller inte? Alliansparti eller inte?
Det finns många i Folkpartiet som enbart ser mig som en bråkstake, någon som med vett och vilja väljer att gå emot partiet och partiledningen på så många punkter som möjligt. Skälet är kanske att jag är en dålig förlorare, eller att jag är avundsjuk, eller att jag inte accepterar att underordna mig andras beslut eller majoritetens beslut.
Jag måste ge dessa kritiker rätt på en punkt. Jag har svårt att underordna mig, oavsett om det är majoriteters eller minoriteters beslut. Framförallt om jag upplever att de går på tvärs mot mina politiska uppfattningar. Då kan jag inte heller göra skillnad om det är människor innanför eller utanför partiet som står för dessa åsikter.
I ett sådant läge handlar det, enligt min mening, att visa var man själv står, vilka åsiktsskillnader det finns mellan mig och andra och vilka resultat den förda politiken får. En del menar att detta är både konfrontatoriskt och kontraproduktivt. Kanske är det så.
Men för mig är politikens kärna just denna diskussion. Konfrontation är en del av politiken. Hellre en öppen konfrontation där likheter och olikheter tydliggörs, än en intern "lägga locket på"-mentalitet. Men ska då denna konfrontation föras i allmänna media eller enbart internt?
Här menar jag att den moderna politiken inneburit att även interna diskussioner måste få föras externt. Partiorganisationerna är allt svagare. Partiernas politik bestäms alltmer av snabba beslut på hög central nivå. Mediala utspel är de ledande politikernas vardag. I ett sådant läge måste också de som tycker annorlunda agera på samma bana. Den externa diskussionen blir ett komplement till den interna. Ingen kan vara fri från den andra.
Är då detta kontraproduktivt? Kanske. Men det är inte säkert att ett partis framgånga mäts av att alla tycker likadant i alla frågor, att partiets centrala företrädare är de enda som kan leda en diskussion, att taket ligger precis ovanför huvudet och att bara en åsikt finns per parti. Kanske är det marknadsföringsmässigt riktigt att en vara säljer bäst om alla säger samma sak om schampot och att det bara finns i en förpackning.
Men politik är inte schampo. Demokrati är inte marknadsföring. Partier är inte företag.
För mig handlar den liberala ideologin om att genom samförstånd och konfrontation finna svar på svåra frågor, eller ibland bara finna frågorna bakom olika företeelser. Jag hoppas att det ytterligare någon tid finns plats för de tankarna i svensk politik.
Det är viktigt med debatt inom partiet! Särskilt just nu! Jag har inte gått i mål riktigt när det gäller var jag står angående buggning! I motiven till buggning tas inte problemet med att i många fall kommer oskyldiga att drabbas. För att staten ska veta att "man har rent mjöl i påsen" måste den kanske kontrollera påsen först (genom buggning!?)! Det är inte bra! Jag vill se ännu mycket tydligare direktiv vad som gäller! När ska det vara tillåtet att bugga?
SvaraRaderaDu förstör för partiet Staffan. Vill det sig riktigt illa så bidrar dina utfall och insändare till att socialdemokraterna får dom där extra rösterna som är nödvändiga för att få fortsätta vansköta Sverige fyra år till. I alla fall så sprider du mistänksamhet mot partiet och det är dålig stil. Vill du att det ska gå dåligt för Folkpartiet?
SvaraRaderaJag erkänner att jag inte är särskilt socialliberal av mig, men i valet mellan borgarna och vänstern så blir garanterat ingen röst på dom röda.
En man i din ställning borde veta bättre. Folkpartiet är en demokratiskt uppbyggd organisation och det trista med demokrati är att man inte alltid får som man vill. Det är viktigt med politisk diskussion, det skall vi ha, men att attackera enskilda medlemmar i insändare och på partiets hemsida (!) är nesligt gjort av dig.