Det finns många som påstår att finansmarknaden aldrig kommer att bli sig lik efter kraschen -08. Jag hoppas det.
En av de åtgärder den svenska regeringen borde genomföra är att sätta stopp för den girighet och de bonusar som en del av näringslivets toppar gynnar sig själva med. Det räcker ibland med att höra namnen för att förstå att något gått mycket fel: "Sharetracker" och Wealthbuilder" är ju rätt kända. I Storbrittanien plockar regeringen bort de bonusar som finns i de banker som nu fått statligt stöd. Det är bra, men det räcker inte.
Det är inte fel med höga löner. Men bonusar plockar både pengar från såväl kunder som aktieägare på ett sätt som ingen borde acceptera.
Vad jag förstår så finns ingen evidens bakom dessa bonusar. Företag där topparna gynnar sig själva går inte bättre än andra. Bankernas bonusar har ofta berott på en utveckling som inte i huvudsak påverkas av vad ledningarna gjort utan av andra faktorer. Men framförallt har girigheten och kortsiktigheten blivit norm. Detta system måste brytas. Sverige borde gå före.
Därför föreslår jag:
*Att regeringen omedelbart utreder hur bonussystem ska beskattas i framtiden för att omöjliggöra den girighet och den kortsiktighet som orsakat finanskrisen.
*Att regeringen omedelbart utreder om bonussystem som är olika för olika grupper av anställda kan bli otillåtna.
'Att regeringen villkorar det stöd man nu skapar för banksektorn med att inga speciella ledningsbonusar ska utgå.
Vill du stödja detta upprop? Besvara inlägget och sprid det vidare!
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
2 kommentarer:
Om det nu är så att bonusar plockar pengar från aktieägarna så borde det rimligtvis vara en fråga för aktieägarna att låta bli att införa bonusprogrammen. Om kunderna upplever att bonusarna leder till orättfärdigt höga priser så får de väl rösta med fötterna och gå någon annanstans.
Dock håller jag med om att staten kan ställa krav om staten går in med pengar. Men varför de i övrigt ska lägga sig i hur andra sköter sina företag begriper jag inte.
Jag tror på den styrda marknadsekonomin. I den har staten ett ansvar för att det finns en långsiktighet i näringsliv och företagande. Om ett ersättningssystem premierar girighet, kortsiktighet och en rovdrift på resurser för personlig vinning som sedan riskerar samhällets stabilitet bör det inte premieras, utan snarare göras ekonomiskt ointressant.
När inte ersättningens storlek och utformning står i proportion till nedlagt arbete och eget risktagande, blir ersättningarna oftare att likna vid de tidigare kungliga förläningarna. Sådana system, som skapar enorma samhällsklyftor, kommer i sinom tid att föda än fler irrläror som liknar kommunismen till sin uppbyggnad och som därmed skapar faror för hela samhället.
Skicka en kommentar