Om en partisk revision

Örebro kommun har en lång tradition av stora brister i ekonomisk hantering. Under perioden 1994 – 2004 saknades en politik för en långsiktigt hållbar ekonomi. Den kortsiktiga ekonomin löstes av den dåvarande socialdemokratiska kommunledningen dels genom en utförsäljning av det kommunala energibolaget för att rensa balansräkningen och minska räntekostnaderna, dels därefter genom en fortsatt nyupplåning. Omedelbart efter valet 2002 briserade den ekonomiska bomb som många kunnat se laddas under lång tid. Socialdemokraterna vann valet, men konsekvenserna var tydliga. Kraftiga besparingar innebar bland annat att flera hundra anställda fick lämna sina arbeten. Nödstopp, innebärande anställningsstopp, inköpsstopp, konferensresestopp och så vidare lanserades.

Resultaten av dessa kraftiga åtstramningar var ändå lyckosamma. Örebro gick från att vara ett sannolikt ärende för statlig tvångsförvaltning till en ekonomiskt stabil kommun.

Det märkliga i detta skeende är att de kommunala revisorerna år efter år, bokslut efter bokslut, gav samtliga nämnder och samtliga förtroendevalda, ansvarsfrihet. Till och med när en nämnd i en förlaga till det slutgiltiga bokslutet i princip skriver att de klarat verksamheterna för att de struntat i att följa budgeten, uteblir reaktionen från kommunens revisorer.

Denna bild av hur den kommunala revisionen fungerar är inte unik för Örebro. Den är heller inte unik för ett parti. I Örebro var det socialdemokraterna som misskötte ekonomin. I andra kommuner har det varit andra partier. I Örebro har det sedan en längre tid varit oppositionen som styrt revisionen. I Örebro Läns Landsting, där socialdemokraterna under samma tid också misskötte ekonomin, har socialdemokraterna också haft huvudansvaret. Men revisionens bristande reaktioner har varit liknande.

Problemen med den kommunala revisionen har flera grunder. En del är enkla att lösa. Det vore naturligtvis självklart och enkelt att staten tog sitt ansvar och förändrade kommunallagen och tydligt utsade att revisionens ordförande alltid ska tillsättas av ett parti som inte tillhör kommunledningen. Att socialdemokraterna i Örebro Läns Landsting, mot sitt eget partis uttalade vilja, åsidosätter denna demokratiska självklarhet talar väl mer om deras maktfullkomlighet än något annat.

Lika enkelt borde det vara att tydliggöra den kommunala revisionens eget ansvar. Om man inte reagerar på uppenbara ekonomiska missförhållanden så blir revisorerna lika ansvariga som de politiker som inte fattat relevanta beslut. Varje kommunmedborgare borde i ett sådant läge ha talerätt.

Andra är svårare. Skälet är enkelt. Den kommunala revisionen är inte bara en ekonomisk revision. Den kommunala revisionen är inte heller bara en verksamhetsrevision. Den kommunala revisionen är både en ekonomisk, en verksamhets- och en politisk revision.

Framförallt är det den sistnämnda uppgiften som ställer till problem. Den kommunala revisionen tar i allt politiska hänsyn. Antingen om man som majoritetsföreträdare vill värna sin kommunledning. Eller om man som oppositionsföreträdare vill värna en opposition som varit utan alternativa förslag i de nämnder som misskött sig. Banden mellan partikamrater blir starkare än banden till den medborgare som givit uppdraget.

I flera kommuner används också revisionen som någon form av kommunalt konstitutionsutskott. När oppositionen är missnöjd med kommunledningens agerande kräver man att revisorerna ska utreda detsamma. I Örebro har både socialdemokraterna och vänsterpartiet använt detta både i tid och i otid. Revisorerna blir på detta sätt, oavsett om de väljer att följa upp kravet eller inte, en del av det politiska spelet.

Lösningen på denna dubbelhet är inte lika enkel. Men det sannolika är att vi på sikt måste bryta ut den politiska revisionen från den administrativa. Alla kommuner bör ha en revision, professionell och utan politiska inslag, som reviderar såväl ekonomi som verksamhet. Alla kommuner bör dessutom ha ett politiskt tillsatt revisionsutskott som direkt under kommunfullmäktige kan genomföra de granskningar enskilda ledamöter eller partier kräver.

Elisabeth Svantesson har många poänger i sitt debattinlägg. Men det krävs en större och mer genomgripande förändring av den kommunala revisionen än vad som i förstone kan tyckas nödvändig.

Media: SVD och SVD

Blogg: Elisabeth Svantesson