Jäv - att gå för långt?

Nerikes Allehanda menar idag på ledarplats att en kristdemokrat ska avstå från att delta i ett beslut om WUC eftersom hans son är lärare på WUC. Det skulle enligt NA anses som jäv.

Så här säger Kommunallagen om jäv:

En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,

Det kan i första hand verka glasklart. Fahlström har en son som jobbar på WUC. En nedläggning av WUC angår hans son. Därför är han jävig. Eller? Frågan är väl vad orden "saken angår" betyder.

Det är svårt med jäv. Jäv handlar egentligen om att, som regeringen och SKL skriver i en gemensam publikation: Medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen fordrar att vi som verkar i denna inte låter oss påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i vårt arbete. Och när man talar om klara fall kring närståendejäv handlar det om att en närstående ansökt om något eller är direkt part i en fråga. Tolkningen av orden "saken angår" blir då ganska snäv.

Men ska arbetsplatsen för en vuxen son avgöra om man kan delta i ett beslut eller inte? Låt oss dra frågan vidare:

Hur många av de förtroendevalda i gymnasienämnden (om det nu är där beslutet om WUC ska fattas) har närstående på WUC? Föräldrar, barn, makar, syskon eller sambos? Som lärare, annan personal eller elever påverkas de direkt av beslutet.

Men även alla andra gymnasieskolor påverkas. Om man lägger ner WUC kan det bero på att någon har en knytning till någon av de andra skolorna och därför vill rädda den. Därför måste man också fråga sig hur många av de förtroendevalda i gymnasienämnden (om det nu är där beslutet om WUC ska fattas) som har närstående på Rudbecksskolan, på Virginska skolan, på Risbergska skolan, på Karolinska läroverket och så vidare.

Men det gäller inte bara de förtroendevalda. Även handläggande tjänstemän ska granskas. Vilka av de handläggande tjänstemännen har granskats, och hur ser deras kopplingar ut? Har någon av dem närstående på någon av gymnasieskolorna? Ska de därför inte delta i handläggningen av ärendet?

Om ärendet går vidare till programnämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige vilket det borde, ska i så fall alla de förtroendevalda i alla dessa församlingar ställa sig samma fråga: Har jag någon närstående som är anställd vid, eller elev vid, någon av kommunens gymnasieskolor? Ska jag i så fall avstå från att vara med vid beslutet?

Är det rimligt att gå så långt? Jag tvekar. Örebro är en rätt stor kommun. Här finns det i alla fall sannolikhet att en förtroendevald inte har kontakter med de kommunala verksamheter han eller hon beslutar om. Men i en liten kommun där exempelvis kommunstyrelsen fattar de flesta strategiska besluten blir det sannolikt nästan omöjligt om jävsreglerna ska tolkas så extensivt som Nerikes Allehanda gör.

Ett exempel från den gångna mandatperioden: Lennart Bondeson, ansvarigt skolkommunalråd, hade en närstående som arbetade inom skolområdet. Många av de beslut han förberedde och beslutade i påverkade hans närstående direkt eller indirekt. Innebar det att han var jävig? Innebar det att han egentligen inte skulle kunnat vara skolkommunalråd?

Det är inte det enda exemplet. Jag vet många förtroendevalda från många partier, inte minst socialdemokratiska kommunalråd, som haft närstående i de förvaltningar man styrt över.

Jävsreglerna är enormt viktiga för att medborgarna ska kunna känna ett förtroende för att de beslut som fattas, fattas på en grund av relevanta fakta. Ovidkommande önskemål eller hänsyn ska inte påverka.

Nerikes Allehandas i och för sig vällovliga tolkning kan i sin förlängning göra det omöjligt för många att ha förtroendeuppdrag, framförallt i mindre kommuner, utan att ständigt behöva avstå från beslut på grund av närståendejäv. Den utvecklingen vore olycklig.

Media: NA, SR Örebro