Så går då bolagssossarna igång igen. Med benäget stöd av bolagskristdemokraterna och bolagscenterpartisterna.
Nu ska det kommunala vindkraftbolaget börja investera de hundratals miljoner som de tre bolagskramarpartierna lovat. Och som de också lovat ska plocka in både guld och gröna skogar till kommunen. Det finns ingen ände på de löften om pengar till välfärden som Sundin, Baastad, Bondeson och Persson utställt.
Men är deras löften sanna? Är deras klimatpolitik trovärdig?
Svaret på de båda frågorna är nej. Låt oss börja med klimatpolitiken.
Svensk elproduktion är redan idag i princip koldioxidfri. Vattenkraft och kärnkraft står för 97 % av elproduktionen. Man kan tycka vad man vill om kärnkraft, men den orsakar mycket små koldioxidutsläpp.
Det finns risker med en kraftig utbyggnad av vindkraften. El kan ännu inte lagras, och det är osäkert om det blåser när det behövs. En kall, vindstilla vinterdag måste elen ändå fram till de svenska konsumenterna. Då måste elkraftproduktion kunna startas ögonblickligen. Sannolikt innebär det mer olja, kol och fossilgas. Summan av detta är idag oklar. Blir det bättre eller sämre för klimatet? Ingen vet.
Ingen har heller någon riktig koll på vindkraftens långsiktiga hållbarhet. Hur länge håller kraftverken? När börjar de åldras och ge mindre el? Hur fort åldras de?
Så till det andra löftet - om en massa miljoner till välfärden.
Det är oklart hur dessa miljoner ska komma fram. De kalkyler som finns är bristfälliga. Jag har gång efter gång frågat om realistiska kalkyler. Men såväl Bondeson som Baastad har vägrat. De tror att det ska bli en bra affär. Men de vill inte veta. Tänk om det visar sig om det är fel. Hur skulle deras politik då se ut? Och det känns ju så skönt att som kommunpolitiker få lova både bättre klimat och mer pengar.
Det finns andra som har räknat mer realistiskt. En av dem som tagit kontakt med mig har gjort följande "vinst"kalkyl för bolaget i det 20-årsperspektiv som Sundin talar om:
-9 251
-18 344
-27 271
-36 027
-44 602
-52 989
-61 181
-69 167
-76 941
-84 490
-91 807
-98 881
-105 700
-112 254
-118 530
-131 912
-145 360
-158 880
-172 477
-186 155
-201 763
Back med 200 miljoner alltså. Det motsvarar 600 lärare, lika många sjuksköterskor, lite fler undersköterskor.
Och detta är bara första steget. Knappt 250 av planerade 650 miljoner i investeringar. Ytterligare risker där de samlade förlusterna kan gå över en halv miljard...
Är det värt det? Borde man inte tänka efter före, fundera efter om politiker är bäst på att driva bolag? Är det rimligt att riskera välfärden och skattebetalarnas pengar?
Folkpartiet har alltid drivit en annan linje. Vi säger ja till bättre skolor, till tryggare äldreomsorg, till mer pedagogiska förskolor. Men vi säger nej till kommunala bolag som riskerar välfärd och skattebetalarnas pengar.
Det borde fler partier göra, framförallt om de kallar sig borgerliga eller ickesocialistiska...
Media: NA,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar