Tillit

På väg hem från ett möte med några SKL-medarbetare i Stockholm är det dags för ett nytt blogginlägg. Det första på länge. Mitt skrivande har tagit andra banor de senaste månaderna. I går avslutades det med att jag skickade in ett manus för påseende. Och ytterligare ett, med en lite annan vinkling men i ett parallellt spår, står på tur. Båda handlar om vart samhället är på väg. Båda handlar om vad som händer när de flesta av oss inte bara kommer att fylla 70 eller 80 år, utan kanske både 90, 100 och 110. Vad gör vi med dessa år vi får? Vad gör vi med oss själva, med samhället och vad gör samhället med oss?

Mitt inspel i dag var i samma riktning. Jag var inbjuden att tala om demokratins nutid och framtid och hur det skulle kunna påverka SKL. Ett av skälen var den DN-artikel jag skrev i maj och som du kan läsa här.

Lite kom det också att handla om den artikel i DN som jag skrev förra veckan. Den kan du läsa här.

Men framförallt handlade det om de utmaningar den demokrati och den politik vi tar för given står inför. Och lite om de lösningar jag försöker se.

Det finns risker med samhällsutvecklingen idag. Det demokratiska systemet utmanas från flera håll. Sedan Sverigedemokraterna övertog platsen som tredje största parti har sida upp och sida ner fyllts av analyser kring varför det gick som det gick. Precis som jag beskrev i min andra DN-artikel, med ett försök till en delförklaring.

Men huvudproblemet för demokratin ligger inte i att SD blir större. Det är bara ett symptom. Frågan är vad det underliggande problemet är och varför det manifesteras i land efter land i Västeuropa.

Jag vore förmäten om jag sade att jag hade svaret. Men i alla de analyser jag hittills läst saknar jag en dimension som jag menar är central.

Är vi på väg in i ett  samhälle där tillit inte längre är självklar? Och om svaret är ja - varför är det så?

Visst - det finns en del (som Aftonbladets ledarsida) som försöker lägga skulden på andra partier än den man själv företräder. Men det är så förenklat och ovetenskapligt. I hela västvärlden växer problemen med bristande tillit. Främlingsfientliga krafter går framåt i land efter land, oavsett vilken färg det är på regeringen. Länder som är såväl ekonomiskt som socialt framgångsrika (till exempel som Sverige) liksom länder med stora problem (Grekland exempelvis) ser samma principiella utveckling.

Vad beror det på?

Om jag orkar och har tid ska jag ägna ett antal bloggar åt detta. För det handlar om stora och långsiktiga skeenden. När socialdemokraterna i valrörelsen sade: "Något har gått sönder i Sverige." så har de kanske mer rätt än de tror. Frågan är vad som gått sönder, och varför.

Jag tänker ofta i bilder. Fungerar det bra kan jag sätta ord på bilderna. Därför kommer jag att försöka göra det också i bloggen. Det ni kan förvänta er är då till exempel:

Politiken som demokratins hamburgare.
2000 år av dogmer, 20 år av normupplösning.
Teknokrati, mediokrati eller demokrati?
Tillit och demokrati, eller demokrati och tillit?
Framtiden: Det utbildade, bildade och visa samhället.

Men det får anstå till kommande bloggar.