Ekonomiska bekymmer

Idag har vi suttit på kommunfullmäktige och bland annat debatterat bokslut 2008. Det är ett starkt bokslut även sett i ett historiskt perspektiv. Trots en nedgång på börsen med drygt 80 miljoner, avsättningar till Citybanan på drygt 50 och engångskostnader för projektet kring framtidens administration på cirka 20, gör kommunen ett överskott på 100 miljoner kronor. Det är bra, framförallt sett ur ett framtidsperspektiv. Dagens utmaningar hade varit betydligt svårare att möta om fjolåret sett annorlunda ut.

Örebro kommun har en historia av att inte kunna hålla budgeten. Merparten av 1990-talet var en beskrivning av underskott. De fanns två bottennivåer, dels 1995-96 då (s) var tvingade att sälja Örebro Energi för att lösa ett skenande lånebehov, dels 2002-03, då samma parti släppte lös kostnaderna på hemmaplan och skapade en lokal kris. Lösningen blev en kraftig inbromsning som påverkade kommunens anställda kraftigt.

Den styrande fempartikoalitionen insåg omedelbart efter maktövertagandet att vi var tvingade att avbryta denna historik av egenproducerade underskott. Budgetdisciplin, återhållsamhet och ekonomi- och kvalitetsstyrning blev centrala. Vi inledde därför vårt arbete med att avsluta ett antal ofinansierade projekt som (s) beslutat om inför valet. Kritiken mot detta var kraftig.

Det har fortsatt på detta sätt hela tiden. Inte på något sätt har oppositionen valt att minska kommunens totala kostnadsmassa. Två förslag har förvisso funnits, minskade politiska kostnader och minskade konsultkostnader, men minskningarna skulle ske från den högre totala nivå oppositionens alternativbudget redovisade. Senast i går ville oppositionen öka kommunens kostnader för anpassningsåtgärder i kommunala lokaler, utan att redovisa var pengarna skulle tas.

På fullmäktige fortsätter diskussionen i samma spår. Oppositionen ifrågasätter besparingar inom såväl äldreomsorg som inom gymnasieskolan. De vill öka kostnaderna för konstinköp. Stort blandas med smått men hela tiden är bilden att det finns mer pengar.

Det är allvarligt. Kommunens ekonomiska läge måste hanteras i ett sammanhang där inte vissa partier menar sig ha mer pengar än andra. Den omställning från ekonomisk lättsinnighet till ekonomiskt ansvar som alla medarbetare måste fundera över, riskeras om bilden av utmaningen inte accepteras av oppositionen, i stort och i smått.

Det är en risk att en opposition som inte tar ekonomin på allvar är ett större ekonomiskt bekymmer än de åtgärder som måste vidtas. Konsekvenserna av en ineffektiv kommunal organisation riskerar välfärden både på kort och lång sikt.