Vem visste vad?

Snart är Kilsbergen Konferens och Lodge (KKL), den kommunala konferensverksamheten i Ånnaboda, såld. Det blir en dyr historia för kommunen och kommunmedborgarna. Miljonerna rullar friskt från välfärden, vården och skolan, när bolagen tar över kommunal verksamhet. Men mer om detta i en annan blogg.

Denna blogg ska handla om vad som hänt i KKL under våren 2013.

I juni fick oppositionen i KKLs styrelse igenom ett krav på att en kontrollbalansräkning skulle genomföras. Skälen var dubbla. Det viktigaste var att en ny värdering visade på sådana behov av nedskrivning av tillgångarna att det egna kapitalet skulle vara förbrukat. Och det får det inte vara. Aktiebolagslagen är glasklar: Har ett bolag gått så dåligt att aktiekapitalet förbrukats till mer än hälften, SKA en kontrollbalansräkning upprättas och sedan ska revisorerna få bedöma den.

(Det andra skälet var att bolagets ledning menat att någon i kommunledningen tvingat på bolaget en investering i ny el till husvagnsparkeringen - trots att bolaget inte hade råd. Men eftersom bolagen inte får ta order av någon annan än styrelsen, eller av kommunfullmäktige genom ett beslut om ett ägardirektiv, är det antingen en missuppfattning, eller en lögn av någon av de inblandade. Det var i vart fall inte ett skäl för en kontrollbalansräkning...)

Styrelsen för KKL beslutade i vart fall i juni om att en kontrollbalansräkning skulle genomföras. Men socialdemokraterna och kristdemokraten i styrelsen var emot. Oppositionen vann eftersom en centerpartist hoppade av.

Detta fick den centerpartistiske ordföranden att omedelbart avgå. Han påstod att skälet var att han inte fick genomföra el-investeringen. Men var det hela sanningen???

Idag fick vi en redovisning av kontrollbalansräkningen på Örebro Rådhus AB. Då visar det sig att situationen för bolaget är ännu värre än väntat. Under våren har förlusterna uppgått till ungefär 1,5 miljoner kronor. Om man lägger ihop detta med de behov av nedskrivningar som den nya värderingen gav, innebär det att kommunen måste gå in med 2,5 miljoner i nya pengar i bolaget, pengar som tas från skolan, vården och omsorgen.

Detta väcker ett antal frågor:

Hur länge har KKLs ledning vetat om förlusterna?
Vilka i ledningen har vetat om det? VD? Styrelsens ordförande? Örebro Rådhus VD? Örebro Rådhus ordförande?
Om man inte vetat om det, hur kommer det sig? Har styrelsen, styrelsens ordförande och VD då skött bolaget enligt de regler som finns i aktiebolagslagen?
Hur har kommunikationen varit mellan moderbolaget och moderbolagets ledning (Örebro Rådhus AB) och dotterbolaget (KKL)?

Detta ville jag ha reda på. Därför yrkade jag på att styrelsen skulle få en sådan redogörelse snarast för att kunna avgöra styrelsens, styrelseordförandens och VDns ansvar. För detta är allvarligt. Om det skulle ske i ett privat bolag, skulle styrelsen och VD sannolikt omedelbart tvingas att avgå och en fråga om skadeståndsansar inledas.

Men socialdemokraterna sade nej. De vill inte lyfta detta till öppenhet. De vill mörka vad som skett, och hur det skett. Istället fick koncernVDn ett luddigt uppdrag att "föra samtal" med bolaget. Man begravde frågan helt enkelt.

Det allvarligaste i detta är tyvärr inte att det skett i KKL just nu. Det allvarligaste är den styrande majoritetens syn på de kommunala bolagen. De verkar strunta i aktiebolagslagens krav på hur ett bolag ska skötas. "Det ordnar sig nog" är deras slogan. Och samtidigt sätter de sprätt på miljon efter miljon i högriskaffärer.

Just nu investeras några hundra miljoner i kommunal vindkraft. Sossarna låtsas som om det är en säker vinstmaskin. Men risken för månmiljonförluster är uppenbar. Och hur kommer bolaget då att hantera en situation där förlust efter förlust minskar det egna kapitalet? Kommer man att sopa det under mattan, dölja det för örebroarna, peta in några miljoner i skattepengar och hoppas på att ingen ser det? Precis som man nu gör med KKL?

För denna fråga är stor. Vad hade hänt om styrelsen för KKL redan i mars 2013 fått reda på den allvarliga ekonomiska situationen? Om man då upprättat en kontrollbalansräkning och sett att förlusterna accelererade? Hur många tusenlappar hade man kunnat spara åt skolan, vården och omsorgen då?

Och när de första förlusterna tickar in från vindkraften - kommer styrelsen då att bli underrättad så att man kan ta rätt beslut? Eller kommer miljonförlusterna att gömmas bakom stängda dörrar i bolag som inte styrs enligt lagens krav?

Kommunala bolag är en skvader. Kanske de behövs i marginella undantagsfall, när exempelvis stiftelseformen är det enda alternativet. Annars borde de avvecklas:
För att de stör konkurrens och privat näringsliv.
För att de riskerar välfärd och skattebetalarnas pengar.
För att de minskar öppenhet, transparens och demokratisk styrning.
För att de ökar riskerna för korruption.
Och för att de politiker som sitter i bolagens ledning sällan har en aning om hur de ska styra, och vilka tuffa krav som åvilar en styrelseledamot i ett aktiebolag.

KKL visar detta med all oönskvärd tydlighet.

Dålig lag, dålig tillämpning

Läser att polisen i Stockholm ska börja med att ta ut avgifter av de fotbollsklubbar som bolagiserats för den bevakning de anser behövas inför matcher. Det är en galen tillämpning av en galen lag.

Det finns nämligen en gammal lag i botten. Det togs 1993 ett beslut om att polisen har rätt att ta betalt för bevakning av idrottsevenemang som anordnas av bolag med vinstintresse. Så här skriver lagen: ”Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen.” Ideella föreningar omfattas inte av denna bestämmelse, utan den rör bolag.

Det finns två principiella bekymmer med denna lagstiftning och denna tillämpning.

1) Det finns ingen anledning att göra skillnad på bolag och föreningar när det gäller elitidrott, som fotboll och hockey. Vinstintresset är sannolikt lika stort, och lika behövligt, hos båda organisationsslagen. Men lagstiftningen, som beslutades under en helt annan tid av svensk idrottshistoria, menar att det är skillnad bara för att organisationsformen är olika för olika elitklubbar. En sådan lagstiftning borde göras om omedelbart.

2) Den största problematiken är ändå frågan kring hur polisen ska finansieras och vad som ska ingå i det offentliga uppdraget. Ordningslagen gör skillnad på offentliga tillställningar som anordnas i vinstsyfte. Men det är inte rimligt. För hur drar man gränsen? Ska en pub som har ett band betala för polisens bevakning utanför på gatan, eller bara om polisen behöver gå in på puben? Och vilken tariff ska polisen ta ut? Ska det finnas en utryckningsavgift, och hur gör man om det visar sig om det inte behövs någon insats när man kommer fram?

I en rättsstat är polisens arbete ett av de allra viktigaste. Även de som brukar bekänna sig till olika nivåer av "nattväktarstater" menar att polisen, åklagarna och domstolarna ska vara offentligt finansierade. Det är en rimlig hållning. För om det blir plånboken som styr, riskerar statens våldsmonopol att bli en fråga om pengar. Det är inte rimligt!

För mig är det självklart att regeringen omedelbart borde se över den lag som gör detta tillåtet. Och det borde vara lika självklart att polisen fortsätter att tillämpa lagen som man gjorde de första 16 åren den fanns, d.v.s. valde att inte använda den.

Media: DN, SVD, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet2, SVT1 och SVT2, SR1 och SR2

Komplettering:

Idag, 19/10, tar DNs ledare upp just denna situation och argumenterar på ett likartat sätt som jag gjorde när denna blogg skrevs. Det är ett bra och riktigt ledarinlägg. Det vore välgörande om regeringen nu agerar skyndsamt!

Media: DN-ledare