Regeringen har rätt, Carl B fel

Carl B Hamilton (fp) går idag ut med sin syn på bonusar och AP-fondernas ägande i olika bolag. Han menar att AP-fonderna inte ska lägga sig i bolagens skötsel annat än i fråga om maximal avkastning. Därför gör regeringen fel när den beslutat att AP-fondernas representanter inte ska acceptera bonusar i de bolag de äger aktier i.

Hans resonemang lider av två allvarliga brister.

För det första är det den passiva ägarstyrningen som är ett av de allvarligaste problemen inom bolagsvärlden idag. Framförallt gäller det synen på långsiktighet och stabilitet. Om maximalt avkastande blir den enda norm bolagen har att hålla sig till, innebär det i sig ökade risker för just sådana svängningar vi idag får skörda frukterna av. Om bolagsledningarna kan berika sig själva, utan att ägarna bryr sig, och utan att behöva ta ansvar för vad som händer med det egna bolaget, och än mindre med nationella och internationella ekonomiska företeelser, handlar det om ren och skär egoism. Jag tar alla vinster, någon annan får betala notan. Om man har bonusar när det går bra, borde man i så fall även få betala tillbaka om det går dåligt. Men negativa bonusar har jag ännu inte hört talas om.

För det andra måste regeringen ta hänsyn till något mer än själva företagsägandet. Regeringens ansvar är även samhällsutvecklingen. Ett samhälle där vissa berikar sig själva, utan ansvar, och andra ställs allt mer utanför, där klyftorna ökar mellan en allt mindre men allt rikare klick och en allt större och allt osäkrare allmänhet, kommer att påverka politik, demokrati - ja samhällsutvecklingen i sin helhet. En god regering funderar över vart detta kan leda och agerar därefter - precis som regeringen nu gjort.

Därför har regeringen gjort rätt, igen, och Carl B Hamilton har fel.