OK - jag får väl svära i kyrkan då. Jag tycker inte att det är prioriterat att ta bort fastighetsskatten.
Visst kan frågan vara en valvinnare. Det finns massor av människor som inte gillar fastighetsskatten. Men för mig är den helt OK. I alla fall om man jämför med andra skatter.
Jag skulle mycket hellre se en rejäl sänkning av inkomstskatterna. 30 miljarder till lägre skatter på arbetsinkomster skulle betyda mycket mer för Sveriges välfärd än 30 miljarder till fastighetsägarna (dit jag själv kan räkna mig). Jag skulle mycket hellre ha en högre nettolön och därför känna mig säkrare på att kunna betala fastighetsskatten, än ha en lägre nettolön och en liten fastighetsavgift. Varför? Självklart därför att jag kan bestämma själv. Jag kan bestämma över mitt boende och vilken fastighetsskatt jag ska betala. Bo billigt eller dyrt. Välja att sätta min lön på boende eller annat.
Och - det måste löna sig att vara duktig, att arbeta mycket, att förkovra sig. Det måste få synas i lönekuvertet. Idag är det alldeles för liten skillnad. Jag tycker att det är viktigare att det finns karriärvägar, som också syns i lönekuvertet, i skolan. Att en rektor ska ha rejält mer i plånboken än en nyexad lärare. Att en vidareutbilda sjuksköterska också ska se mer pengar i plånboken än en undersköterska som just slutat utbildningen. Att en uppfinningsrik ingenjör ska se att hon gör något bra, och märka det i lönekuvertet.
I det perspektivet är inte fastighetsskattesänkningar prioriterade. Men tyvärr, så verkar svensk politik vara för det mesta, oavsett vilket block som lovar. Sossarnas löften om mer bidrag är tyvärr än mer kontraproduktiva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar