Kommunal representation

I en artikelserie i Nerikes Allehanda skriver tidningen om den kommunala representationen. Man redovisar dels den totala omfattningen av representation, både intern och extern, och ett antal felaktigheter.

Vad gäller felaktigheterna finns det inga skäl att inte stötta tidningen i frågan. Det måste hela tiden vara kvalitetsförbättringar när det gäller kommunens administrativa system. Representation är och ska vara genomskinlig och möjlig att följa upp och kontrollera.

Däremot kan man ifrågasätta de överord som vänsterpartisten Murad Artin tar till. Artin säger så här enligt tidningen:

– Det är förskräckliga siffror, menar Murad Artin, kommunalråd för vänsterpartiet.

Vad menar han egentligen med det? Att den externa representationen, knappt 2 mkr är för stor? Vad vill han i så fall dra in på?

Eller vill han dra in på den interna representationen? Inser han vad det innebär?

Örebro kommun har, lite beroende på hur man räknar, 11.000 anställda. Om vi vill ge den personal som gör ett så fantastiskt arbete en uppmuntran en gång om året, ett julbord till exempel, så skulle det kosta upp emot 3,8 miljoner kronor. Är det dessa pengar Artin vill åt? Vill han inte att det ska vara möjligt att uppmuntra personalen? Tycker han att vi gör för lite för att ge den personal som jobbar så hårt något bevis på att vi gillar deras jobb?

Nu är det inte så att alla i personalen får julbord. Men vi menar att det är viktigt att på olika sätt visa att vi tycker att personalen gör ett bra jobb. Representation kan vara något så enkelt som att man bjuder personalen på ett adventsfika, en midsommarlunch eller att kommunen tar kostnaderna för fikat efter ett utbildningstillfälle.

Murad Artin och Vänsterpartiet har under flera tillfällen de senaste åren visat sig förmögna till många och stora överord och överdrifter. Detta är ytterligare ett exempel. För mig, som har haft ansvaret för personalpolitiken de senaste åren, har det varit viktigt att skapa goda förutsättningar för en bra personalpolitik, en effektiv organisation, och en organisation som skapar kvalitet. Det har jag lyckats betydligt bättre med än den kommunledning som Artin tidigare var en del av.

Sett i det perspektivet har kanske den ökade interna representationen faktiskt lönat sig. För att skapa en effektivare organisation har det behövts massor av möten. Bra möten kan ha krävt såväl en kaffe med bulle som en salladslunch.

Men visst är det enklare att ropa: "Det är förskräckliga siffror!"

Populism...