Tuffa barn, eller?

Läser i DN om flipperföräldrar. Ett helt nytt ord för mig. Gissar att Erik Helmerson hittat på det själv. Det är ett ganska bra uttryck.

Hela artikeln handlar om de två mest divergerande formerna av föräldraskap:
Curlingföräldrarna, som tror att barnen mår bäst av att i alla lägen smekas in i samhället.
Tigerföräldrarna, som menar att just deras barn är den som är född till de största stordåden i världen och inget, inget får hindra det.

Istället vill Helmerson se flipperföräldrar. Föräldrar som tror på sina barn. Som låter barnen ta en del stötar, som tror att de kommer att klara det, men som finns där om och när de faller igenom. Det låter rätt bra, tycker jag. Liberalt föräldraskap, typ.

Det finns en rätt tydlig politisk vinkling kring detta också. Skolpolitiken, där socialdemokraternas flumskola lika gärna skulle kunna kallas curlingskola, är det tydligaste exemplet. Stör inte barnen mer än nödvändigt. Låt de söka den kunskap de vill. Belöna dem om de gör det de ska göra. Inte mer ordning och reda än vad eleverna själv vill och kan ordna.

Och läxhjälp åt alla, för att lägga en lokal politisk profil på det hela. Denna läxhjälp åt alla är socialdemokraternas i Örebro viktigaste valfråga. Jag kan inte annat än sucka. Inget om kunskapskrav. Inget om bättre och kunnigare lärare. Inget om bättre villkor för lärare, eller mer vidareutbildning. Bara denna läxhjälp, som på något märkligt sätt ska lösa skolans alla problem.

Mot detta ställs den liberala synen på barnen och eleverna. Det gäller att ställa krav, men rätt krav på varje elev. Det gäller att tro på barnen, på deras möjlighet att klara mer, att överträffa sig själva. Visst kan det bli en del stötar när kunskaperna inte sitter som en smäck första lektionen. Men de flesta klarar det. Och för dem som inte kan, orkar, förmår, så måste det finnas goda lärare, kompetenta lärare, lärare med rätt utbildning för rätt undervisning, som lyfter och bär.

Under socialdemokraternas och Lena Baastads tid som skolkommunalråd så sänktes kunskapsnivåerna i Örebros skolor hela tiden. Allt blev sämre. När Skolverket var här och kollade upp det hela, var den tydligaste kritiken att det inte fanns något tydligt fokus på kunskap. Baastad och socialdemokraterna fortsätter på den linjen. Istället för att fokusera på kunskap, bildning och förutsättningarna för det så går man in i klassrummen, eller i hemmen där läxorna görs, och tar över, slätar ut, curlar.

Mot detta står Folkpartiet. Vi har ett stort antal tydliga besked till örebroarna om skolan:
* Högre krav på kunskaper i skolan. Alla elever kan mer!
* Ordning och reda i skolan ger bättre studiero.
* Mer vidareutbildning till lärarna, under hela arbetslivet.
* Högre krav på rätt utbildning, rätt kompetens för varje lärartjänst.
* Höjda löner ger bättre lärare.
* Högre krav och mer befogenheter till rektorerna och skolledningarna. Fler kommunala skolor ska bli självstyrande.
* Fortsatt satsning på skollokaler och prioritering av vilka kommunala skolor som har tillräckligt elevunderlag.
* Bort med politikerna från klassrummen. Lärare och rektorer klarar själv skolans undervisning, även när det handlar om läxor.

Och, i dessa tider när den nya socialdemokratiska partiledningen verkar börja tveka om friskolornas värde:

* Ja till fristående skolor.
* Ja till tydliga och likvärdiga krav på både kommunala och fristående skolor.