Den perfekta stormen. Eller: När slår vi i taket?

Örebro kommun höjer skatten med 50 öre. Alla som kan något om ekonomi har sett det komma. Den nuvarande kommunledningen har inte koll på ekonomin. Örebro kommun blöder, och har räddats av regeringen och tillfälliga bidrag de senaste åren.

Skälen är flera. Ingen av de ansvariga kommunalråden har klarat av att hålla i sina budgetar. Pengar läcker ur massor av hål. Låt mig ta några exempel:

Skolorna: Skolflyttarna sedan 2011 har kostat Örebro minst 200 miljoner kronor i onödiga ombyggnationer (av främst Rudbeck) och uteblivna försäljningar av attraktiva skolfastigheter (främst Rudbeck).

Äldreomsorgen: Dyra räkningar från landstinget. Sämre omsorg om de gamla, ökade kostnader och ineffektiv organisation skapar underskott. När politikerna dessutom hellre tar kostsamma strider med de privata entreprenörerna än bryr sig om de gamla är det illa.

Näringsliv: Det läcker åt alla håll. Bara de senaste besluten; ytterligare 70 miljoner kronor i aktieägartillskott till den vindkraft som skulle generera miljoner, ytterligare 6 miljoner om året till den flygplats som aldrig visat plusresultat är bara ett par av en räcka beslut som aldrig borde fattats.

Stadsbyggnad: Örebro kommun investerar ofattbara 1,5 miljarder om året. Utan någon annan analys än att det "behövs" och att "räntan är så låg idag". Samtidigt ökar kommunens låneskuld kontinuerligt och är snart uppe i 15 miljarder kronor. Redan idag tränger de årliga kostnaderna för investeringarna ut välfärdstjänster, och vad händer när räntorna börjar gå upp???

Ekonomi: Vem styr Örebro kommun? Det verkar inte finnas någon som tar hand om ekonomin. När kommunstyrelsens ordförande argumenterar för skattehöjningen genom att peka på att Örebro växer, är det närmast genant. För det mesta är det tillväxt, såväl i företag som i nya medborgare, som gör att framgångsrika kommuner klarar av välfärdsuppdraget och ekonomin. Varje ny medborgare, oavsett ålder, innebär runt 50.000:- kronor i nya skatteintäkter. För Örebro kommuns del innebär det runt 100 miljoner per år till ny verksamhet. Trots detta förmår inte ansvarigt kommunalråd att hantera situationen.

Skattehöjningar innebär många saker. För inkompetenta kommunalråd handlar det om att tro att man får mer pengar i omlopp och kan "rädda" välfärden. Men för det mesta innebär det precis motsatsen. Nödvändiga åtgärder stoppas, kostnadsökningstakten ökar och kvaliteten förbättras inte.

Men det finns större problem. I fjol höjde landstinget skatten lika mycket. Det innebär att Örebros innevånare idag får betala en kommunalskatt på över 33:- kronor per hundralapp. Och det kommer sannolikt inte att stanna här. Om räntorna stiger, om flyktingsituationen fortsätter, om en inkompetent ledning inte får koll på kostnadsökningstakten, kommer detta bara vara ett steg på vägen. Och snart slår vi i det skattetak som många nationalekonomer har sagt ligger på runt 35:- kronor. Då kommer ekonomins funktionssätt att bli så försämrat, att det överhuvudtaget inte går att räkna hem ökade intäkter via skattehöjningar.

Problemet stannar dock inte här. Den röda regeringen har aviserat skattehöjningar i mångmiljardklassen. De kommer att slå hårdast mot de med något högre inkomster. Men kommunalskattehöjningarna slår hårdast mot de med lägst inkomster. Oavsett inkomstnivå innebär den nu förda politiken en rejäl åtstramning. Det spelar ingen roll om det är S-KD-C-V som styr lokalt i Örebro, eller S-MP-V nationellt. Problemet är att alldeles för få politiker ens har en grundläggande ekonomisk kompetens, och att det ofta medför en syn på den offentliga ekonomin, skatternas höjd och vems pengarna egentligen är som är långsiktigt skadlig för samhället. Och det kommer att påverka välfärden.

Ibland funderar jag på om det vi idag ser är inledningen på en perfekt storm. Alla komponenter finns där:

Unikt höga invandringsvolymer.
Allt mer sannolika klimatkostnader.
Ett välfärdsuppdrag som är underfinansierat.
En demografisk utmaning

Unikt låga räntekostnader.
Enorma investeringsvolymer.
Brister inom infrastruktur och bostäder.

En oklar politisk ledningssituation.
Populism på frammarsch.
Enorma kompetensbrister hos styrande politiker.

Det räcker med att fundera över vad det innebär på sikt. Allt pekar mot en välfärdsstat som går mot någon form av kris. Frågan är inte längre om, utan snarare när.

Och de allvarligaste frågorna:

Vad händer när detta sker?
Och vad kommer sedan?

VÄLFÄRD(S)SLAKTEN: FYRAOCHENHALVMILJARD KRONOR I NYA LÅN!!!

Jag tror jag aldrig skrivit en rubrik på bloggen med bara versaler. Men nu har det hänt. Och skälet är uppenbart. Under sossarna i Örebro är det långivarna som jublar. Lena Baastad och hennes kompisar i kommunledningen håller på att investera sönder Örebro. Och de gör det utan att bekymra sig om morgondagen.

Gigantiska investeringar kan vara bra. Om man har koll på ekonomin. Men det har inte Baastad & Co. För samtidigt som man går ut med de enorma investeringarna så sparar man på välfärden.

Baastad planerar just nu följande:

Skolor och förskolor ska spara minst 30 miljoner kronor. Det innebär bland annat att:
Skolpengen ska minskas. Alla elever får mindre pengar med sig till den skola man går i. Följden blir färre lärare, sämre läromedel, mindre resurser till dem som behöver det mest.
Antalet rektorer ska minskas främst på gymnasieskolan. Och det i en organisation som redan har för stora åtaganden för chefer och ledare...
Ännu fler skolnedläggningar.

På vård- och omsorgsområdet blir det främst de gamla och de med funktionshinder som drabbas. Vad det innebär är oklart. Men äldreboendena ska spara ytterligare 11 miljoner och nämnden för funktionshindrade drygt 7 miljoner.

Sammantaget innebär det alltså runt 50 miljoner i besparingar på välfärdens kärna. 50 miljoner är drygt 100 tjänster. Lärare, förskollärare, undersköterskor, sjuksköterskor.

Det är kanske inte så märkligt att Baastad öppnar för fler uppsägningar från kommunen...

Och det är i denna situation som kommunen kör igång sitt gigantiska investeringsprogram med nya miljardlån.

De kommande åren kommer Örebro kommun att för sin egen verksamhet låna upp 2,5 miljarder. Men då är inte flera av de löften sossarna ställt ut medräknade.

Till det kommer lån för bolagens egen verksamhet på 2 miljarder. Av de 2 miljarderna är 500 miljoner investeringar i den osäkra vindkraften.

Så vad händer på sikt? Vad finns för säkerheter att kommunen klarar detta långsiktigt. Svaret är - ingen vet. Och hos de tre partierna i kommunledningen verkar det vara tydligt att ingen bryr sig.

På dagens budgetberedning var det tomt på majoritetens stolar. Inget centerpartistiskt kommunalråd. Inget kristdemokratiskt kommunalråd. Några sossar som kom och gick. Men ointresset var tydligt. Och det ställdes inte en enda fråga från någon av majoritetspolitikerna. Ingen brydde sig.

Annars kunde det ju vara intressant att fundera över vad det skulle innebära om en rejäl räntehöjning skulle komma inom de närmaste åren. Ränteswapar i all ära - någon gång ska kalaset betalas. Och med en låneskuld på 8 miljarder (för kommunens egna verksamheter) eller 13 miljarder (för hela koncernen) så innebär varje procents ränteökning mellan 80 och 130 miljoner i ökade kostnader. Just nu är ränteläget rekordlågt. Men miljardlånen ska betalas om fem, tio eller 20 år. Men vem bryr sig om det...

I socialdemokraternas Örebro hotas välfärden. Inte ens välfärdens kärna; förskolan, skolan, äldreomsorgen och omsorgen om de med funktionshinder, värnas. Snarare prioriteras välfärden ner på investeringarnas och bolagens altare. Nu påstår Lena Baastad att det bara är tjänstemannaförslag. Men alla vi som varit med vet att antingen har Baastad godkänt varenda siffra som redovisades idag, eller så har hon inte skött sitt jobb.

Frågan är hur länge föräldrarna i förskolan, elever och föräldrar i skolan och anhöriga, äldre och brukare i omsorgerna kommer att tiga.

Kanske är det dags för ett uppror mot den socialdemokratiska välfärdsslakten?