Björklunds linjetal

Så blev då nyfikenheten stillad. Jan Björklund har hållit sitt linjetal. Det var i huvudsak en god retorisk upplevelse. Antalet "oneliners" och säkra applådpauser var legio. Men hur var innehållet?

Det är tydligt att Folkpartiet under Jan Björklund inte blir något annat än Leijonborgs parti. Samma politik, samma organisation, samma styrkor och samma svagheter. Den förnyelse som så sent som för ett halvår sedan var det viktigaste för partiet att söka och som valutvärderingen redovisade lyser nu enbart med sin frånvaro.

Det fanns ett avsnitt i talet som visade på en positiv förnyelse. Den personliga integritetens betydelse lyfts ånyo av Folkpartiet. Men detta var också allt. Jag blir speciellt bekymrad över att miljön och klimatet lyftes mest pliktskyldigt och utan något djupare personligt engagemang. Det är uppenbarligen viktigare för Folkpartiet även under Björklund att visa tuffhet mot de eventuella terrorister som kanske skulle kunna döda ett antal västerlänningar än en tuffhet mot de klimatförändringar som årligen dödar tusentals, hundratusentals människor men då mest i fattiga länder i syd.

Även Jan Björklund ska få sina hundra dagar att sätta sin prägel på partiet. Men det krävs mer, mycket mer, än det som redovisades i linjetalet för att den nödvändiga förändringen ska bli tydlig.