Klimat, kärnkraft och landsmöte

Nu pågår Folkpartiets landsmöte i Växjö. Jag skulle varit där men får stanna hemma. En av de frågor som kommer att debatteras är klimatfrågan och kärnkraften. I och med landsmötet får Folkpartiet ett riktigt bra klimatprogram, bredare än förr där kärnkraften var lösningen på nästan allt. Nu får vi tydligare skrivningar om besparingar, alternativa energibärare, naturvården i klimatets skugga och mycket mer.

Folkpartiet framstår ändå som det mest kärnkraftsvänliga partiet. Jag är inte heller någon motståndare till vare sig gammal eller ny kärnkraft. Men jag tror knappast på att det är lösningen på problemen. I en artikel kring IPCCs arbete jag nyligen läst ansåg man att kärnkraften möjligtvis kunde stå för några procent av den energi som idag kommer från fossila bränslen. Resten måste tas från andra håll. Idag får jag också en artikel mig tillsänd från en grön liberal, Thomas Bäcklin, som citerar tidningen "Ny teknik":

Ekonomin stoppar ny kärnkraft
Av: Anders Wallerius
Publicerad 13 november 2009 13:26

Det finns tre skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Det skriver Citigroups analysavdelning som svar på brittiska regeringens planer på tio nya kärnkraftverk i England.
Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker. Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre. Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk. Ur ekonomisk synpunkt går det bara att bygga kärnkraft om staten står som byggherre eller finansiell garant.

---

Det finns alltså inte ens ekonomiska skäl att bygga. Gårdagens teknik är sällan lösningen på morgondagens problem. Kanske kommer nya former av kärnteknik att finna lösningar på både ekonomi, säkerhet och lagring. Men idag är det nog lika bra att satsa på att spara och på att utveckla de långsiktigt hållbara gröna energikällorna.