Valupptakt

För över 150 år sedan kom min farfars farfar invandrande till Närke. Värmlänning som han var, sökte han jobb och framtid inom den framväxande industrin. Först vid Dylta bruk och därefter vid bruket i Garphyttan. Min släkts historiska band till Garphyttan slutade mer än hundra år därefter, när min far blev VD för bruket. Då var det en av ädelstenarna, liten men naggande god, i familjen Wallenbergs imperium. Nu är det sålt till ett japanskt multinationellt bolag.

Denna historia visar på tre saker, saker som är självklara för en liberal:

För det första: Människor har en fantastisk förmåga att vilja och kunna skapa sig sin egen framtid. Den resa min farfars farfar gjorde är en struntsak idag, men var livsavgörande då. Han ville förändra framtiden för sig själv och sin familj, och han och hans barn gjorde det.

Ibland vill vi politiker i Sverige lägga oss i människors liv alldeles för mycket. Vi vill lägga livet till rätta för medborgarna, svenskarna, örebroarna. Det ska vara både hängslen och livrem. Det politiska uppdraget blir att ordna bildning och kunskap, att ordna jobb, att ordna trygghet och framtid. Det är ofta vare sig möjligt eller liberalt.

Vi politiker kan aldrig ordna bildning och kunskap.
Vi politiker kan aldrig ordna jobb, annat än inom kommunen – om ekonomin är i ordning.
Vi politiker kan aldrig ordna trygghet.
Vi politiker kan aldrig ordna framtiden.

Så vad kan vi då göra?

Vi kan skapa förutsättningar!

Vi kan skapa skolor som förmedlar kunskap och bildning. Vi kan ge förutsättningar för elever att ta emot kunskap och skaffa sig bildning. Ordning och reda ger alla elever bättre möjlighet att lära. Goda lärare skapar intressanta möten mellan kunskap och lust att lära. Fria skolor bygger intressanta pedagogiska lösningar.

Vi kan skapa förutsättningar för fler jobb. Kommunala servicegarantier ger företag snabb och effektiv service, oavsett om det gäller bygglov, alkoholtillstånd eller miljöprövning. En kommun, öppen för alternativ och entreprenörskap inom den kommunala servicesektorn, ger kvinnor och män större möjligheter att starta och driva företag.

Vi kan skapa en stad som ger människor möjlighet att skapa trygghet, för sig själva och för andra. Vetskap om att du kan åldras i trygghet. Bra skolor som kan ge alla god bildning. Vackra hus och områden på människornas villkor. Blandad bebyggelse där arbetsplatser, bostäder och handel finns sida vid sida. God social service, oav-sett vem du är och var du bor. Bra samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och arbetsförmedling för att fylla i där skyddsnätet är svagt.

Vi kan ge förutsättningar för en stark framtidstro i Örebro. Vi kan samarbeta med universitet och näringsliv för att lägga grunden till en stad som växer både i storlek och kompetens. Vi kan samarbeta med det civila samhället för att lägga grunden till en stad där människor bryr sig om varandra och om framtiden. Vi kan bygga en stad där det är möjligt att leva klimat- och miljövänligt.

Men det är alltid de enskilda individerna som har nycklarna till utvecklingen.

Det är varje elev som måste ta huvudansvaret för sina studier.
Det är varje företagare och arbetstagare som måste ta huvudansvaret för sitt företags utveckling och sitt nuvarande och kommande arbete.
Det är varje människas livsval att bli en del av ett samhälle där trygghet är norm.
Det är varje människas möjlighet att skapa sin egen framtid och därmed bli en del av även sina närmastes och samhällets framtid.

Som liberaler vill vi ge alla människor rätt redskap och material. Men det är individen som måste klara av att bygga huset.

För det andra: Världen utvecklas alltid. Det går aldrig att backa bandet, att gå tillbaka till något som varit. Valet att stå vid sidan och titta på existerar inte.

För 150 år sedan var Sverige ett fattigt land på väg från jordbrukssamhället in i industrisamhället. Nu är vi på väg in i ett nytt skifte. Från industrisamhället till något annat. Kanske informationssamhället. Kanske handelssamhället. Kanske upplevelsesamhället. Kanske klimatutmaningssamhället. Det enda vi vet är att morgondagen inte blir som gårdagen.

Det finns partier som önskar att tiden stod still. Att allt var som det var en gång, 1968 kanske, eller 1918. Det finns partier som önskar att utvecklingen kunde stannas, att man kunde beordra människor att inte förändra och förändras.

Vi tillhör inte dem. För en liberal är själva förändringen motorn i det politiska engagemanget. Vi vill förändra, skapa bättre förutsättningar för fler att forma sina liv.

För det tredje: Världen krymper. För 150 år sedan ägdes Garphytte bruk av den lokala patronen. Nu sitter ägarbolaget i Japan, men aktieägarna finns över hela jorden.

Det finns faktiskt partier som inte tycker om internationaliseringen. En del ser Idealsverige som den röda stugan under den blå himlen där mamma och pappa vinkar till barnen som skuttar på grusgången.

Andra ser sitt Idealsverige som en god ö i en annars ond värld. Vi ska handla så lite som möjligt med de andra länderna. Vi ska resa mindre. Det är ju ändå vi i Sverige som har de bästa lösningarna, den bästa välfärden, den bästa framtiden.

För en liberal är ingen av dessa bilder något önskvärt. Vi är internationalister. Vi säger jag såväl till internationell handel som internationell solidaritet. Vi säger ja till fler kontakter mellan människor, inte färre. Vi säger ja till att lära oss av andra människor i andra länder som kan bättre än vi.

Vad har då detta att göra med kommunvalet i Örebro?

Allt, säger jag. Örebro står inför ett av de viktigaste skiften staden och kommunen varit med om. Och det är vi som är mitt inne i den förändringen, som ofta är motorn i den, som tänker, visionerar, driver och genomför.

Örebro måste gå från en syn där kommunen kan och ska göra allt till en kommun som möjliggör och stöttar. Från en kommun som visste bäst, till en som alltid kan lära. Från en ensam ö till en myllrande stad.

Under den långa socialdemokratiska regeringstiden var Örebro kommun ofta ett socialistiskt experiment. Här har alltid ett ”nej” varit det vanligaste svaret. Nej till friskolor. Nej till valfrihet inom äldreomsorg. Nej till privata alternativ. Nej. Nej. Nej.

Politikerna har alltid vetat bäst. Var dina barn ska gå i förskola och skola. Var din mamma ska få plats på äldreboende. Vem som ska få bygga lägenheter här eller där. Nästan alltid var svaret: Kommunen kan. Kommunen ska.

Under de senaste fyra åren har vi börjat bygga grunden för ett annat Örebro. Ett Örebro som bejakar människan, hennes vilja och skaparkraft, hennes förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Vi vill se ett Örebro där friheten för örebroaren växer, friheten att forma sitt eget liv. Valfriheten är en del av denna förändring. Det ska vara självklart att du får välja den förskola och skola du vill att du eller dina barn ska gå i. Det ska vara självklart att du får välja det boende du eller din mamma ska bo på. Det är självklart att du ska få välja vem som ska ge dig omsorgen hemma.

Samtidigt har Örebro under folkpartistisk ledning gjort en fantastisk resa:

Från en kommun med svag ekonomi till ett ekonomiskt föredöme.
Från en kommun som inte styrts politisk till en med tydlig styrning.
Från en kommun med svag tillväxt till en som växer med rekordfart.

Vi är en bit på väg. Men det återstår massor att göra. Därför skulle jag nu vilja se ytterligare ett par steg på vägen mot ökad frihet för den enskilde.

För det första:

Örebros ekonomi är urstark. Under vår period har vi varje år visat stora överskott. Vi har gjort det utan att tumma på kraven på kvalitet i kommunens service.

Det finns inget självändamål för en kommun att göra stora vinster. Vi måste inse att det inte är politikernas pengar vi hanterar, utan skattebetalarnas. Vi måste också inse att kommunalskatten är den skatt som slår hårdast mot de med lägst inkomster.

För rättvisans och frihetens skull är det därför dags att Örebro planerar för skattesänkningar under nästa mandatperiod. Västerås har en skattesats som är nästan en krona lägre än Örebros. På lång sikt kan den nivån vara ett mål. Men redan under 2011 borde skatten kunna börja sänkas med 20 öre. Det kommer att minska kommunens intäkter med 50 miljoner kronor. Det kommer att ge örebroarna en ökad frihet att själva använda sina pengar.

Hur ska då detta finansieras?

Kommunens resultat de senaste åren visar på styrkan i ekonomin, både kortsiktigt och långsiktigt. Genom den tillväxt som idag syns i Sverige kommer skatteintäkterna att öka snabbare än tidigare beräknat. Kommunens resultat kan klara av de minskade intäkterna. Precis innan jag kom hit fick jag Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteprognos. Den visar att Örebro kommun kan räkna med ökade intäkter i år på 20 miljoner kronor och 40 miljoner kronor nästa år. Det stärker ekonomin ytterligare.

Samtidigt måste kommunens administrationskostnader fortsätta att minska. Vi vill att alla enheter ska bli självstyrande. Det innebär mindre överbyggnad och lägre kostnader, färre centrala tjänstemän och ökad kvalitet längst ute i organisationen. Vi vill öka antalet entreprenader.

Men vi borde också gå vidare och förändra hela den politiska organisationen.

Därför; för det andra, måste Örebro kommuns hela politiska organisation förändras och moderniseras. Antalet politiker borde minska betydligt. Samtidigt som de direktvalda till fullmäktige kan ökas till 75, bör antalet nämnder minska kraftigt. Vi behöver inte fyra skolnämnder, två socialnämnder, två vård och omsorgsnämnder, för att ta de tydligaste exemplen.

Varför krävs färre lokala politiker? Blir inte demokratin svagare då? Snarare tvärs om, menar jag.

Lokala beslut fattas idag allt oftare av örebroarna själva. Valfriheten har ökat enormt, framförallt under de senaste åren. Man behöver inte längre politiker som gör valen.

På samma sätt påverkar staten och EU oss allt mer. 60 – 70 % av alla beslut är beroende av EU.

Lokalt beslutsfattande minskar alltså både på grund av tryck underifrån som ovanifrån. Det är bra. Egenmakten ökar. Internationalismen bygger broar mellan människor och länder.

Så istället för att främst vara en organisation där partierna är rekryteringsorgan för politiker, där de finansieras av kommunen och är beroende av kommunen, kan partierna åter bli de opinionsbildare de en gång var. Alltid på medborgarnas sida, ibland till och med emot kommunen.

En ny politisk organisation skulle klara sig med 250 förtroendevalda. Som en bieffekt av detta skulle den centrala förvaltningen minska. Centrala tjänstemän skulle inte behöva göra nästan samma arbete för fyra nämnder, utan kunna koncentrera sig på att göra det bästa för en. Det handlar om att vi kan minska kostnaderna med titals miljoner kronor per år.

Så mina vänner:

Valet 2010 verkar vara ett val där man allt mer ser partier som blir spegelbilder av varandra. Då är det dags för Folkpartiet att visa att det finns vägval för framtiden. Vårt vägval är att öka friheten för den enskilde, och att slå vakt om välfärden för de sårbaraste. Vi gör det för att vi tror på människan. Vi gör det för hela Örebros framtid.