JUST NU

Det är bara att erkänna - jag kan inte släppa det politiska. Med glädje slipper jag numera delta i ändlösa sammanträden, meningslösa partiaktiviteter, kontraproduktiva debatter som allt mer handlar om yta och person och allt mindre om ideologi och faktabaserad politik.

Det har heller aldrig varit mitt intresse. Mitt politiska engagemang bottnar i en vilja att förstå vad som förändrar världen, den stora och den lilla. Varför ändras våra värderingar, och vad är det som styr dem? Vem, vad eller varför styr och styrs världen åt ett visst håll?

Det är stora frågor. Och jag kommer att försöka belysa dem i bloggen i framtiden. Inte enbart, inte kontinuerligt. Men jag har ett behov av att själv sortera mina tankar och sätta på pränt det jag tänker. Och jag ger er möjlighet att dela och kommentera.

Ljus i det mörka

Ljus i det mörka
Mars, frostnupen vårmorgon

2012-05-07

Nästa ödesmatch

Så har då ÖSK spelat mot Kalmar. Själv lämnade jag Folkpartiets förtroendemannagrupp och tog mig 20 minuter försenad ner till BA för att vara på plats. Då hade redan Kalmar gjort ett mål och stämningen på läktaren var som på en bättre begravning.

Men hur ska man attackera problemet? Med banderoller som kräver någons avgång? Med burop? Eller genom att säga att supportrar inte får bua eller sätta upp banderoller?

Jag tror vare sig det ena eller det andra är rätt.

Jag har haft mina perioder av fanatisk ÖSK-hållning. Matcher då jag ständigt häcklat både domare som dömer totalt fel och bara gynnar motståndarlaget och ÖSK-spelare som ju inte kan passa ens en kortpassning rätt. Jag har haft mina perioder av högljutt klagande. Men jag har det inte längre, i vart fall inte nu. Visst blir det ett och annat sagt. Men det är något annat.

ÖSK 2012 har problem. Det är i dagsläget inte ett allsvenskt lag. Det kunde man tro efter de första tre matcherna, men nu är det inte längre en tillfällighet, nu är det en tydlig trend.

Det ÖSKs spelare och ledning idag behöver är sannolikt inte fler supportrar eller anhängare som klagar och visar missnöje. Men det är inte heller supportrar som undertrycker kritik. Istället handlar det om att skapa ett klimat för kreativ och framåtsyftande kritik, kritik som gör det möjligt att bygga vidare.

Dagens match var en bra ÖSK-match. Kalmar hade i princip ingenting den tid jag var där. ÖSK spelade ibland riktigt bra. Emil Berger, min favoritspelare från i fjol men som i år varit felpasskung var åter den som kunde se crossmöjligheterna och som i kväll lyckades mycket bättre än tidigare. William Atashkadeh slet och är duktig. Tyckte att såväl Holmberg, Astvald som Wiktorsson och Samuelsson gjorde bra insatser. Backlåsen testades inte under den tid jag satt på BA så det kan jag inte ha så mycket att säga kring. Och Tobias Grahn kom igång i andra på ett sätt som inte setts tidigare. ÖSK var på g i kväll. Inte framme. Men på g.

Men det saknades mål. ÖSK vann skottstatistiken med mer än 10 skott. Men det räcker inte.

Så ska ÖSK byta tränare, sälja spelare eller skaffa stjärnor? Jag tror inte det.

Jag tror att det handlar om att både våga fortsätta på den inslagna vägen. Se bara hur många unga spelare som fanns på plan i kväll. Fundera över fortsättningen.

Men det finns två saker man kan fundera över.

Dels profilen på föreningen, laget, klubben. ÖSK är klubben som aldrig vunnit något. ÖSK är klubben som degraderats på grund av att det fattades några tusenlappar (fast det egentliga skälet var att Lagrell & Co behövde en landsortsklubb att statuera exempel med). ÖSK är alltid underdogs, slår från underläge. Men de senaste åren har man försökt sätta en annan bild av klubben. Det har inneburit rätt många bra saker, men skapar bekymmer när det blir som i år. Kanske ska man försöka vrida bilden något tillbaka. ÖSK är laget som alltid slår ur underläge. ÖSK mot resten av Fotbollsverige. ÖSK som underdogs.

Dels måste det finnas mervärden som publik. Idag kom 4700 pers på matchen. Snart har ÖSKs publiksiffra halverats från toppåret. Ingen, eller i vart fall få, vill se ett förlorande lag. Så vad ska då ÖSK göra? Svaret är sannolikt att våga. Att våga fortsätta på den inslagna vägen med unga, egna produkter. Men också att våga satsa framåt. När sommaren kommer behövs sannolikt något nyförvärv. Varför? Därför att spelet är så. Därför att vi i publiken vill hoppas, glädjas och tro på att det kommer ljusare tider. Fotboll är ständiga förhoppningar, ständiga förändringar, ständiga förväntningar. Det är också en del av spelet.

Media: NA, NA2

Inga kommentarer: