I kväll blev jag invald i Folkpartiets partistyrelse. Det är trevligt. När nu detta är ett fullbordat faktum får man börja fundera över vad man ska göra där. Jag är ju inte riktigt den som sitter av ett uppdrag om det går att undvika. Några hjärtefrågor, stora som små, kan man ju fundera över att jobba med:
Som naturvården. I dag tar inget parti, inte ens miljöpartiet, naturvården på allvar. (Det gör i och för sig inte Svenska Naturskyddsföreningen heller) Fokuset är totalt på miljö och klimat. Så nu kanske jag ska bli folkpartiets talesman för fjällräven, för kattfoten, för sånglärkan och kanske till och med för kartfjärilen...
Som det civila samhället. Mycket snack men lite verkstad i de flesta kommuner. Men vi som kommer från Örebro kan göra skillnad.
Som människans värde. Det är en rätt stor fråga. Men den rör så många olika delar av politiken. Integritetspolitik. Klimatpolitik. Rättspolitk. Bara för att nämna några.
Som den ideologiska grunden för partiets agerande, både på kort och lång sikt. I dagens politik där de flesta partier är pragmatiskt marknadsliberala, behöver alla partier ständigt diskutera skälet till varför de finns. 2000-talet kommer att behöva många samtal kring vad den sociala liberalismen egentligen står för. Vad skiljer oss från andra partier? Vad är lika? Hur formas en liberalism för en globaliserad värld, där utmaningen mer står skriven i klimat, integration och etiska och moraliska imperativ, än marknadsfrihet?
Det blir förhoppningsvis en del att göra.
Och när vi får tid över kan ju Johan Pehrson och jag slå ett slag för att Örebro Universitet ska få läkarutbildnigen också!
3 kommentarer:
Nu har du till och med överträffat dig själv. De siste tre BRA, BRA, BRA!
GePe
Hej där
Med folkpartiets nuvarande uppfattning om naturvård (mer kärnkraft och inget mer) kan jag förstå att du inte anser att Naturskyddsföreningen ägnar sig åt sådant, men om vi går på vad forskarna säger, vad miljörörelsen anser och vad folkpartiet en gång la in i begreppet arbetar vi oerhört mycket med naturvård i Naturskyddsföreningen. Men det är svårjobbat eftersom regeringen - utan att ett knyst hörs från Folkpartiet - sänker anslagen till biologisk mångfald, intensifierar skogsbruket, urholkar strandskyddet, ökar jakten på hotade däggdjur, legaliserar förbjudna miljögifter, och eroderar skyddet för hotade arter i miljöbalken, för att ta bara några exempel.
Det glädjer mig att du vill lyfta naturvården, men du bör kanske städa på hemmaplan innan du kritiserar den miljörörelse som försöker motverka det negativa systemskifte i naturvården som ditt parti och regeringen numera står för.
Det behövs fler gröna liberaler. Det är numera rödlistade, för att uttrycka sig milt. Lycka till!
Vänliga hälsningar
Mikael Karlsson
Ordförande Naturskyddsföreningen
Kul Mikael att du läser min blogg. Jag hoppas att SNF, som jag när en stark kärlek till, i fortsättningen blir lite mer politiskt obunden. Senaste numret av Sveriges Natur är tyvärr ett av allt för många i raden där åter enbart regeringen häcklas.
Man kunde annars tänka sig att Sverker Thorén (fp) kunde få lite cred för allt arbete han lagt ner som riksdagsledamot förra perioden för marina naturreservat, som nu blir faktum.
Men det stora problemet är att motståndet mot kärnkraften ibland tar över den naturvård föreningen en gång skapades för. Etanolproduktionens avigsidor för biologisk mångfald, både nationellt och internationellt, har t.ex. bara marginellt berörts.
Jag kommer även i fortsättningen att stötta SNF, trots att vi inte alltid ser verkligheten genom samma glasögon, och jag kommer att fortsätta att kritisera regeringen när den drar ner naturvårdsanslag och tillåter jakt på varg. Där är vi fullständigt eniga!
Skicka en kommentar