Rätt många har kommenterat de senaste dagarnas partiledardebatter. När nu drygt hälften gjorts står det rätt klart att det blåare laget leder över det rödare. Det är intressant ur många perspektiv.
För det första: Opinionssiffrorna talar ett helt annat språk. Är det så att svenskarna tycker bättre om en regeringsoduglig trojka utan en utformad politik, än ett regeringsdugligt fyrspann? Har de tre en mer attraktiv politik? I så fall vilken? Den enda tydliga s-frågan är ju (enligt tyckarna) A-kassan, så: Är det så att det är viktigare med A-kassa än nya jobb, ordning på finanserna och lägre skatter för de flesta och mest åt låginkomsttagarna? Oavsett vilket parti man tillhör så borde man fråga sig vilka frågor som är viktiga, och vilka frågor som upplevs viktiga.
För det andra: Innebär alliansens samkördhet att det är slut på mångpartisystemet? Jag fortsätter ställa frågan. Partiideologerna i mp, s och v måste ju i alla fall fundera. Utifrån det funderandet borde i vart fall s och v kunna samköra. Men hela mps ideologi är ju att vara fristående. Det vore väl ännu enklare mellan ett tydligt blått och ett tydligt rött alternativ? Frågan är inte om utan när förslaget om steg två i alliansbildandet kommer. Riksdagsvalet 2014 kommer inte att innehålla listor från 7 riksdagspartier.
För det tredje: Är detta vändningen? Jag hoppas verkligen det. Inte för att jag i alla stycken gillar alliansregeringens politik. Utan för att svensk demokrati behöver det. Likaväl som Örebro behöver socialdemokrater i opposition i en period till, behöver svensk demokrati, och svensk samhällssyn det. (Om sedan Mp är en del av ett grönblått regeringsalternativ är det helt OK för mig)
Sverige är ett land som är så präglat av socialdemokrati att vi själva inte märker det. Allt ifrån föreningsliv till näringsliv över media och allt där emellan har en grundsyn på samhället som är socialdemokratisk. Men det blir för långt att borra vidare i här. Jag tänkte ta upp det i en annan krönika.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
2 kommentarer:
Staffan,
Förstår jag dig rätt att det du säger är att om du vinner valet 2010 kommer du avgå frivilligt eller rösta på Socialdemokraterna, eller åtminstone uppmana örebroare att rösta på Socialdemokraterna, i valet 2014?
Och en annan fråga - om vi ska "turas om att styra" enligt något sorts schema, vad ska vi då med valen till?
Och en tredje fråga - om ovanstående fråga besvaras med ett ja vilket jag förutsätter att den gör enligt din argumentation - hur motverkar det ett tvåpartisystem?
Allt gott, John Johansson
Vi får väl se vilka partier som finns 2014. Enligt en del statsvetare har ju flera partier gått i graven ungefär då eftersom medlemsantalet minskar så kraftigt. Ett av de första är faktiskt socialdemokraterna som trots sin relativa storlek minskar snabbast.
Så osvuret är bäst.
Skicka en kommentar