Integriteten igen

I dagarna funderar flera av oss om Dawit Isaak är fri eller inte. Har Eritreas represiva regim släppt honom tillfälligt eller är han verkligen frigiven. Vilket spel spelas bakom kulisserna?

Jag känner inte närmare till förhållandena i Eritrea. Det är ändå märkligt att det inte varit större opinionstryck i Sverige för att få regimen att frige denne regimkritiske skribent. Tänk om alla länder hade en verklig informationsfrihet.

Men det är inte ens så att vi i det fria västerlandet har en fri media. Det räcker med att se hur medias roll speglar konflikterna i Mellanöstern för att inse att det finns problem. Det är en hårfin skillnad mellan tankarna från USAs konservative president om att bomba ett annat lands TV-station och Eritrearegimens fängslande av oliktänkande.

Tyvärr verkar det påstådda kriget mot den internationella terrorismen att få de västerländska demokratierna att visa upp sina sämsta sidor. Jag tänker på attackerna mot den personliga integriteten som finns både i Sverige, EU och USA. Vem kan garantera att den information som de "goda" staterna samlar in inte kommer att användas mot samma staters medborgare? Ingen kan det! Den goda staten existerar bara så länge det finns ordentliga lagar som inskränker statens makt över de egna medborgarna. Där eroderar nu de västliga demokratiernas grundvalar.

Bäva månde vi små människor.