Läser just att Anders Borg anlitat svart städhjälp på 90-talet. Dessutom har han haft barnvakt som han betalat 50 kronor i timmen "direkt i handen".
Suck.
Inte för att jag anlitat vare sig svart städhjälp eller haft barnvakter (tyvärr), men jag tycker att någonstans går en gräns för vad politiker utsätts för. Är Borgs kompetens som finansminister ifrågasatt för att han betalat svart städhjälp för 10 år sedan? Inte vad jag vet. Det är olämpligt, knappast straffbart längre (preskriberat), men det är inte så allvarligt att han ska avgå.
Och när man kommer ner på barnvaktsnivå blir det nästan löjligt. Hur många svenskar använder grannflickan som barnvakt? Ger henne några biobiljetter eller så för att ta hand om barnen? Är det rimligt att ställa det mot kompetensen som finansminister? Knappast.
Om detta fortsätter kommer snart ingen att kunna vara politiker. Man ska vara fullständigt felfri, helt klanderfri moraliskt sett och alltid ha fattat rätt beslut. Vilken människa har den bakgrunden? Ingen! Men dagens svenska journalistik sätter nollgränsen för politikernas rätt att göra fel.
I lördagens Nerikes Allehanda kunde man läsa en artikel med ungefär likalydande innehåll. Jag höll på att baxna. Det skrämmer om politik allt mer börjar likna en såpa. Det viktiga är inte om man är kompetent, eller klarar sitt jobb. Det viktiga är intrigerna, personen, hur uthängd man klarar av att vara.
Därför var det ändå skönt att läsa Karin Pilkvists avslutande krönika. Det måste finnas mer av eftertanke i journalistiken. Media har också ett ansvar för hur demokratin utvecklas och för vem som kan vara förtroendevald. Risken är att vi i framtiden bara får människor som är så hårdhudade, okänsliga eller exhibitionistiska att de inte bryr sig om vad media skriver, bara de skriver.
För ofelbar är ingen.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
7 kommentarer:
Så det du menar nu när du blir KS-ordförande att man inte får granska dig?
"Risken är att vi i framtiden bara får människor som är så hårdhudade, okänsliga eller exhibitionistiska att de inte bryr sig om vad media skriver, bara de skriver"
En sådan finns det ju redan i Örebro....
Han företräder fp.
Hej Staffan!
Jättebra att du reagerar på alla dessa skriverier. Nu måste politikerna få arbeta utan att hela tiden behöva stå upp och svara på hur mycket de betalade barnflickan någon gång i början på 90-talet! Jag tror att vi vanliga medborgare nu vill att politikerna ska kunna få arbeta med det vi har valt dem för. Arbetsuppgifter saknas ju inte. Det är inom dessa områden som pressen bör vara aktiv, men lämna barnflickorna!
Men Staffan, tycker du inte att det ändå är en aning anmärkningsvärt och rentav lite lite olämpligt att bryta mot lagar - av politiska skäl?
"Och när man kommer ner på barnvaktsnivå blir det nästan löjligt. Hur många svenskar använder grannflickan som barnvakt?"
Det handlar om vuxna människor som med berått mod begått brott av politiska skäl - för att de inte tror på systemet och tycker att de har rätt att sätta sig över lagar och regler. Anders Borg är gammal ordförande för Fria Moderata Studentförbundet och har varit aktiv i Frihetsfronten - extremt nyliberala organisationer som i princip vill avskaffa skatten (nåväl, de vill ha några få procent till försvar och polis). Är det inte rimligt att man granskar det, likväl som man fällde en tilltänkt statsministerkandidat på grund av att hon inte begått brott (Mona Sahlin fick tillbaka pengar och friades från anklagelserna om fiffel)?
Björn,
självklart är det rätt att granska. Gärna tufft och hårt. Men det finns gränser för när granskningen blir såpa och intrigerna mer än innehållet. Blir politiken bättre om alla som bestämmer måste avgå för att de gjort nåt fel igår, förra året eller när man var ung och ... Idag i Ekot pratade landshövdingen i Västmanland om samma sak. Vore det inte bättre om man granskade politiken istället för personerna? Gärna tuffare politisk granskning men mindre svensk McCartyism. Moralens väktare är tyvärr ofta de som har flest lik i lasten.
Tycker nog att det handlar om att granska politiken när man påpekar att den (numera avgångna) kulturministern på grund av politiska principer låtit bli att betala licensavgift. Tycker också att det handlar om politisk granskning att påpeka att nyliberaler har en annan agenda än exempelvis socialliberaler. Eller? Det är varken McCartyism eller nymoralism. Det handlar om att granska en dold agenda för den nya regeringen. Fast jag förstår om det är jobbigt för dig. Och förresten: var det fel av media att granska Mona Sahlins kvitton, Laila Freivalds lägenhetsaffärer eller Ola Rasks affärer också?
Sorry Björn för sena svar. Om det ändå varit så att man försökt dra detta i den politiska kvarnen. Att man försökt göra just dessa jämförelser med nyliberalismen inom delar av (m) eller till exempel funderat över viljan till brottslighet hos välbärgade (som enligt uppgift är hög men på andra områden än de i utanförskap) och vilka konsekvenser detta får för samhället.
Men media gjorde inte det. Lika lite som man gjorde det med Sahlins kvitton. Istället blir det en fråga om moral, om att skapa syndabockar och att sätta dit politiker i allmänhet. Såpoperornas dramaturgi ligger nära.
Rask och Freivalds tycker jag däremot hade tydliga politiska kontexter.
Fundera istället över varför man inte granskar de ekonomiska förehanvandena mellan LO och SAP och de politiska konsekvenser detta principiellt korruptiva agerande får. Eller gör sådana jämförelser med andra företeelser och andra partier.
Skicka en kommentar