Värna Ekeskolan!

Förra fredagen var jag ute på Ekeskolan. Jag var ditbjuden av en av eleverna, Per, och hans pappa Leif. Vi träffas då och då. Jag har känt Per och Leif länge.

För tio år sedan var Ekeskolan hotad. Det fanns då en syn att elever med många funktionshinder ändå skulle gå i vanliga skolor och vanliga klasser så långt det bara var möjligt, och ibland längre ändå. Det var inte det enda hotet. Hela specialskolesystemet var i förändring.

Då var vi många politiker som stod upp för Ekeskolan. Det fanns ett starkt lokalt stöd som sträckte sig ända in i riksdagen. Det hjälpte. Ekeskolan räddades. Det har betytt mycket för alla de elever som fått förmånen att gå där.

När jag nu besökte Ekeskolan var man åter orolig. Orolig över ekonomin. Orolig över att elevtillströmningen inte möttes av ökade resurser. Orolig över att det fanns utredningar som åter började nagga elevernas rätt i kanten.

Tvärsnytt har nu gjort ett reportage om skolan. Det är bra. Det behövs alltid en uppmärksamhet för dem som saknar eller har små egna resurser. Det måste alltid finnas människor som vill och orkar engagera sig för samhällets sårbaraste. Ekeskolans elever hör verkligen dit. Vårt sätt att visa dem medmänsklighetens alla sidor blir ett kännetecken för hela samhällets medmänsklighet, hela samhällets välfärd.

Ekeskolan måste få de resurser som behövs för att klara sina uppgifter. När jag var där häpnade jag över hur resurstilldelningen går till. Även om man får fler elever kan resurserna minska eftersom skolan får sin budget från den budget som hela specialpedagogiskaskolmyndigheten får. Det är ju minst sagt märkligt.

För att värna elevernas rätt borde det finnas en tydlig elevpeng för de elever som går på skolan. Precis som LSS/LASS(stöd, service och assistans till funktionshindrade)-lagstiftningen har en klar individprägel, borde även dessa elevers rätt vara individualiserad. Det är, eller borde vara, självklart. Alla människor är individer, med individuella möjligheter, förutsättningar och utmaningar. Men individualismen, och behovet av individuella bedömningar och anpassningar blir sällan större än för dessa elever.

Ekeskolan, alla dess elever och anhöriga, behöver många vänner. Lokalt, javisst, därför att Örebro har många förutsättningar för att arbeta bra tillsammans med unga och äldre människor med olika funktionshinder. Men även nationellt, därför att Ekeskolan är en resurs för hela Sverige, både vad gäller själva skolan. Men också för att skolans resultat kan användas av pedagoger över hela landet, och även internationellt.