Farliga frågor

Örebro har en rätt lång historik kring att jobba med medborgarfrågor. Den lokala demokratin har varit viktig. Från både partier till höger och vänster har det funnits ett genuint intresse att bredda det demokratiska samtalet.

Under den förra mandatperioden jobbade vi strategiskt med medborgardialog. Vi tog jobbet på allvar. Det handlade om att skapa förståelse för de olika typer av dialog som finns. SKL använder den så kallade delaktighetstrappan som en förklaringsmodell till de olika typerna av medborgarengagemang:

För att man inte ska förleda medborgarna är det viktig att man är klar i vad varje steg innebär, både från medborgarnas sida, och från politikens sida. Om politiken hävdar att man ska få vara med och besluta, men att det sedan bara blir information, så försvagas demokratin.

Den insikten har varit vägledande för kommunens tankar kring medborgardialog, ända fram till socialdemokraterna tog över makten efter valet 2010. Nu är medborgardialog inte längre en fråga om att lämna makt och ansvar till örebroarna. Nu handlar det istället om att ge politikerna tillgång till media, och att förespegla örebroarna att man får vara med och bestämma trots att man inte får det.

Den senaste "medborgardialogen" kring gatorna kan tjäna som gott exempel. Och att läsa vad Björn Sundin sagt, visar hur illa det är ställt med kommunledningens insikter i medborgardialogfrågan.

Ursprungligen ville inte socialdemokraterna ha någon dialog alls kring deras tankar att öppna massor av gator i Örebro. Det var oppositionen som tvingade fram beslutet att diskutera gatorna. När socialdemokraterna då kände detta tvång, skapade man möjligheter för medborgarna att vara med och tycka. Men vad skulle man tycka om? Det var oklart. Och vad skulle det innebära för besluten? Ännu oklarare.

När nu processen är avslutad, och nästan 3000 örebroare har engagerat sig, visar det sig att det överhuvudtaget inte varit fråga om någon dialog. Istället handlar det om att kommunledningen och Björn Sundin söker bekräftelse för ett antal förslag som de bestämt sig för att genomföra, redan från början.

Det är illa. Men det blir värre.

Så här säger Björn Sundin i Nerikes Allehanda:

"Vi fick in 1 700 svar på Örebro punkt se, och det ska vi ärligt erkänna att en stor del är uppenbart samordnade. Det handlade om att man ville driva en särskild fråga. Det kom också 650 svar när svar när vi var på plats i Krämaren och det var ett mer brett representativt urval" 

Kommunalrådet är ganska tydlig i vad han tycker om olika örebroare. De som samordnar sig är mindre värda än några andra. Han ska uppenbarligen ta större hänsyn till de 650 som kom till Krämaren än de 1700 som skickade meddelanden till orebro.se.

Snacka om (o)demokratisyn!!!

Sundin är ledande företrädare för ett parti som just är en funktion av att människor har samordnat sig. Alla partier är det. Det är själva vitsen med partier. Men när örebroare gör samma sak utanför partierna, menar Sundin att de är mindre värda. Skrämmande!

Så vad ska nu hända? Nu ska sossarna göra planer på de förslag de skulle lagt, oavsett vad örebroarna sagt. Man kommer att strunta i de synpunkter som kommer från örebroare som tycker "fel" och lägga vikt vid svaren hos dem som tycker "rätt".

Så kan man alltid göra. En politiker kan spela med opinioner och låtsas lyssna hur mycket hon eller han vill. Men frågan är vad det leder till.

Sundin gör något liknande i sitt eget parti. Kväll efter kväll går ombudsmännen ut och knackar dörr med snyggt material om just det område som man knackar dörr i. Materialet innehåller ett antal ledande frågor, men inga besked i om hur svaren kommer att påverka vare sig politik eller beslut. Ytan blir allt. Djupet blir inget.

För ett parti kan det vara ett snyggt sätt att driva kampanj. Men när partikampanjen flyttar in i kommunen blir det värre. För hur ska någon i framtiden kunna lita på inte bara sossarna, utan hela Örebro kommun, om man upplever att när kommunen frågar, så struntar man i svaret?

Förhoppningsvis genomskådar örebroarna sossarnas kampanj och löften tidigare denna gång, än vad de gjorde inför valet 2010. Det kommer att leda till ett sämre valresultat i Örebro och en tappad majoritet.

Men förlusten för Örebro kommun efter detta demokratiska vanstyre, och den försvagning av demokratin som det innebär, är allvarlig och kommer att sätta sina spår i Örebros utveckling och sammanhållning under mycket lång tid.

Det tog oss andra många år att bygga upp en stark trovärdighet för Örebro kommuns demokratiarbete. Det har tagit Sundin några månader att riva ner allting.

Media: NA, SR, TV4