När tjänstemännen tar makten.

Läser en intressant artikel av Peter Wolodarski i DN. Om hur Riksbanken självsvåldigt förändrat sitt uppdrag, från att hantera inflationen, till att bli en mer politisk aktör med en egen bild av vad som är bäst för Sverige.

Som jag tolkar det blir Wolodarskis slutsats att det inte en gång för alla går att som politiker sätta upp en enkel regel för tjänstemännen och sedan ta sin hand ifrån dem. Inte så att Wolodarski på något sätt förespråkar en politiserad Riksbank. Men politikerna måste hela tiden övervaka så att tjänstemännen hanterar sitt uppdrag utifrån den verklighet som nu finns. Och det måste finnas möjlighet att förändra uppdraget.

I dagsläget handlar det om att Riksbanken år efter år uppsåtligt struntar i sitt huvudsakliga mål - att hålla inflationen runt 2 %. Istället håller man räntan uppe, ökar arbetslöshet, minskar ekonomins tillväxt för att man menar att det finns en risk för en bostadsbubbla om bostadspriserna fortsätter att öka.

Men tänk om bostadsprisökningen inte i huvudsak beror på räntenivåerna. Tänk om det är dålig konkurrens i alla led som är orsaken. Tänk om hyresregleringen sätter upp priserna. Tänk om urbaniseringstakten skapar obalanser som gör prisstegringarna extra höga. Hur ska Riksbanken hantera dem? Är det skäl nog för att strunta i inflationsmålet?

Jag menar att det inte är det. Regering och Riksdagen måste tänka över vilket regelsystem som gäller, förändra det, eller skapa incitament för Riksbanken att följa det mål som politikerna beslutat om.

Denna nationella konflikt har sin lokala motsvarighet i Örebro.

Dagens kommunledning styr tjänstemännen i huvudsak genom budgetdokumentet ÖSBn. (ÖSB betyder Övergripande Strategier med Budget) Och det finns en tydlig riktning mot att just budgetdokumentet blir allt viktigare och viktigare. För närvarande har vi ett ärende som handlar om att även de kommunala bolagen ska skötas i huvudsak genom ÖSBn.

En del tycker detta är bra. Jag delar inte den tanken.

Om ÖSBn blir den kommunala "bibeln" så ges tjänstemännen en enorm makt. De har tolkningsrätten för alla beslut som sedan tas under året. Politikerna blir någon form av marginaliserade panelhönor som tillåts göra små mediala utspel. Men makten ligger hos tjänstemännen, i det fördolda.

Än värre blir det om denna princip också ska gälla bolagen. Kommunala bolag är en styggelse i sig själva. Därför är det enormt viktigt att all styrning sker i så stor öppenhet som möjligt. Men den nuvarande kommunledningen avser att minska denna öppenhet. Med det bolagsstyrningsdokument som nu diskuteras, ges ÖSBn en överordna roll även för bolagen. Men vem ska tolka ÖSBns ofta rätt otydliga skrivningar? Självklart blir det koncernbolagets VD, tillsammans med bolagens VDar. Kanske hör de efter med ordföranden innan de beslutar, men öppenheten är som bortblåst.

Det är uppenbart att den nuvarande kommunledningen vill ha det så. Som jag uppfattar det, är de vare sig intresserade av att styra genom ekonomi, eller genom direktiv. De är nöjda med att "komma ut rätt i media" med olika utspel av politisk karaktär. Det handlar om att lova sånt som ska uppfyllas i en oklar framtid. Det handlar om att berätta om satsningar på några tusenlappar. Det handlar om att visa fina bilder. Men styrningen av verksamheten ligger på tjänstemännen.

Och tyvärr är det också tjänstemännen som skriver merparten av de dokument som sedan ska styra dem själva.

Detta måste få ett slut. Politiken måste återta makten. Tron att politikerna en gång om året ska berätta vad de vill, och sedan överlåta till tjänstemännen att göra det, är detsamma som att abdikera från såväl makt och ansvar.

Dagens demokrati är hotad från flera håll. Tyvärr kommer ett av hoten inifrån.

Media: DN

Hur går det egentligen?

Idag beslutade Riksbanken att sänka sin reporänta till 1,5 %. Det var ganska väntat. Läser man pressmeddelande och ser hur Riksbanken nu bedömer den framtida ekonomiska utvecklingen visar det sig  också att banken till del anammat den uppfattning som flera andra analytiker haft. Det går helt enkelt inte lika bra längre. Riksbanken förutspår en tillväxt väl under 1 % det kommande året. 2013 blir också ett svagt år. Kanske vänder det 2014.

Samtidigt flaggar finansminister Anders Borg att det kanske inte ser lika mörkt ut som förut. 2012 kan bli något mindre dåligt än vad regeringen tidigare räknat med. Då ska man ändå ta hänsyn till att regeringen haft en mer optimistisk syn på utvecklingen än vad de mer pessimistiska bankerna haft. Och där finns det också nu de som menar att Riksbankens sänkning idag inte var den sista. Det kommer fler sänkningar när konjunkturen fortsätter att hacka.

En av de avgörande faktorerna för den ekonomiska utvecklingen är Greklands framtid. Och där känns ju allt förhandlingsbart. Vad händer på måndagens möte med EUs finansministrar? Vad händer tiden fram till vårens grekiska val? Och vad händer därefter? Det är lätt att bli fundersam och rätt orolig. En grekisk statsbankrutt, och/eller ett grekiskt utträde ur euron kommer att skapa enorma utmaningar för många stater och för hela det europeiska banksystemet. Och vad händer efter Grekland?

Lokalt kan man bli bekymrad. Visst fortsätter arbetslösheten totalt sett att minska. Men antalet ungdomar utan jobb blir fler. Det blir också färre som får jobb nu än för ett år sedan och antalet nyanmälda platser sannolikt minskar om man räknar bort sommarjobben.

I detta läge är det nödvändigt att värna det som är grunden för välfärden, det vill säga det privata näringslivet och den civila sektorn. Örebros näringsliv måste bli starkare, mer självständigt och en tydlig motpart till kommunen. Kommunen måste hålla sig till sitt huvuduppdrag, vård, skola och omsorg, och hålla sig ifrån det näringslivet gör bättre. På samma sätt är det med den civila sektorn. Kommunen ska inte ta över, utan låta föreningar, organisationer, enskilda och nätverk bygga sin egen framtid.

Men i det socialdemokratiska Örebro går utvecklingen åt fel håll. Socialdemokraterna, och deras passiva stödpartier KD och C, planerar att starta flera nya bolag som kommer att konkurrera med privata företag på fastighetsmarknaden och i byggsektorn. Örebro Porten AB får bygga en mycket lönsam lagerlokal ute vid flygplatsen, men när Folkpartiet begär att kommunen ska ge Örebro Porten AB ett direktiv att sälja fastigheten eftersom den aldrig borde byggas av ett kommunalt bolag, röstar S, KD och C nej. Försäljningen av Storstenshöjden ligger begravd under en lavin, signerad Björn Sundin. Lika begravd verkar försäljningen av den kommunala konferensanläggningen Kilsbergen Konferens och Lodge vara. ÖBO ska bara bli större och större. De utredningar kring kommunal kompetens och illojal kommunal konkurrens som vi tidigare drev, är nu lagda i något gammalt arkiv. Och snart kommer den ovillkorliga rätten till heltid...

Och på område efter område tar kommunen över verksamhet som tidigare drevs av den civila sektorn.

Detta kommer att leda till en sämre arbetsmarknad, ett svagare näringsliv och en mindre och osäkrare civil sektor. Örebro blir en stad där tillväxt kommer till trots, inte tack vare, kommunens agerande.

I det rådande ekonomiska läget är det allvarligt. Socialdemokraterna gick till val på att minska arbetslösheten. Hittills har deras politik varit kontraproduktiv.

Media: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, NA1, NA2,

Övrigt: Riksbanken, Arbetsförmedlingen

Bloggar: