På gårdagens kommunfullmäktigemöte handlade det mesta om en diskussion kring en interpellation. Interpellationen kom från oppositionens största parti och handlade om hur vi som kommunledning ska hantera jobbkrisen (som ännu inte finns men som tyvärr troligen kommer). I diskussionen förde oppositionsföreträdare gång efter gång fram behovet av samsyn och att det inte handlade om partipolitik utan en gemensam syn för örebroarnas bästa.
Jag delar den synen. I ett allvarligt läge är det viktigt att vi i så många frågor som möjligt hittar gemensamma lösningar. Det kan handla om hur vi omfördelar resurser inom kommunen, från en viss typ av investeringar till en annan, eller från ett verksamhetsområde till ett annat, eller hur vi hanterar behoven av effektiviseringar och rationaliseringar. Detta påpekades också av både mig och andra koalitionsföreträdare under debatten.
Tyvärr verkar sökandet efter samförstånd från (s) bara vara just ett (s)pel. Samtidigt som man i fullmäktigesalen talar om samförstånd, skickar man ut brev till de lokala företagen, där det inte alls talas om samförstånd, utan snarare om konflikt. Det är två helt olika agendor, två helt olika sorters politik, två helt olika förhållningssätt till krishantering.
För mig blir det respektlöst mot demokratin, om högtidsorden i fullmäktigesalen inte har bäring i den konkreta politiken.
För mig blir det också respektlöst mot kommuninnevånarna, om det bara är låtsaspolitik som bedrivs i fullmäktige och kommunstyrelse där oppositionens enda vilja är att hitta konfliktpunkter.
För mig blir det också respektlöst mot de andra partierna i Örebro när man i offentlig debatt säger en sak, och i det fördolda gör något annat.
Jag tror ändå på att vi i detta läge behöver öppenhet och fortsatta samtal. Därför kommer vi även i fortsättningen att bjuda in till överläggningar kring dessa allvarliga frågor. Men tron på att oppositionen verkligen vill bidra, har fått sig en törn.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
5 kommentarer:
Det verkar ju inte som om Staffan Werme läst det brev som Lena Baastad och Jonas Karlsson skickat.
Så här skriver Lena och Jonas:
"I många frågor har vi varit kritiska mot kommunledningens sätt att sköta tillväxt- och utvecklingsfrågor. Vi tycker att vi har haft goda skäl att vara kritiska."
"Men även om vi står för vår kritik så inser vi också att den lett till att den majoritet som styr Örebro slutit sig och övergett tidigare års strävan efter breda politiska överenskommelser. Vår kritik har säkert bidragit till att det blivit onödiga låsningar i viktiga utvecklingsfrågor.
Därför gjorde vi i höstas en rapport där vi, område för område, föreslog kompromisser i ett antal av de frågor som vållat konflikt (på baksidan av detta brev sammanfattar vi denna rapport). Vi har än så länge inte fått några signaler från kommunledningen om att de är beredda att sätta sig och prata om detta, men vi kommer att ställa upp närhelst de vill diskutera en ny samförståndsanda."
Är det att söka konflikt?
För övrigt kan man ju fråga sig vilka besked Staffan Werme gav i dessa frågor under gårdagens sammanträde med Kommunfullmäktige.
På din blogg Björn gör du klara avstamp över hur du står i frågan samspel, du anser att ni blir angripna, detta är ingen strid, inget krig, vi ska komma till sans med vad som är viktigt för Örebro och medborgarna i Örebro Kommun, Majoriteten bjuder in, visar sin goda vilja men gång på gång så förbiser ni detta....
Låt inte detta bli en prestigesak för er nu utan låt oss komma fram till en gemensam sak som gynnar medborgarna i Örebro
/PJ
Även om det känns lite märkligt att diskutera detta här, på Staffans blogg så:
Kan du nämna några exempel på när majoriteten seriöst bjudit in till diskussioner kring konkreta beslutsförslag? Att stå i talarstolen på Kommunfullmäktige och säga att man vill prata är liksom inte samma sak som att på allvar lyssna när någon säger något...
Jag kan ärligt säga att jag, när jag varit ordförande i olika nämnder, alltid har strävat efter att vi ska komma överens. Det normala är att titta på förslag från oppositionen och säga: "ok, om vi justerar det så här så är vi överens". Undantaget självklart de profilfrågor som olika partier har behov av att lyfta fram - i de fallen är det ju inte alltid som oppositionspartierna vill bli överens. Och det gäller oavsett vem som är opposition.
När det gäller näringslivsutveckling och tillväxt har vi dock - tidigare - alltid strävat efter bred enighet i Örebro. Fast det var förr.
Vi kan pratas vid om detta vid nästa tillfälle som vi ses, tack för senast!!
Skicka en kommentar