Nerikes Allehanda gör en bred uppföljning kring beslutet om kvalitetsgarantier. Hittills har upplägget varit att de inte kan garanteras, att om man inte når garantin så blir det inga påföljder, att politikerna inte begriper och att det bara är mer resurser som kan hjälpa problemen.
Samtliga påståenden måste kommenteras.
Påståendet: Kvalitetsgarantierna är ingenting eftersom de inte är garantier och bara beskriver det vi ändå måste göra enligt lagar och regler (ungefär som oppositionen menar).
Svar: Ett av de största problemen under Örebro kommuns tidigare ledning var att ingen följde upp vad som gjordes. Målen var många men uppföljningen saknades. Det som vi som kommunledning gör nu är att vrida hela den kommunala organisationen från oppföljda mål till uppföljning, utvärdering och återkoppling. Kvalitetsgarantierna är en del av detta enorma arbete. När oppositionen, liksom Nerikes Allehanda hittills, menar att garantierna bara är en beskrivning av vad som ändå måste göras, har de glömt det som varit. Är det någon som kan beskriva kunskapsuppföljningen i skolan före 2006? Eller kvaliteten i äldreomsorgen? Vet någon om hur ofta de äldre fick gå ut 2004? Hur lång tid bygglovet tog 2003? Kvalitetsgarantiernas viktigaste uppgift är att tydliggöra ansvaret för verksamhetens kvalitet.
Dessutom tydliggör de medborgarperspektivet. Den tidigare kommunledningen hade ett mycket tydligt organisationsperspektiv. Deras huvuduppgift var att se till så att organisationen Örebro kommun fungerade. Hur kvaliteten på de levererade tjänsterna var blev en nedprioriterad fråga. Vi har ändrat på det. Medborgaren är central i allt det kommunen gör. Organisationen får anpassa sig efter medborgarens behov, inte tvärsom.
Påståendet: Det blir inga påföljder.
Svar: Det är i och för sig riktigt. Det är olagligt och därför omöjligt att ge individuella ersättningar när kommunen sviker. Men när garantierna redovisas och det blir tydligt vilka som lyckas och vilka som inte klarar av att ens komma upp i den nödvändiga kvalieten är det troligen en än viktigare förbättringsåtgärd än en individuell ersättning. Men jag är inte ovillig att införa individuella ersättningar när kommunen sviker givna löften och det inte finns hållbara skäl för löftesbrottet.
Påståendet: Politikerna har bara satt mål tagna ur luften och begriper inte hur det är på golvet.
Svar: Garantierna har varit ute på en bred remiss. Politiker och tjänstemän ute i organisationen har fått tycka och lämna förslag. Systemet har provkörts under ett år. Det är få beslut som har denna enormt ambitiösa genomgång innan igånsättning.
Påståendet: Bara vi får mer resurser så klarar vi vårt jobb, men det är mer resurser som är lösningen.
Svar: I dagens tidning redovisas ett äldreboende och bekymren där. Är detta boende representativt för alla kommunens äldreboenden? Tillåt mig tveka. Jag har varit runt till de flesta kommunala verksamheter. En del fungerar bättre, en del sämre. Det finns flera skäl till detta. Resurstilldelningen är inte ett sådant skäl eftersom resurserna fördelas efter en likartad mall. Istället handlar det mycket om hur ledningen fungerar, och hur denna ledning lyckas kommunicera med personalen kring de viktigaste sakerna i uppdraget. En av de tydligaste skillnaderna är verksamheter där ledningen säger ungefär så här: "Visst kunde vi behöva mer pengar, men nu har vi det här och gör vårt bästa med det" och de som säger: "Bara vi får mer pengar så löser sig allt. Men nu går det inte." De förra klarar sig bättre och har ofta en god verksamhet. De senare har ofta klara kvalitetsbrister.
Pengar är inte allt, ibland inte ens det viktigaste, för att förbättra kvaliteten. Om vi återgår till vården om de äldre, kostar den i Örebro mer än genomsnittet. Men är kvaliteten för det bättre? Kostnaderna per omsorgstagare ökar årligen, men ökar kvaliteten?
Kvalitetsgarantierna är en av de viktigaste enskilda åtgärderna för att klara av kommunens långsiktiga välfärdsarbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar