Örebro har inte Sveriges bästa skolor. Långt därifrån. Under den förra socialdemokratiska kommunledningen eroderade skoluppdraget totalt. När Skolverket besökte Örebro förra mandatperioden fick skolupplägget svidande kritik. Det saknades kunskapsfokus. Socialdemokraternas många lokala mål, gällande allt mellan himmel och jord, prioriterades högre än läroplanen. Uppföljning av kunskapsmålen var obefintlig. Kvaliteten på rektorerna var i alldeles för många fall undermålig, mycket beroende på att samma socialdemokrater inte sett och prioriterat chefskapet. Lärarna var en bortprioriterad grupp. Mats Sjöström, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande tydliggjorde detta i en intervju i tidningen Kommunaktuellt. Där sade han att han valt att ge lärarna lägre lönelyft för att ge Kommunals medlemmar mer. Lena Baastad, som ansvarig för skolorna, klarade inte av att vare sig ge skolorna rätt förutsättningar, eller klara ekonomin. Nödvändiga beslut om skolnedläggningar sköts på framtiden. Tomma lokaler drog resurser från undervisning. Allt detta medförde att skolornas resultat kontinuerligt sjönk.
När vi tillträdde 2007 valde vi att ändra på i princip allt. För oss är lärare viktigare än lokaler, så vi minskade antalet lokaler. För oss är lärarnas löner en viktig rekryteringsfaktor, så vi krävde att lärarna skulle prioriteras. Vi tog i princip bort de lokala målen och krävde istället att läroplanernas mål skulle klaras. Vi strukturerade om och började följa upp, utvärdera och återkoppla. För oss är kunskap åt eleverna den grundläggande uppgiften för skolan, och rätt krav på varje elev en förutsätting att nå kunskapsmålen, så vi började med att tydliggöra kunskapsmålen och att verkligen visa att vi tror på att varje elev kan lära utifrån sina förutsättningar.
Efter snart fyra år har det börjat ge resultat. Örebro förbättras, även om det är från en låg nivå.
Vad visar då detta? Framförallt att lokalt ledarskap spelar roll. I olika media, bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter redovisas olika funderingar kring vad som måste göras. Sannolikt är det inte mer av detsamma, utan bättre av annat som måste till. En av de viktigaste faktorerna är det lokala ledarskapet.
För mig är skolan den viktigaste lokala politiska frågan. Det finns massor av åtgärder som vi i Örebro måste göra för att vi ska komma vidare mot målet: Sveriges bästa skolor. För Sveriges bästa elever (var och en utifrån sina förutsättningar!). Låt mig peka på några:
Ge lärarna bättre betalt. Folkpartiet vill öka potten för lärarlöner med 25 miljoner redan 2011. Det kommer vi att strida för.
Prioritera rektorernas chefskap. Det är bra att vara chef. Chefen är den kanske enskilt viktigaste faktorn för en bra verksamhet. Därför ska vi fortsätta att stärka chefsrollen.
Satsa på vidareutbildning. Örebro är bland de bästa i landet på att använda statens fortbildningspengar. Men vi måste ha utrymme för att långsiktig planering. Då måste vår ekonomi klara av att ta alla kostnader själv. Där är vi inte nu, men om Folkpartiet får bestämma så är vi där redan 2012.
Låt alla skolor bli självstyrande. Ge rektorer och lärare makten över sin egen vardag. Ta bort den lokala politiska klåfingrigheten. Det räcker med en skolnämnd för all för- och grundskoleverksamhet.
Öka uppföljning, utvärdering och återkoppling. Var tydlig med kunskapsmålen och kräv åtgärder omedelbart då utvärderingen visar på fel utveckling. Rektorernas och lärarna har ansvaret för att ge eleverna kunskaper. Vi vill ge dem befogenheter, och kräva att de tar ansvaret.
Ställ rätt krav på eleverna. Alla elever kan lära. Alla elever kan prestera bättre, om rätt krav ställs, om rätt förutsättningar ges och om ordning och reda skapas.
Just ordning och reda är en av de viktigaste faktorerna för god inlärningsmiljö, främst för de sårbaraste eleverna.
Öka resurserna för elevhälsan. Kuratorer, skolsköterskor och skolläkare är nödvändiga och enormt viktiga för trygga elever med goda resultat.
Detta kommer att kosta pengar. Därför måste det också finnas en intäktssida. En minskad politisk organisation, som följs av effektiviseringar av administrationen där självstyrande enheter är en viktig del, kommer att spara tiotals miljoner per år. Fortsatta prioriteringar av skollokaler måste till. Örebro har fortfarande alldeles för många alldeles för små skolor med ineffektivt lokalutnyttjande. Men det kommer också att krävas att vi som politiker vågar prioritera.
För Folkpartiet är skolan alltid grunden för välfärdsuppdraget. Utan en bra skola inget växande näringsliv, sämre vård och omsorg och även en dålig demokrati. Därför kommer åren 2011 - 2014 att bli skolornas år för Folkpartiet i Örebro!
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
6 kommentarer:
Jag håller med om mycket av det du skriver, att man måste satsa på skolan och att man måste göra läraryrket till ett attraktivt yrke genom att t ex satsa på höjda löner. Jag undrar över det här med att ni tagit bort de kostnadsfria pedagogiska luncherna, vad tanken var bakom det? Som jag ser det var det bra att lärarna satt med vid borden och dels höll ordning på barnen och såg till att de åt och dels även byggde på den sociala biten. Som det ser ut nu så sitter lärarna till största delen på lärarrummet och äter sin mat då de inte vill "betala för att jobba" som jag hört lärare uttryckt det hela. Blev vinningen på detta verkligen så stor?
Bra fråga. Jag har försökt kolla upp och det är bara delvis som du säger. Det finns skolor där det nu fungerar betydligt bättre än förut, där lärare schemaläggs som lunchätande personal och tar bra del av luncherna. Det beror mycket på hur rektor agerar och samarbetet rektor - lärare.
Men jag är villig att kolla vidare på detta.
Jag tycker att det är bra att ni vill satsa på skolan, även om jag inte alltid tycker att FP satsar på rätt saker inom skolan. Det jag personligen vill se mer av är mindre elevgrupper, det är knepigt att se varje individ när man har 30+ klasser.
Vill även ta tillfället i akt att berätta om en träregel som jag skulle sätta upp när jag höll på att renovera en kolonilottstuga. Träregeln skulle vara över ett fönster och den skulle ha längden 70cm. Tyvärr hade jag lite bråttom när jag skulle såga till den för jag hade så många träreglar att såga till, så när jag skulle sätta fast den så märkte jag att den blivit lite för kort. Det fattades en centimeter. Jag gick efter tumstocken och den visade mycket riktigt 69 cm precis som jag anat. För att vara på den säkra sidan mätte jag den med måttbandet också. Fortfarande 69 cm. Efter det tog jag en kopp kaffe och mätte regeln med både tumstocken och måttbandet igen. 69 cm. Synd att jag inte haft mer tid, då hade det ju blivit rätt från början, och visst är det konstigt att träregeln inte blev längre fastän jag mätte den totalt fyra gånger?
/Andreas, musiklärare Örebro
Hej Staffan! Tack för ditt svar till anonym 9/12. Håller med om att rektorskapet - chefsskapet måste förbättras. Det är viktigt att inte enbart prata om för lite resurser utan faktiskt använda de resurser som man har på ett optimalt sätt. Rektor måste lyfta sin personal och entuasmera dem till att göra ett bra jobb. Det är klart att i för stora klasser är det svårt att räcka till - att utmana de bästa samtidigt som man skall stötta de sämsta. Men det är väl också där utmaningen och tillika tillfredsställelsen för en lärare ligger. Inser att jag har mycket gemensamt med Folkpartiet men tyvärr kan jag inte lägga min röst på er då ni samarbetar med Moderaterna.Bryt Alliansen - den vinner bara Moderaterna på i det långa loppet.
Hej Andreas, visst är det konstigt. Jag brukar snickra rätt mycket själv. Och det är samma här. Så nu mäter jag inte mer än en gång, och om det blir fel så får man mickla till det ändå. För det mesta går det. Med bräder, liksom med barnen och deras utbildning, i alla fall de jag har egen erfarenhet av:)
Hej Anonym 2: För mig är chefs- och ledarskapet centralt. I Örebro har det varit fult att vara ledare, i god socialistisk anda ska ju alla vara lika... Men eftersom jag varit ansvarig för detta i koalitionen har jag jobbat rätt hårt för att visa att chefer och ledare behövs, och ofta är den viktigaste faktorn för att vi ska lyckas.
Sen är jag liberal, inte alliansare. Jag kommer att öka på mitt arbete ännu mer för att stärka Folkpartiet. Just nu är det Alliansen som är det självklara valet, socialdemokraternas knytning till vänstern är djupt olycklig. Men huvudalternativet för mig är och har alltid varit ett liberalt parti som står oberoende av de båda konservativa partierna, till höger och till vänster!
Skicka en kommentar