Tankehegemoni a la (s)

Läser med större intresse än vanligt DNs ledare. Om det gamla Sverige. Om den tid då socialdemokratin fanns överallt, var allsmäktig, styrde människorna från vaggan till graven. Det är intressant.

Problemet är att det inte är det gamla Sverige. Det är fortfarande Örebro idag.

DNs ledare har ett nationellt perspektiv, med Stockholmsbakgrund. Men för oss som är lokalpolitiker i Örebro är fortfarande politiken normerad runt ett parti. Socialdemokratin i Örebro finns överallt, styr överallt, har (eller tar sig) alltid rätt.

Under min 20-åriga tid som politiker i Örebro har det ofta slagit mig att det funnits ett osynligt nätverk i kommunen. När jag läser följande citat från DN blir det som att få bli bekräftad: "I kommunerna finns osynliga men sega trådar mellan näringsliv, tjänstemän och politiker som alla svettats i samma folkrörelsebastu." Dessa trådar har vävts starkare i Örebro än på många andra platser. Låt mig ta några exempel:

Det har varit självklart för socialdemokrater att vandra mellan kommunala chefspositioner och förtroendeuppdrag. Men jag har talat med många borgerliga tjänstemän som aldrig vågat yppa att de ens tänker liberalt. Risken att karriärvägen skulle stängas har varit uppenbar. Tyvärr är inte heller detta en del av gårdagen. Vid rekryteringen av ny kommundirektör var det uppenbart att socialdemokraterna inte kunde acceptera en chefstjänsteman med uttalat borgerliga sympatier. Däremot gick det motsatta bra.

Det finns fortfarande enormt starka trådar mellan delar av det lokala näringslivet och socialdemokratin, eller i vart fall ett socialdemokratiskt sätt att tänka. Förr skulle kommunen vara med och bli inblandad i allt. Nästan inte ett näringslivsprojekt kunde starta eller genomföras om inte kommunen var med. Fortfarande hör jag ibland såväl kommunala tjänstemän som näringslivsföreträdare tala om den tiden som något bra. Men tiderna förändras. Det nya näringslivet som nu skapas i Örebro har inte det bagaget. Problemet är att så mycket av det gamla fortfarande är med och styr.

Och nätverken är så mycket större än så. Socialdemokratin har länge besatt ledande poster i det civila samhället. Länsidrotten har en stor socialdemokratisk slagsida. Hyresgästföreningens ledning är klart partimärkt. Även inom andra sektorer har det varit mer regel än undantag att socialdemokrater varit de ledande.

Detta har också påverkat politiken. Jag har flera gånger offentligt påpekat att alla vi örebroare egentligen är goda socialdemokrater. De har haft en ställning i samhället som gjort det omöjligt att driva någon annan politik. Även här kan vi lära av vad som varit. DN skriver om socialdemokraternas maktövertagande 1982: "När de vaknar på morgonen efter valet kan svenskarna alltså konstatera att Socialdemokraterna återkommit till makten i ett land som trots sex års borgerligt styre varit socialdemokratiskt hela tiden."

Tyvärr har vi i koalitionen inte tillräckligt orkat göra oss fria från denna kvävande politik. Det har skett rätt mycket, men alldeles för lite. Fortfarande finns det tabufrågor i Örebro, som är helt präglade av det socialdemokratiskt socialistiska sättet att se på världen: ÖBO och kommunalskatten är väl de tydligaste. Men det handlar också om entreprenader, valfrihet, utmaningsrätt, civilsamhället, ja helt enkelt synen på politikens gränser. Örebro skulle må bra av en friare diskussion där vi som politiker kan mötas, utan att ta till överord eller lögner. Tyvärr verkar vägen dit lång.

Men den socialdemokratiska tankehegemonin har gått längre. Den påverkar också journalistiken i Örebro. Jag har skrivit det förr, och fått däng av olika journalister. Men jag får väl våga säga det igen. Det socialistiska sättet att tänka har genomsyrat Örebro under så lång tid att många journalister inte ens reflekterar över att de inte tänker objektivt och neutralt, utan subjektivt och socialistiskt. Ibland kanske det handlar om direkta partisympatier. Men lika ofta handlar det säkert om att man helt enkelt inte tänker på den omvärld man är en del av.

Valet 2006 var en vattendelare för Örebros politiska liv. Då lades grunden för ett brytande av denna socialistiska tankehegemoni. Men valet 2010/11 är minst lika viktigt. Ska Örebropolitiken bli modern, förändringsvillig, följa med tiden, så måste socialdemokraterna förlora. I Örebro läns landsting har de styrt sedan demokratin infördes. Det har inneburit att vi idag har ett landsting som saknar visioner, där den politiska ledningen som bäst blir administratörer av den rådande vardagen, där nej är vanligare än ja, där organisation är viktigare än patient.

Den vardagen har också funnits i Örebro kommun. Den började vi bryta 2006. Den måste vi helt lämna efter omvalet 2011. Örebro är värt ett bättre öde än att styras av en förstelnad gårdagsideologi a la socialdemokraterna.