Läsplattor

I Örebro kommun har alla presidieledamöter fått läsplattor, iPads, paddor. Det är sannolikt bra så småningom. Men än finns det ingen app som egentligen gör det naturligt att använda paddan. Så länge det inte finns någon sådan, där man kommer åt alla kommunala handlingar, är paddan mer av ett roligt surfredskap. I och för sig kan man läsa eposten på den. Men det går betydligt bättre och snabbare på en dator, likt den jag nu sitter med.

Denna lilla tanke kan man bära med sig när man funderar över tekniken i skolan. Jag läser med intresse såväl vad de positiva som de negativa till Sollentuna kommuns beslut om att överge såväl skolböcker som handskrivning som första ingång till text och läsande. De vill: ”ta klivet in i nutiden i stället för att hålla till i forntiden” samtidigt som de menar att: ”Jämfört med övriga samhället ligger skolan i bakvattnet”.

Utbildningsministerns hållning är mer restriktiv. Han säger: "Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute."

För detta har Jan Björklund (fp) fått en del däng. Frågan är egentligen varför.

Det Björklund säger är att man fortfarande måste ha en bredd i inlärningen. Både papper och padda. Både  bok och nät. Mot detta vänder sig bl a Maria Stockhaus (m) som alltså tycker att skolan ligger i bakvattnet.

Precis som Johannes Åman skriver i DN så använder jag också papper och penna sällsynt. Alla mina texter skrivs på dator, eller ibland padda även om den inte är gjord för att skriva snabbt, rätt och långt. Jag läser betydligt mer på nätet än i böcker, söker framförallt mer kunskap på nätet än via gammalmedia. Men frågan är om vi redan idag, eller någonsin, kan ersätta allt skrivet, läst och räknat med och på datorer.

Åman redovisar några skäl. Jag tycker att hans frågetecken kring ekonomin är enormt relevanta. Är det någon i Sollentuna som gjort en analys av kostnaderna för elevernas paddor, med allt från framtagande av relevanta appar till service, underhåll och energiförbrukning, och ställt dem i jämförelse till dagens läromedel? För mig räcker det med att veta att ingen, inte någon, i Örebro kommun har kunnat redovisa vad vår IT-verksamhet egentligen kostar. Skälet är enkelt -  IT är inte bara hårdvara, mjukvara och service. IT handlar också om hur vi hanterar vår arbetstid och vad vi använder IT till. Och då blir det svårare. Hur många arbetstimmar läggs idag på surfande utanför arbetsområdet? Hur många obeställda rapporter tas fram, hur många obeställda undersökningar görs, hur mycket oefterfrågad information tas in bara för att man kan, och att det verkar vara så enkelt?

Men det är inte enkelt. Och det finns inga gratis luncher. Obeställda undersökningar tas fram på arbetstid. Information lämnas på arbetstid. Arbetstid som kan användas till annat, vård av gamla, eller ubildning av unga till exempel.

En annan bild från min lokala vardag ökar på mina funderingar till att helt överge bok och papper. Jag gör ofta besök på olika verksamheter i kommunen. Nästan alla kommunala skolor har jag besökt. Under ett av dessa skolbesök fick jag möjlighet att se när en klass arbetade med sina datorer. Det var femteklassare som höll på med ett arbete med frågor kring Europa. Jag stod i bakgrunden och tittade på. Eleverna verkade se mig som en del av väggen. För när läraren vände sin uppmärksamhet från en elev till en annan, var det mer regel än undantag att innehållet på skärmen ändrades. Då var det inte så mycket studierelaterad information som fanns på skärmen...

Ska man därför plocka bort datorer från skolorna? Ett sådant påstående blir ju bara löjligt. Datorerna är och kommer mer och mer bli en del av vår vardag. Vi måste lära oss hantera den nya verkligheten i en ständigt föränderlig process. Men bara den som tror att vi aldrig lär av historien kan säga som Sollentunarektorn Kastenholm: ”Vi tror inte på klassiska läromedel”...

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SVD1, SVD2, SVD3