Jag har idag suttit och lyssnat på Jesper Strömbäck som
leder regeringens Framtidskommission. Framtidskommissionen kan du läsa mer om
här. I huvudsak handlar kommissionens uppgift om att identifiera framtida
utmaningar inom ett antal områden.
Framtidskommissionen har jobbat tillsammans med SKL i ett
projekt kring utmaningarna för Sveriges kommuner och regioner. Om det kan du
läsa mer här.
Den gemensamma bild de skapade var en bild av möjligheter
och utmaningar. Den handlade om det gamla vanliga: Hur ska vi hantera
demografin, befolkningsförändringarna, i framtiden? Hur får vi råd med det vi
vill göra?
De beskrev en bild av ett delat land. En del som växer, där
universitet och regionhuvudstäder drar unga och välutbildade till sig. En del
som krymper. Småorterna, landet, avfolkningsbygden. Om vilka utmaningar båda
dessa delar står inför.
SKL berättade också lite om vilka tankar kommunerna hade om
att klara av den utmaning kring demografi som finns. Hur ska man locka nya
kommuninnevånare? Hur ska man locka företagare och entreprenörer? Hur ska man
få unga att stanna? Och så vidare.
Det fanns massor av förslag. Och jag har hört dem alla. Det
är som om alla kommunpolitiker bara tror att det finns en väg framåt, att
kopiera andra är det som gäller. Örebro är inte ett dugg bättre.
Man ska bli logistikcentrum, som alla andra.
Man ska jobba med entreprenörskap, som alla andra.
Man ska skapa den miljövänliga staden med nya varianter av
kollektivtrafik, som alla andra.
Man ska bygga hus vid vattnet, som alla andra.
Och så vidare. Och så vidare.
Visst är det intressant. Och mycket är säkert bra. Men om
man ska vinna framgång, inte bara bli en i mängden, handlar det nog om något
helt annat.
Det går bra för Örebro. Staden växer så det knakar. Allt
fler vill bli örebroare. Vi behöver i dagsläget inte fundera över om vi ska
växa, utan snarare hur vi ska hantera tillväxten. Men i detta ligger också en
fundering kring vad staden ska bli.
Jag tror att Örebro har alla möjligheter att bli något
riktigt intressant. En stad som inte växer bara för växandet skull utanför att
det finns en gemensam vision kring staden och stadens framtid. En stad med en
egen identitet, en egen själ.
Då handlar det att våga gå utanför de ramar som sätts av
alla andra. Då måste vi våga gå en egen väg.
Nästa vecka åker kommunledningen till Cannes igen. Sprätter
iväg lite pengar på att besöka ytterligare en av dessa gigantiska mässor där
likheten frodas, där alla gör samma, där budskapet är ett. Jag tror det är fel
väg att gå.
Örebros framtid ligger inte i att besöka mässor vid
Medelhavet där likadana kommungubbar pratar med likadana fastighetsgubbar.
Örebros framtid ligger inte i att vara lika. Örebros framtid ligger i att vi är
unika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar