Vivallapanik hos socialdemokraterna

I valet 2010 vann socialdemokraterna Vivalla. I omvalet 2011 var det Vivalla som fällde avgörandet. Ungefär 80 % av Vivallaborna röstade på sossarna. Varför gjorde de det?

Svaret är ganska enkelt. Sossarna lovade dem allt. De skulle få jobb. De skulle få idrottshallar och föreningslokaler. De skulle få bidrag. De skulle få låga hyror. De skulle få allt de pekade på.

Det är inte så många andra partier som driver sådana valrörelser. För de flesta av oss som är politiskt aktiva handlar politik också om någon form av måttlighet. Vi vet att i valrörelserna så ställs löften ut som kan bli svåra att uppfylla, helt beroende av en positiv ekonomisk utveckling. Men det finns ändå en chans att göra det.

Så inte Örebros sossar. De lovar allt åt alla. Och speciellt i Vivalla.

Tre år efter valet har många Vivallabor fått nog. Jag gissar att det stora partiet, med alla sina enorma ekonomiska resurser, gör egna opinionsmätningar och ser hur illa det håller på att gå för dem i det bostadsområde som hållit dem vid maktens grytor. Folkpartiet får nya medlemmar i Vivalla. Moderaterna likaså. Från en mängd olika håll hör man nu hur Vivallabor beklagar sig över hur de kunde låta sig luras av sossarna.

För inget har hänt. Eller snarare - det som hänt har gått på tvärs mot löftena. Inga nya jobb. Mindre pengar till skolan. Hyrorna rekordhöjs. Idrottshallarna och föreningslokalerna för Vivallaborna blev till en elithall för Stockholmslagen. Det enda löfte som sossarna hållit är väl att ge ut socialbidrag. Men är det något som är värt att rösta på?

Nu gror paniken. Vad ska man göra? Det pågår ett enormt sparbeting på alla kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, på alla äldreboenden och i hemtjänst och omsorg om funktionshindrade för att sossarna vill frigöra pengar att satsa på Vivalla. För det finns idag inga pengar till något. Elithallen för fotboll kostar kanske 15 miljoner om året. Men inga pengar finns. Ombyggnationerna som skulle skapa jobb stoppas. De är helt olönsamma. Så fortsätter det.

Det gäller att hitta de halmstrån som finns. Idag trodde man sig ha hittat ett sånt. Sossarna gick ut och berättade att tre förskolor skulle erbjuda 15-timmarsbarn ytterligare tid för språkinlärning.

Men löftet visade sig vara lika ihåligt som alla andra sosselöften. Inga nya pengar skulle tillskjutas. Istället skulle de eventuella överskotten, som just dessa tre förskolor av någon märklig anledning hade, användas. Och det gällde bara barnen i just dessa tre förskolor i Vivalla.

Det finns rätt många problem med detta sossehalmstrå. För det första gäller kommunallagen. Alla kommunmedborgare ska behandlas jämlikt. Inga får specialbehandlas. Det är därför kommunfullmäktige fattat ett beslut om att ge barn till arbetslösa med flera rätt till 3 timmars omsorg per dag. Det ska gälla alla, oavsett var man bor.

Men för sossarna är Vivallaborna mer värda än andra. Barn i Brickebacken, Varberga, Baronbackarna i behov av språkstöd är mindre värda för sossarna än barn i Vivalla. Barn från socialt utsatta hem i resten av Örebro har ett lägre värde enligt sossarna än vissa Vivallabarn. Och medan andra förskolor får dra in, minska, spara, får tre förskolor i Vivalla utöka.

Det säger sig självt att det beslut sossarna fattade är totalfel. Man kan inte ställa barn mot barn, väga barns behov olika bara för att vissa råkar gå på en förskola i ett visst område.

Jag hoppas föräldrarna i Brickebacken inser vad sossarna gör. Jag hoppas föräldrarna i Varberga, Baronbackarna, Rynninge, Adolfsberg, City, Björkhaga, Oxhagen - ja överallt - inser att sossarna i Örebro tycker att deras barn är mindre värda än vissa barn i Vivalla.

Och jag hoppas att Vivallaborna inser att det bara är just denna gång är de som spelar huvudrollen i sossarnas maktspel. Nästa gång kan det vara de boende i något helt annat område, ett område som sossarnas spindoktorer anser är ett nyckelområde för en kommande valvinst.

Media: NA, SR