Bondeliv

Idag har det varit varmt igen. Gissar på att det legat upp emot 30 grader.

Framför vårt hus har jag anlagt en grusgång. På vardera sidan växer gammeldags rosor. Just nu blommar de fantastiskt trots att nästa alla frös ner helt i vintras igen. Blomningen är vacker, rosendoften likaså. Och namnen: Mme Boll, Picote, Maidens Blush...

Min rosengång är inte klar än. Ena halvan av rabatten har varit ockuperad av en trekammarbrunn. Men nu har Miljö- och hälsoskyddsnämnden dömt ut den och vi måste göra nytt och om. Så nu står det en grävare där och två karlar gräver och lägger tankar och rör. Den nya trekammarbrunnen kommer att ligga ute på åkern. Så nu kan vi bygga grind och staket och plantera ytterligare några gammeldags rosbuskar.

Idag har jag varit heltidsbonde i hettan. Vi måste stängsla in en ny fårhage. Nästa vecka måste bagglammen skiljas från tackorna. Och vi har ingen hage för tackorna än. Så nu har jag tryckt stolp med traktorn där det har gått. Och spettat och slagit inne i skogen. Nästa steg är att sätta nätstängsel. Och dra en eltråd för att även hästarna ska kunna gå där.

Jag tycker om att jobba med kroppen och vara bonde. Att stängsla är en lisa för själen. Men man ska göra det tidigt på vårarna, eller senare på hösten. Då, när temperaturen är mer lagom, blir det som ett rejält träningspass. Och så tar man pauser och lyssnar på vårens nyanlända fåglar, eller ser på den sista höstfjärilen.

Men det finns fördelar med sommarstängsling också. Den hage vi nu ska beta är full av fjärilar. Blåvingar, guldvingar, nässelfjärilar, gräsfjärilar - jag kan inte namnen på dem. Men blåvingarna är fantastiska. Som små flygande juveler fladdrar de mellan grässtråna, utan synbart mål eller mening. Jag kan inte låta bli att stanna upp och titta på dem. Det finns så många olika arter, men det jag kan se är att det finns en del större och en del små, en del klarblå och en del med bruna inslag.

När man stannar upp för att titta på fjärilar ser man en del annat också. Nattviolerna blommar i de fuktigare delarna av hagen. I år är det mer smultron än någonsin. Men blåbären lyser med sin frånvaro.

Min bondgård är alldeles för liten. 16 hektar. Förr var den stor nog att kunna försörja en hel familj. Idag är den ingenting i ett lantbruk som går mot enorma enheter där effektiviteten är allt. Men på havrefälten finns inga blåvingar. Bland vetestråna ingen nattviol.

Jag gillar biologisk mångfald. Jag tror, men vet inte, att den är nödvändig för allt levande. Jag tror att de monokulturer vi nu sysslar med, den biologiska enfalden, kommer att visa sig vara en återvändsgata. Jag tror, men vet inte, att förr eller senare kommer den mångfaldiga livsvävens trådar att bli så få, om vi fortsätter som idag, att hela väven brister. Vad som händer då har jag ingen aning om. Det har nog ingen annan heller. Men det känns inte speciellt förväntansvärt.

Så jag fortsätter att stängsla. Jag fortsätter att tycka om att mina hagar är fyllda av blåvingar och nattviol. Jag fortsätter att jobba för den biologiska mångfalden. Inte för att jag vet. Men för att jag tror.

Sista fullmäktige

som ordförande idag. Det var ett spännande fullmäktige. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gjorde gemensam affär och röstade igenom att Kommunstyrelsens ledamöter skulle utses genom proportionella val. Det har aldrig hänt i Örebro kommun, i vart fall inte sedan kommunsammanslagningen.

Lagen om proportionella val finns för att säkra en minoritets rätt. Men som den är skriven så är det, som några kännare sa, mer att den finns för att hota med, än för att användas. Normalt så talar partier med varandra istället för att använda lagen. Nu kommer till exempel inga ledamöter att kunna bytas ut fram till nästa val... Men vänsterpartiet är rätt sura nu, mest på de gamla kompisarna inom socialdemokratin och i synnerhet på Lena Baastad. Det kan man ju förstå. Lenas hantering av vänsterpartiet har väl inte karaktäriserats av öppenhet och god information. Att en tidigare partner genom media får reda på att hjärtevännen plötsligt polar med kristdemokrater och centerpartister bygger väl inte broar, typ...

Annars var väl det mest intressanta med dagen att det blir tydligt att kristdemokraterna och centerpartisterna nu är inne i den socialistiska fållan. De vill (eller får) inte ens förbereda en entreprenadutsättning av ett äldreboende. Nu ska allt göras kommunalt. Kommunsocialismen segrar tyvärr. Det är bara att hoppas att deras medlemmar och väljare ser och inser detta och gör rätt val.

Den tilläggsbudget som återremitterades var mest ett skämt. Förra fredagen presenterade triumviratet en politisk skrivning. I går drogs den tillbaka. I måndags lunch kom siffror på satsningar, i går på kommunstyrelsen dribblades med olika yrkanden och inget nytt kom idag. Ingen kunde veta hur de satsningar Lena Baastad o Co ville göra skulle påverka kommunens ekonomi.

Baastad ville laga potthål i gatorna. Men innebar det minskade möjligheter till bra omsorg om de äldre? Ingen vet.
Baastad ville satsa på norrcity. Men på vad vet ingen.
Baastad ville renovera skolor. Men på bekostnad av lärarnas löner? Ingen vet.

Ingen verkar veta eller bry sig. Den nya majoriteten låter miljonerna rulla. Det finns ingen som verkar kunna ekonomi. De ger inte oss i oppositionen en möjlighet att kontrollera och lägga alternativa förslag. Just nu handlar politiken i Örebro om att satsa som om det var Baastad & CO som sjäva ägde pengarna. Men det är faktiskt skattebetalarnas pengar det handlar om.

Baastad & CO säger sig vilja ha ett nytt klimat för samarbete i Örebro kommun. Hittills har de misslyckats på alla plan. Det har handlat om stängda dörrar, ovilja att lyssna, inga kontakter med oppositionen och ett överhetsperspektiv. Kanske är det orutin. Kanske blir det bättre till hösten. Man får hoppas...

Nu lämnar jag presidiet i Kommunfullmäktige. Jag gör det utan saknad. Man måste erkänna att man passar bättre eller sämre på olika poster. Visst är det kul att kunna rodda igenom ett fullmäktige i en situation som idag, då vi använder en lag som aldrig tidigare använts. Det är utmanande. Men att sitta där uppe utan att få delta i debatten är bara trist.

I höst blir det annorlunda. Då ska vi börja tydliggöra det liberala alternativet för Örebro även i kommunfullmäktige. Det ser jag, faktiskt, fram emot!

Media: Radio Örebro, Tvärsnytt

Det märkligaster KS någonsin?

Satt idag av ett av de märkligaste, om inte det absolut märkligaste, kommunstyrelsesammanträden jag varit med om.

Det började lite lugnt med att jag yrkade att förslaget om en speciell budgetberedning skulle till FOA-gruppen. Den gruppen har hand om alla större förändringar av organisationen för de förtroendevalda i Örebro. De borde naturligtvis fått denna förändring direkt. Nu blev jag tvungen att yrka för att det skulle bli så. Inte så proffsigt skött av kommunledningen...

Sen fortsatte det.

På ärendet om stöd till "O Helga Natt" och "Rådhuskalendern" argumenterade socialdemokraten Lena Beime i princip emot det förslag som kom från hennes eget parti. Det kostade för mycket. Det fanns ingen insyn. Avtalet var dåligt. Det fanns inga garantier från TV 4. Om någon annan yrkade på att göra om ärendet skulle hon följa detta.

Det var inte så svårt att bli förvånad. Finns det inte ens enighet inom socialdemokraterna i de ärenden de drar fram till KS, hur ska det då vara mellan de tre?

Men det märkligaste var ändå budgethanteringen. Det som borde vara en tilläggsbudget blev något helt annat. I fredags hade den nya majoriteten en presskonferens där de presenterade sin budgetskrivelse. Det var uppenbart viktigt att presentera den för media. Men det var oviktigt att presentera den för KS - den fanns inte med bland handlingarna.

I går klockan 11.50 kom det sifferunderlag som nu finns klart till budget. De tre menar tydligen att det räcker med 21 timmar för oss in oppositionen att gå igenom siffrorna och göra ett eget förslag. När vi styrde gav vi oftast oppositionen en månad och ett extra KS bara för deras alternativa förslag.

Jag valde, tillsammans med M och MP, att yrka på återremiss. Det finns helt enkelt inte möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt hantera detta. Jag påpekade också att det demokratisk riktiga och ansvarsfulla sättet att ha hanterat frågan på var att låta tjänstemannaförslaget, som var framarbetat i maj, få gälla. Sen kunde man tagit upp det mer politiska ärendet i augusti.

Då bröt hela kaoset ut. Först yrkade Rasmus Persson att den politiska skrivningen skulle tas bort från förslaget, den som presenterades med buller och bång i fredags... Sen började Lena Baastad med olika yrkanden. Jag undrar verkligen hur protokollet kommer att skrivas. Yrkade hon på att bara tjänstemannaförslaget skulle gälla? Eller var det med vissa tillägg? Vilka var då dessa tillägg? När återremissyrkandet fallit så ville hon åter att hela majoritetens budget skulle gälla. Ett nytt yrkande under själva omröstningen alltså.

Jag har suttit i olika nämnder i drygt 20 års tid. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Nu kommer vi att yrka på återremiss i morgon på kommunfullmäktige också. Då kommer vi att vinna, eftersom det räcker med en tredjedel av KFs ledamöter för en sådan återremiss. Det innebär att kommunen blir utan budget i några månader till. De låtsasnya pengar som triumviratet lanserat får ligga i byrålådan.

Ansvaret för detta ligger helt och hållet på den nya kommunledningen. De har inte lyckats med någonting. De har inte anmält ärendena rätt till Kommunfullmäktige. De har inte rätt handlingar till Kommunstyrelsen. De har gjort om och förändrat ärenden så de blir något helt annat än vad de beräknades vara.

Man kan tycka vad man vill om formalia. Men det är grunden för en rättssäker och demokratisk process. Det är grunden för att alla ledamöter ska ha samma information, att alla ledamöter ska kunna göra ett bra jobb, att alla ledamöter ska kunna företräda sitt parti och sina väljare. Det är helt enkelt grundkurs 1 A.

I detta misslyckas nu Lena Baastad. Det är detta som är hennes första och viktigaste uppgift. Om inte detta klaras så kommer inte heller politiken, eller demokratin, att klaras. Det är illa för Örebro, för Örebro kommun och för örebroarna.

Media: NA, Radio Örebro

Hyre(s)gä(s)tföreningen levererar...

För ett drygt år sedan sålde Koalition Örebro knappt 700 av ÖBOs drygt 23.000 lägenheter. Det är ungefär 3 % av bolagets bostadsbestånd. De pengar som försäljningen gav skulle användas av ÖBO för att bolaget skulle bygga nya lägenheter, påbörja de enorma renoveringar som bolaget står inför och även förnya och komplettera det nuvarande bostadsbeståndet.

I Örebro drev Hyresgästföreningen, tillsammans med sina bröder i socialdemokratin, närmast ett krig emot förslaget. Det var folkomröstningar. Det var gemensamma flygbladsutdelningar. Det var ständiga fullmäktigeinitiativ. Det var valpropaganda.

Nu ser vi en annan sida av detta. När ÖBO nu renoverar i Vivalla ser vi de bekymmer socialdemokraternas och Hyresgästföreningens agerande innebär. Nu visar det sig att Hyre(s)gä(s)tföreningen är rädd för kraftigt ökade kostnader. Men det var ju just det som var orsaken till att vi skulle sälja. Då mörkade Hyre(s)gä(s)tföreningen för sina medlemmar var deras partipolitiska ställningstagande innebar. Nu ser de det förhoppningsvis tydligt. Det är bara att läsa i Nerikes Allehanda.

Det vore läge för en opolitisk Hyresgästförening. Inte en Hyre(s)gä(s)tförening. Men det är väl en nåd att stilla bedja om. Egentligen borde väl medlemmarna kräva att de ansvariga avgår. Men inte heller det är troligt. Partipolitiseringen av själva föreningen har nog gått för långt.

Än mer bekymrad över denna tragiska partipolitisering av Hyre(s)gä(s)tföreningen blir man när man läser om vad som händer i Hallsberg. Det kommunala bostadsbolaget Hallbo ska sälja 10 % av sina fastigheter enligt Radio Örebro. Har det blivit strid i Hallsberg också? Har den oberoende hyresgästföreningen krävt folkomröstning? Har man delat pamfletter i bostadsområdena? Har man tillsammans med socialdemokraterna knackat dörr och propagerat?

Nej - visst ja, det är ju sossarna som styr i Hallsberg. Då blir det annat ljud i skällan. Istället för att propagera mot bröderna i (s) så skriver man ett brev till alla kommunfullmäktigeledamöter. Det är ju skillnad på parti och parti. Det är ju skillnad på kommunledning och kommunledning... Det är ju skillnad på oberoende och oberoende...

Örebro är i starkt behov av en ny Hyresgästförening. En förening utan de starka knytningarna till socialdemokraterna som dagens förening har. En förening som står på hyresgästernas sida, istället för på socialdemokraternas sida. En förening som vågar tala samma språk både före och efter ett val.

En sådan förening skulle verkligen göra skillnad och kunna stå upp för hyresrättens ställning. En sådan förening skulle verkligen stå upp för hyresgästerna och deras behov, oavsett vilken hyresvärd de har. Det skulle verkligen behövas. Örebro behöver ingen Hyre(s)gä(s)tförening. Örebro behöver en Hyresgästförening!

Sommarstiltje? Eller??

Måndagsförmiddagen ägnades åt att köra traktor. Det jobb som borde varit färdigt, stängsla en ny hage åt fåren, börjar nu i alla fall komma en bit på väg. Satte upp ytterligare 35 stolp, tryckte ner dessa plus de 84 jag satte i helgen med traktorns lastare och köpte 90 stolp till. I morgon hämtar jag dem och sedan ska de ner i backen senast torsdag. Sen är det bara att rulla fårstängsel.

Det är behagligt att göra något annat än att jobba med politik jämt. Att vara fritidsbonde, eller snarare jobba som bonde utanför det vanliga arbetet, är mentalt avkopplande. Du kan inte tänka på dagspolitiken när du ska finköra med lastaren. Lika lite som du har budgeten i tankarna när du kollar lammen, kör röjsågen eller trimmar undertråden på elstängslet.

Men ändå är mitt bondearbete också politik. Istället för nästa KS-sammanträde så kan man fundera över vägval och långsiktighet i politiken. Istället för att fundera kring ordvändningar i kommande KF-inlägg så rullar tankarna på kring mer djupa frågor, rätt ofta kring vart vi och samhället är på väg. När jag var KS-ordförande hann jag aldrig med detta. Då var det bara att hugga ärende efter ärende. Timme efter timme, dag efter dag var bokade med olika former av uppdrag. Och de timmar som blev över var jag tvungen att komma ikapp med eposten.

Politik tenderar att bli allt kortsiktigare. Politik håller också på att bli allt mer yta och allt mindre djup. En del av det beror på oss själva, vi som är politiker. Vi klarar inte av vår uppgift att vara aktiva i det civila samhället, inte som propagandister utan som samhällssamtalare. En del beror på media. Idag säljer inte djupa, breddande artiklar. Idag säljer konfrontation och personmotsättningar. En del beror på hela samhällsutvecklingen. Allt fler kommer till valstugorna idag och frågar: "Om jag röstar på er, hur får just jag det bättre då?" Den senaste omvalsrörelsen var ju ett typexempel på hur något parti accepterar detta sätt att förhålla sig till de nya, egoistiska medborgarna, och lovar inte allt åt alla, utan just det du behöver till dig. Det spelar mindre roll om det är att bevara Rudbeckskolan, direkt bussar till Vivalla, eller löften om "Visst fixar vi ett jobb till dig bara du röstar på oss!". Populism och egoism går hand i hand.

Sannolikt är detta en av de större spikarna i demokratins kista. Det är inte märkligt att 25 % av de unga idag tycker att man kan sälja sin röst. För redan nu så är ju valrörelserna kortsiktiga röstköparaktiviteter. Och när man sedan inser att politiker inte kan leverera allt, framförallt inte de individuella löftena man gett, så fördjupas misstron mot politik och demokrati.

Sådana tankar finns trots allt i huvudet när man kör traktor en junimåndag. Men mitt bondeliv är också en politisk protest. Jag har allmogefår - bara för att jag vill värna den genetiska mångfalden. Jag har får och låter dem beta på obesprutade hagar och ängar - bara för att jag vill bevara den biologiska mångfalden. Visst kan det vara så att morgondagen tillhör de genetiskt modifierade grödorna. De som klarar bekämpningsmedel bättre.

Men i år kom ladusvalorna tillbaka till min lada. Förra året var de borta. De är en av de många arter som hotas i det moderna industrijordbruket idag. De faller offer för en allt artfattigare miljö. Inte innebär det jag gör att jag räddar ladusvalorna, göktytan, kornknarren eller stararna. Men jag gör det jag kan.

Det är också politik.

Liberal utmaning. S går åt vänster.

Under de kommande tre åren ska vi liberaler i Örebro driva en kraftfull och energisk oppositionspolitik. Den kommer att handla om att lyfta upp de grundläggande liberala värdena i en kommun som tyvärr kännetecknas av alldeles för mycket kommunsocialism, kollektivism och bakåtsträvande. Även efter koalition Örebros fyra år vid makten har alldeles för lite ändrats. Nu kommer dessa förändringar återställas. De konservativa krafterna i Örebro regerar.

Vad är då de liberala utmaningarna för Örebro?

Självklart handlar det om en skola för kunskap och bildning. Vi kommer att driva en kraftfull politik för en skola där eleverna verkligen lär sig. Vi kommer att kräva en läsa-skriva-räkna-garanti för alla tredjeklassare. Vi kommer att kräva uppföljningar, betyg, återkopplingar och med detta starkare samverkan mellan föräldrar och skolan. Vi kommer att yrka på höjda lärarlöner, ökad vidareutbildning, bättre läromedel. Och så vidare. Skolan, kunskaperna och bildningen är de enskilt viktigaste faktorerna för den liberala samhällsvisionen med människor som kan ta ansvar för såväl sig själva som för samhället.

Det handlar också om frihetsbegreppet. I Örebro är detta högprioriterat eftersom de långa och mörka socialdemokratiska styresåren har gjort Örebro kollektivistiskt och grått. Men vad är frihet på ett lokalt plan? Självklart handlar det om valfrihet. Du ska själv kunna välja förskola för dina barn, skola för dig själv, äldreomsorg åt dina föräldrar. Du ska kunna välja vem som utför den service du behöver även när den är betald via skatten. Frihet är också att privata utförare ska kunna konkurrera på lika villkor med de kommunala om serviceutförande, att inte kommunen ska snedvrida konkurrensen, att kommunen inte ska göra sånt som det privata näringslivet ska göra och så vidare. Frihet är också att föreningar och organisationer ska kunna verka utan en kommun som är inne och petar i detaljer, kräver speciella åtgärder för att man ska få bidrag, gör personliga kontakter med rätt politiker till en nödvändighet, med mera, med mera.

Men frihetsbegreppet är större än så. Frihet måste finnas inom den kommunala organisationen. Före koalitionen karaktäriserades kommunen av en stark rädsla för den yttersta makten, oavsett om den hette Sjöström eller Källström. Det var en följd av sossarnas sätt att styra. Vi började bryta ner dessa rädslans murar. Nu byggs de igen.

Frihet handlar ändå först och främst om individens frihet att vilja, kunna och få forma sitt eget liv utifrån de egna livsvalen. Här finns massor att göra, alltifrån att minska ÖBOs och Hyresgästföreningens makt, till att skapa en stad för spännande entreprenörer. Från att skapa möjligheter för unga att bygga sina livsdrömmar (oavsett om det handlar om en enstaka festival eller om det handlar om det egna företaget eller de egna studierna) till att ge äldre möjlighet att vara aktiva, viktiga och unika individer med engagemang och möjligheter långt upp i åren. Från att ge förutsättningar för den som idag står utanför samhället att öppna dörrarna in, till att ge den funktionshindrade stöd för och i vardagen.

Den liberala utmaningen kommer säkerligen de kommande åren att handla om att värna skattebetalarnas pengar. Vi ser redan nu hur det styrande triumviratet (triumviratet var en formell styrelseform med tredelat envälde) har en huggsexa om de begränsade resurser som finns. Det finns ingen som idag tar ansvar för att värna örebroarnas ekonomi. Kommunen riskerar kraftiga ekonomiska försämringar och välfärden kommer att hotas.

Mot detta står en liberal, ansvarsfull ekonomisk politik. Vi vet att skattepengarna kommunen använder inte är våra. De är ett lån från örebroarna som vi måste värna. Under koalitionens fyra år gjorde Örebro kommun ett överskott på närmare en miljard kronor, vi investerade mer än någonsin och vi ökade kvaliteten i förskolan, skolan och inom den tekniska sektorn. Vi värnade äldreomsorgen genom en av de djupaste internationella lågkonjunkturerna någonsin.

På område efter område ser man de liberala utmaningarna. I nämnd efter nämnd kommer liberala ledamöter att driva liberal politik. I samtal med örebroarna kommer vi att forma det radikala och förnyelseinriktade alternativ som i valet 2014 kommer att stå mot triumviratets konservatism och rädsla för förnyelse och förändring.

Det blir sannerligen tre spännande år!

Rädda Storstenshöjden!

Socialdemokraterna lade ut Storstenshöjden på entreprenad 2005 efter ett misslyckat försök att hitta en köpare. Då förstod de att det inte var möjligt, vare sig för ekonomi eller verksamhet, att kommunen drev detta vidare. Lars-Erik Soting skrev då på ett 15-årigt avtal med Storstenshöjden AB.

När Björn Sundin tog över ansvaret för stadsbyggnadsfrågor blev det en tydlig vänstersväng. Kommunsocialisten Sundin vill att allt som kan drivas kommunalt också ska drivas kommunalt, kosta vad det kosta vill. Därför röstade de nej till en försäljning av Storstenshöjden 2008. Därför går han nu mot det beslut Kommunfullmäktige då fattade och avbryter försäljningen utan stöd för detta i något av kommunen fattat beslut. Han sätter sig över fullmäktigebeslutet och kör över en liten företagare och entreprenör.

I anledning av detta har Fredrik Persson och jag skrivit följande pressmeddelande:

Fullfölj försäljningen av Storstenshöjden. Björn Sundin (s) kan inte sätta sig över lagen eller kommunfullmäktiges beslut.

I ett beslut den 18 december 2008 beslutade kommunfullmäktige följande:

”Del av Örebro Garphyttan 2:7, benämnd Storstenshöjden, överlåts och försäljs till Storstenshöjden AB i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat köpekontrakt.”

Beslutet var inte enigt. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot. Beslutet har vunnit laga kraft. Ett köpekontrakt är upprättat.

I köpekontraktet finns en klausul vars syfte är att skydda köparen. Klausulen innebär att köpet förutsätter en gällande vattendom. Köpekontraktet har en giltighetstid till den 16 juni 2011.

Nu vill köparen, Storstenshöjden AB, genomföra köpet trots att kommunen misslyckats med att ordna en gällande vattendom. Köparen har betalat in hela köpeskillingen och reglerat alla ekonomiska förehavanden med kommunen. I enlighet med det beslut som kommunfullmäktige fattade den 18 december 2008 borde nu verksamheten vid Storstenshöjden vara räddad.

I detta läge väljer Björn Sundin, utan stöd i ett nytt fullmäktigebeslut, att återlämna pengarna och hävda att köpekontraktet inte är giltigt. För andra gången på kort tid visar socialdemokraterna en skrämmande brist på demokratisk trovärdighet. Först genomförs en återstart av Rudbecksskolan av enskilda socialdemokrater i trots mot beslut fattade i programnämnd Barn och Utbildning. Nu väljer Björn Sundin att egenmäktigt bortse från att också han är bunden av de beslut kommunfullmäktige fattat.

Björn Sundins och socialdemokraternas agerande visar på deras brist på acceptans för de demokratiska spelreglerna.
Björn Sundins agerande visar också en brist på respekt för en enskild liten företagare. Vilken företagare kommer att våga göra avtal med en kommun styrd av socialdemokraterna och Björn Sundin om det är kommunalt maktspråk som gäller? Vem vågar lita på beslut som kommunen fattat om en enskild politiker menar att han kan strunta i dem?

Björn Sundins agerande innebär också att örebroarna med allra största sannolikhet inte kommer att kunna åka skidor i Storstenshöjden kommande vinter, och kanske inte någonsin mer. Sundin har självsvåldigt skrivit på ett arrendeavtal som han menar att den företagare han nu misshandlar ska acceptera. Det sannolika är att det inte blir något arrende. Därmed kommer kommunen att hamna i en långdragen och kostsam process för att kunna återlösa allt det material företagaren investerat i.

Björn Sundins agerande innebär också att kommunen kommer att bli tvungen att lägga ut mångmiljonbelopp för att kunna återlösa de investeringar företagaren gjort och för att skapa en egen organisation för drift och underhåll av en skidbacke som hade kunnat vara kostnadsfri för kommunen. Det är inget annat än slöseri med skattebetalarnas pengar. Pengar som borde använts till bättre skolor och tryggare äldreomsorg.

-Vi kräver att Björn Sundin nu följer kommunfullmäktiges beslut och fullföljer försäljningen av Storstenshöjden, säger Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp). Allt annat är en skandal. Vi kommer att kräva att revisorerna granskar Sundins agerande och även överväga om vi ska JO-anmäla Sundin för hans egenmäktighet.

-Det är illa för Örebro om det socialdemokratiska kommunalråd som kommer att ha mest att göra med näringslivet på ett så tydligt sätt visar att han saknar insikt om företagandets villkor. Det är ännu värre att han använder kommunens maktspråk mot en liten näringsidkare. Näringsklimatet i Örebro kommer att försämras allvarligt på grund av detta.

-För örebroarnas skull, för alla skidåkares skull, för Kilsbergens skull, för turismens skull och inte minst för värnandet av välfärden, kräver vi att Björn Sundin nu struntar i sin egen fåfänga och genomför det fattade beslutet, avslutar Staffan Werme och Fredrik Persson.


Media: Nerikes Allehanda, Radio Örebro

Nytt styre i Örebro

Så här har jag kommenterat det nya styret i Örebro:


ÖREBRO HADE FÖRTJÄNAT BÄTTRE!

LENA BAASTAD KLARADE INTE AV SITT FÖRSTA UPPDRAG – ATT SY IHOP EN STARK KOMMUNLEDNING.

Det står nu klart att Örebro den kommande tiden kommer att ledas av en trepartikoalition bestående av socialdemokraterna, kristdemokraterna och centerpartiet. Staffan Werme, kommunalråd för Folkpartiet, ger idag följande kommentarer kring uppgörelsen:

-Det blir den svagaste kommunledningen Örebro har haft på mycket länge, säger Staffan Werme. Svagheten grundar sig främst på två faktorer: Dels det smala parlamentariska stödet, dels de olika politiska grunderna för partierna.

-Lena Baastad hade chansen att skapa något nytt och spännande för Örebro. Men hon tog den inte. Istället för att öppna dörrar har hon stängt dem. Istället för breda samtal har hon valt tystnad bakom stängda dörrar. Nu kommer hon att chefa över en svag kommunledning.

-De frågor örebroarna nu måste ställa sig är vilken av två huvudvägar socialdemokraterna valt. Har man köpt kristdemokraterna och centerpartiet med politiska uppgörelser där man sviker sin egen politik? Eller kommer Lena Baastad, som alla sina socialdemokratiska företrädare, att köra över sina stödpartier och driva sin egen politik?

-En kommunledning där de ingående partierna har så fundamentalt olika syn på viktiga politikområden blir sannolikt handlingsförlamad. För hur ska man kompromissa om synen på ekonomin, om rätten till heltid, om en effektivare kommunal förvaltning? Vilken blir kompromissen om valfriheten, entreprenaderna, frihetsfrågorna? Hur blir det med vårdnadsbidraget, gymnasieskolorna, friskolorna? Var hamnar man i näringslivsfrågor, utvecklingsfrågor, universitetsfrågor? På punkt efter punkt är man djupt oense.

-Det sannolika är att detta samarbete effektivt kommer att sätta stopp för den positiva utvecklingen av Örebro som Koalition Örebro ansvarat för. Lena Baastads regim kommer att vara en långbänksregering, en osynlighetsregering, en missmatchregering. Örebro kommer att vandra in i framtiden baklänges.

-För oss i Folkpartiet har det sedan länge varit klart att vår roll de kommande tre åren blir att driva en stark, tydlig och framtidsinriktad oppositionspolitik för ett Örebro i förändring. Därför är vi redan i full gång med att forma vårt arbete som liberalt oppositionsparti. Men vi kommer att vara konstruktiva i vårt oppositionsarbete. Vi söker alltid breda lösningar för Örebros bästa. Vi har aldrig stängt dörrar eller dolt agendor.

-Vi vet att örebroarna vill förändra, förnya och förstärka Örebro. Den utmaningen tar vi på allvar. Tillsammans med örebroarna kommer vi att stärka de liberala krafterna Örebro så väl behöver, avslutar Staffan Werme.

Media: NA, Radio Örebro, Tvärsnytt