Folkpartiets förnyelse

Slölyssnar på P1 under morgonen som vanligt. Hör såväl kritiken mot den snabba handläggningsprocessen kring valet av (ny) partiledare, om kritiken mot Hägglund och om KDUs stöd för Mats Odell. Kristdemokraternas offentliga avslutande av sig själv som politisk kraft är både intressant och tragiskt.

Göran Hägglund är en bra partiledare. Men frågan är vilket parti han leder. Kommentator efter kommentator säger ungefär samma sak: Kristdemokraternas stora problem är inte Göran Hägglund, utan den politik de eventuellt har. Vilken roll spelar kristdemokraterna idag? Är de bara försvarare av ett vårdnadsbidrag som ingen annan vill ha? Eller finns det någon annan profil? Jag vet inte, och de flesta kristdemokrater vet sannolikt inte heller.

Jag gissar att de som nu vill ha Odell vill se en annan politisk framtoning. En mer värdekonservativ ideologi som skulle kunna fylla en funktion i svensk politik. Jag tror de har rätt, men ändå inte. Kristdemokraterna idag skulle lika gärna kunna vara ett nätverk inom moderaterna. Och de värdekonservativa strömningarna inom svensk politik platsar bättre inom ett förändrat KD än inom ett främlingsskeptiskt SD. Frågan är bara hur många procent som skulle kunna tänka sig att rösta värdekonservativt? Men något är väl ändå bättre än noll, som det andra alternativet är...

Folkpartiet håller också på med en remake. Men till skillnad från V, S, C, MP och KD, jobbar vi med politik istället för person.

I går släpptes nyheten om att vi vill förändra i Lagen om Anställningsskydd, LAS. Skälet är enkelt. Turordningsreglerna i LAS har blivit en mur som stänger ute främst unga från arbetsmarknaden. LAS försvårar dessutom integrationen och skapar ett vi och ett dom på svensk arbetsmarknad.

Alla vet detta. Alla pratar om hur illa det är med svensk ungdomsarbetslöshet. Men ingen gör något åt det. Speciellt tydligt är det när man ser socialdemokraternas nya budget. Deras största skattehöjning, 16 miljarder, lägger de på att försvåra för unga att få jobb. Det är helt fel väg att gå!

Folkpartiet jobbar istället med att söka relevanta lösningar på de problem som ständigt uppkommer när samhället förändras. Kanske var LAS helt rätt när världen på 1970-talet inte var globaliserad, när Sverige var en högkompetensnation med stora konkurrensfördelar. Men idag, 2011, är världen globaliserad, kompetens kan flytta på en sekund och Sverige har inte de konkurrensfördelar vi hade tidigare.

Då måste vi våga ändra på förlegade strukturer. LAS är en av flera sådana.

Beslutet om att kräva förändringar av LAS är en del av den förnyelse Folkpartiet nu genomgår. Förändringsarbetet handlar om att skapa en ny profilerad liberalism inom svensk politik. Liberalism kan inte bara vara att lyfta privatmoralistiska ok från människor. Liberalism måste handla om ekonomi, om arbetsmarknad, om integration, om socialpolitik, om miljöpolitik och så vidare.

Det finns ett utrymme för ett starkt liberalt parti i svensk politik. De liberala lösningarna står idag ofta i bjärt kontrast till den förhärskande makt-och-trygghetsideologin som definierat svenska maktbärande partier i decennier. Vårt uppdrag blir att lyfta Sverige in i framtiden, med de redskap som behövs för att värna välfärd, värna frihet och värna utveckling. Vi gör det med individen i centrum.

Media: DN1 och DN2 och DN3 och DN4, SVD1 och SVD2 och SVD3 och SVD4 och SVD5, SR1 och SR2, SVT1 och SVT2,