Rudbeck igen (sossarnas missar fortsätter)

Blev kontaktad idag av en skolledare på en av kommunens gymnasieskolor. Skolledaren var upprörd över de förändringar av ersättningssystemen till gymnasieskolorna som socialdemokraterna nu beslutar om. Upplevelsen var att förändringarna baserades på de ekonomiska problem som Rudbecksskolan har, och har haft under många år.

Åter visar det sig vad socialdemokraternas galna vallöfte om att rädda Rudbecksskolan kostar. Tiotals miljoner har lagts och läggs fortfarande på renoveringar och ombyggnationer av skolorna. En skolflytt följs av en annan som följs av en annan som... utan någon koll på vart det leder. Det finns ännu inte någon analys av vad kostnaderna för vallöftet har blivit (man kan ju önska att någon journalist läste detta och fick en idé till ett scoop) och vad de riskerar att bli i framtiden. Frågan är om kommunen tjänat något överhuvudtaget på alla flyttar, och vilka onödiga kostnader socialdemokraterna dragit på skattebetalarna. Den som vill gräva ännu lite djupare kan fundera över vilka intäkter som kommunen gått miste om på denna resa.

Men detta är kanske inte det allvarligaste. Det finns fler bekymmer med det galna löftet. Låt mig peka på två:

Ett:
Sedan socialdemokraterna kommunaliserade vårdutbildningen (undersköterskeutbildningen) i början på 1990-talet har antalet utbildade varit långt lägre än vad vi behöver. Det fattas ungefär 10.000 undersköterskor per år. Svensk äldreomsorg klarar sig i alla fall, men är helt beroende av vuxenutbildningsinsatser. Frågan är hur länge det fungerar.

På Wadköpings Utbildningscenter fanns bra och anpassade lokaler för det Vårdcollege vi startade. Men efter flytten till Rudbeck saknas det mesta. Risken finns att ännu färre söker sig till en av de viktigaste utbildningarna vi har. Det galna löftet om att behålla en skola till vilket pris som helst bara för att man ville vinna ett val, visar sina många baksidor. Men det blir inte socialdemokraterna som får betala. Det är de unga som får en sämre utbildning, och det är de gamla som riskerar att inte få tillräckligt många utbildade omsorgsgivare.

Bryr sig Lena Baastad och Thomas Esbjörnsson om det? Det verkar inte så. Valet är ju vunnet...

(Ett par andra problem är hur fordonsutbildningen fungerar och hur det är med barnen med autismspektrautmaningar. Återkommer till det i en annan blogg.)

Två:
Rudbecksskolans specialhantering har väckt känslor hos flera andra gymnasieskolor. Man upplever hur en skola särbehandlas och hur de andra får betala denna skolas problem. Det senaste förslaget är bara ytterligare ett exempel på detta. Thomas Esbjörnsson bär ett tungt ansvar för detta. Han har byggt in konflikter i den egna organisationen som riskerar att innebära att kraft som borde sättas på utveckling istället fokuseras på annat. Det är inget annat än uselt ledarskap från skolkommunalrådet.

Och denna utveckling riskerar att fortsätta. I Nerikes Allehanda kan vi läsa att Jensen gymnasiet vill flytta. Det innebär att stora delar av Rudbecksskolan töms. Det kommunala bolaget Örebro Porten AB får in mindre hyror och måste fundera över vad man ska göra med fastigheten. Samtidigt krävs omfattande renoveringar för att fastigheten ska fungera som skola. Det handlar om ytterligare tiotals miljoner kronor.

Men medan pengarna öses över en gymnasieskola får de andra anställnings- och inköpsstopp. Eleverna på Risbergska, på Karro, på Virginska, på Tullängen o.s.v. får betala för Baastads och Esbjörnssons ofinansierade vallöfte, där alla konsekvenser av beslutet hemlighölls. Före valet skulle inget behöva hända med någon annan gymnasieskola. Efter valet lades WUC ner, Virginska krympte ihop och nu ser vi ytterligare steg i det socialdemokratiska skolmoraset.

Nu får det räcka. Nu är det nog. Folkpartiet har hela tiden krävt en utredning av skolorganisationen såväl vad gäller grundskolorna som gymnasieskolorna. Socialdemokraterna har nekat. Istället har de handlat utan plan och utan strategier. Men nu måste en plan fram!

Före sommaren borde en ny plan för kommunens gymnasieskolor vara klar. Vilka skolor ska finnas kvar? Hur ska de dimensioneras? Hur ser vi på fler skolor med annan huvudman än kommunen och hur hanterar vi den ökade konkurrensen?

Ska vi kanske lägga ner och istället bygga nytt? Även fast utredningen inte är gjord (och jag tror inte den kommer att bli det med Esbjörnsson vid rodret) så tror jag att det vore lika bra att fortsätta med en nedläggning av Rudbecksskolan. Då kunde vi frigöra tiotals miljoner för nya byggrätter, miljoner som kan komma alla gymnasieelever till del. När elevantalet på gymnasieskolorna ökar lite kraftigare om något år är det sannolikt betydligt bättre att bygga den nya, flexibla och framtidsinriktade Rudbecksskolan någon annan stans.

Kanske vid universitetet?