Upp till K(r)amp

Idag drabbar Risbergska och Karro samman i Krampen. En lekfull tävling mellan två gymnasieskolor som har några år på nacken. Själv är jag en av dem som deltagit på båda sidor. Mitt första gymnasieår gick jag på Risbergska. Mina två sista på Karro.

Risbergska är en fantastisk skola. Byggnaden är specialskapad för en föränderlig skolmiljö, med fantastiska möjligheter för både undervisning och möten. Det finns stora samlingssalar, specialdesignade salar för såväl RGD/RGH som för esteter och andra programinriktningar. En av Örebros (alldeles för få) fullstora gymnastikhallar kompletterar. Och i omgivningarna är förutsättningarna för idrott suveräna.

Själva byggnaden var länge en synonym till läckande tak. Men under tiotals år har Örebro kommun lagt ner miljoner på att få koll på huset. Nu verkar allt vara i funktion.

Och då planerar sossarna för att lägga ner alltihop. Eller?

Jag har nu läst den utredning som ligger till grund för beslutet att flytta esteterna till Karro. Det minsta man kan säga är väl att utgången var klar innan utredningen gjordes. Det verkar ha funnits ett tydligt politiskt direktiv om att redovisa skälen för en flytt till Karro. Och sedan har tjänstemännen gjort ett gott jobb för att fixa det.

Det kommer nu stark kritik från de lärare som ingått i projektgruppen. De menar att Risbergskas möjligheter systematiskt nedvärderats, medan Karros systematiskt uppvärderats. Och framförallt finns ingen kostnadsjämförelse värd namnet. De enda kostnader man jämfört är mellan Risbergskas specialestetsal "Svänghjulet" och Karros variant "Markurells".

Men de går inte att jämföra, vare sig ytmässigt eller kvalitetsmässigt. Svänghjulet har en helt annan funktion än Markurells. Och ytan är tre gånger så stor...

De ekonomiska problemen fortsätter inte där. För att esteteleverna idag och i framtiden ska få plats på Karro och få tillräckligt bra undervisningsmöjligheter, förutsätts omfattande om- och utbyggnader av Karro. Det handlar om tiotals miljoner kronor. Men några pengar finns inte avsatta. Ändå har man från politiskt håll lovat att det kommer att finnas pengar till alla ombyggnader som krävs, oavsett nivå. Och oavsett det faktum att Karros hus är kulturmärkesskyddade...

Men kanske är de politiska löftena bara luft, som så många andra av de socialdemokratiska löftena. Det finns pengar till allt. Men de lovar att genomföra det om några år...

Man måste också fundera över vilka ekonomiska konsekvenser en flytt från Risbergska får för den skolan. Vad är alternativanvändningen? Björn Sundins äldreboendeförslag är idiotiskt. Men tomma skolsalar kostar kommunen pengar. Så vilka planer finns egentligen? Det kan väl inte vara så att socialdemokraterna planerar att investera massor i Karros hus, öka hyran där och samtidigt behålla alla kvadratmeter på Risbergska och betala all hyra där?

Samtidigt pågår en massa rykten om vad socialdemokraterna egentligen planerar. Låt mig redovisa de senaste:

Socialdemokraterna vill till vilket pris som helst värna Rudbecksskolan. Hela fastigheten ska vara skola. Men nu flyttar Jensen-gymnasiet ur. Och lokaler kommer att stå tomma. Vad planerar de då?

Det som verkar troligast är att såväl NV som BF-programmen flyttas från Risbergska till Rudbeck, och kanske delvis till Karro. Då fylls åter Rudbecksskolan och socialdemokraternas vallöfte är uppfyllt.

Men vad händer då med Risbergska? Skolan tappar alla sina profilprogram. Merparten av eleverna lämnar skolan. Stora delar kommer att stå tom. Och ändå kosta pengar...

Om socialdemokraterna (Gud förbjude) sitter kvar vid makten efter valet 2014 kommer sannolikt ett beslut om nedläggning under 2015 följt av en helt ny planläggning av området. Risbergska skolans historia är all.

Och allt har skett på grund av ett galet vallöfte från socialdemokraterna, en återstart av en skola som inte behövdes, en nedläggning av WUC utan några som helst konsekvensbeskrivningar, tiotals eller kanske mer än hundra miljoner i onödiga investeringar i dåliga skollokaler och nedläggning av en skola med framtidsutsikter.

Idag är det Krampen. Frågan är om det är sista gången. Eller för att travestera socialdemokraternas ingångsmarsch:

Upp till Kramp emot kvalen. (S)ista (s)triden det är...

(K)ri(S)bergska???

2009 ställde Björn Sundin en fråga till mig i kommunfullmäktige. Frågan löd: Kan en nedläggning av Risbergska skolan skapa fler trygga bostäder för äldre? Läs den gärna här.

Mitt svar var kanske inte så politiskt korrekt. Jag hävdade att det var bland det dummaste jag hört. En äldreomsorgs"anläggning" i den storleken skulle vara totalt inhuman. Äldre skulle tvingas bo i en enorm anläggning med hundratals andra äldre. Lägenheter skulle bara ha små fönster mot mörka innergårdar. Och eftersom de flesta av de äldre som bor på boenden som är särskilt anpassade för dem med sjukdomar eller ålderdomssvaghet, så skulle själva läget innebära en ordentlig isolering från resten av Örebro. Sundins tanke var att skapa ett äldreghetto. Urdumt.

Jag hoppades att saken därmed var utagerad. Men nu måste man börja fundera.

Vi kan i dagarna höra att socialdemokraterna föreslår att de estetiska programmen koncentreras till Karolinska skolan. Enligt ryktena är det bara den första av flera olika programflyttar, från Risbergska till framförallt Rudbecksskolan. Syftet är att stärka Rudbecksskolan, och fylla lokaler som annars riskerar att stå tomma.

Det finns inga politiska beslut kring detta. Det finns ingen öppen dialog. Det finns bara mummel och rykten som vanligt när socialdemokraterna styr. Små delbeslut döljer de större skeendena. Och när tillräckligt många delbeslut är fattade, står man plötsligt där med en skola (eller något annat) som är tomt och som därför ”måste” läggas ner.

På det senaste sammanträdet med det helkommunala bolaget Futurum Fastigheter som äger Risbergska, fanns en punkt med på dagordningen som handlade om vad man skulle göra med fastigheten. Jag har försökt kolla med styrelseledamöterna vad det handlade om. Men man är rädd. Kommunledningen låter alla de nya styrelserna gå igenom styrelseutbildningar just nu och det är uppenbart att socialdemokraterna vill att bolagsstyrelserna ska vara så slutna som möjligt. Man trycker stenhårt på att ledamöterna har ett ansvar för bolaget, och att om man inte följer det och skadar bolaget så kan man åka på skadestånd. (Att det inte stämmer är en annan fråga. Budskapet går i alla fall hem...)

Denna slutenhetskultur är skrämmande. Och de är helt i motsats till allt vad kommunal demokrati heter. Men den fungerar uppenbarligen.

På andra vägar har jag därför hittat information som handlar om att Björn Sundin inte alls kommit på andra tankar när det gäller sin gamla fråga. Istället har han utvecklat den. Informationen på styrelsemötet för Futurum handlade om planer på att lägga ner hela Risbergska skolan, förändra den, riva delar, bygga om andra och utveckla hela området till en ny stadsdel med bostäder för fler. Hela området längs ån, fram till Rosta Gärde, kan komma att bebyggas.

Besluten kring detta tas helt utan någon demokratisk insyn. Det är Björn Sundin, kanske Lena Baastad, och Staffan Isling, som planerar och bestämmer. Örebroarna och de andra partierna hålls utanför.

Är det rimligt?

Socialdemokraterna vann valet 2010 på att inte lägga ner Rudbecksskolan. Det har inneburit mångmiljonkostnader i ombyggnationer. Nästa styrelsemöte med Örebroporten kommer ytterligare kostnader på 16 miljoner att beslutas. Det har inneburit att flera program, bland annat det enormt viktiga omsorgsprogrammet, inte har fungerande lärosalar. Det har inneburit att de sårbaraste eleverna, som de med högfungerande autism, inte får det stöd de behöver.

Och det har inneburit att en annan gymnasieskola har lagts ner. Helt utan demokratisk insyn. Helt utan dialog. Och nu står kanske nästa på tur.

Björn Sundin avslutade sin fråga i kommunfullmäktige så här:

Jag tycker att hela den här idén borde prövas ordentligt, innan Rudbecksskolan säljs (och dessutom borde det självklart fattas demokratiska beslut innan någon bestämmer att en skola ska läggas ner...)

Det är bara att instämma. Men vid makten har Björn Sundin förvandlats till en av de mest slutna kommunalråden någonsin. Ingen utanför den allra innersta kretsen, vet något överhuvudtaget.

Media: NA, SVT

Rädda Almbro skola!

Socialdemokraternas skolnedläggningspolitik fortsätter. Efter katastrofen runt WUC tar nu Thomas Esbjörnsson nya tag.

Engelbrektsskolan ska flytta till WUC. Man kan ju fundera varför. Är det inte så enkelt att sälja WUC som sossarna trodde? Får man inte betalt? Då blir ju en flytt av Engelbrekt en möjlighet. Men är det rimligt? Om man flyttar Engelbrekt till WUC kommer små barn att behöva köras runt omkring i centrala Örebro. Och den sista centrala högstadieskolan försvinner. För Esbjörnsson var ju just det centrala läget det viktiga när han lovade att värna Rudbecksskolan till varje pris. Men samma logik gäller uppenbarligen inte för Engelbrekt...

Som vi förstått det har denna fråga diskuterats på kommunalrådskansliet under en tid. Som alla frågor ska naturligtvis vi i Folkpartiet kolla på det underlag som finns och de konsekvenser det får. Men denna gång måste sossarna göra rätt. Fråga först och besluta sedan. Vi kommer att kräva att elever, föräldrar och personal får säga sitt före ett beslut tas, inte efter.

Den majoritet som leds av Lena Baastad har uppenbarligen svårt med dialog. Det är hennes ansvar att se till så dialogen med örebroarna fungerar. Men det gör den inte. Och det är främst inom skolområdet som dialogen saknas. Skola efter skola ifrågasätts, flyttas eller läggs ner. Och det sker över huvudena på örebroarna.

Den senaste (knappast sista) förslaget är att lägga ner halva Almbro skola. Eleverna i årskurserna 4-6 ska flyttas till Almby skola. Det innebär att barn kommer att köras långa sträckor, förbi en väl fungerande skola för att gå i en skola som haft tydliga kvalitetsproblem.

Det finns två fel i socialdemokraternas skolpolitik. Det första är att de prioriterar märkligt. Lena Baastad har valt att spara kraftigt på skolområdet. Under hennes ledning tas resurser på tiotals miljoner från skolan. Istället satsar hon på nya kommunala bolag, enorma kostnader för olika utredningar inom samhällsbyggnadsområdet, riskerar pengar på nya kommunala bolag och nu senast satsar hon 34 miljoner på en parkeringsplats för lastbilar. Den prioriteringen kommer att skapa problem för Örebro i framtiden. Socialdemokraternas nedvärdering av utbildning och studier märks sedan länge i Örebro. SCB kom senast igår med en mätning som visar hur illa länet ligger när det gäller intresse att studera vidare.

Det andra är att det saknas långsiktiga planer. Hela politiken är en radda av nödutryckningar:
Oj - gymnasieskolorna gick faktiskt med förlust. Nu måste vi lägga ner en skola. Vilken har vi inte lovat att bevara?
Oj - vi har för många skollokaler kvar ändå i stan. Vilken skola kan vi flytta? Ska vi leka grisknorrsleken fast med skolor? Den skola som får en nål på sig flyttas?
Oj - de pengar vi ger till skolområdena räcker inte. Våra besparingar märks. Hur ska vi nu göra? Kan vi lägga ner någon skola, men låtsas som om vi inte lägger ner den utan bara flyttar verksamhet?

Helhetssynen saknas. Besparingarna på välfärden märks. Skolområdet påverkas mest. Eleverna drabbas. Och kommunledningen? Lena Baastad är tyst som vanligt. Har Örebro kommun någonsin haft en kommunstyrelseordförande som är så osynlig? Frågan som allt mer måste ställas är vem som styr i Örebro? Vem finns bakom kommunstyrelseordföranden och drar i tåtarna?

Och Thomas Esbjörnsson styr åt alla möjliga håll samtidigt. Mest handlar det om besparingar och om skolorna som någon form av sociala inrättningar. Mycket lite handlar om kunskap, studieresultat och bildning.

Nu ska alltså Engelbrektsskolan flyttas och Almbro skola läggas ner till hälften. Utan konsekvensbeskrivningar. Utan hänsyn till vare sig elever, föräldrar eller lärare. Det är sannerligen dags för en liberal skolpolitik i Örebro!

Media: NA1 och NA2, SR1 och SR2 och SR3, SVT1

WUC igen

Idag blir det tre ganska lika bloggar från mig, Kent och Fredrik. Vi var nämligen tillsammans nere på WUC idag för att prata med elever och lärare. Med oss fanns bland annat Karolina Wallström (fp), 2;e vice ordförande i programnämnd Barn och Utbildning och Maria Haglund (m), 2;e vice ordförande i gymnasienämnden.

Jag måste säga att jag är imponerad över elevernas engagemang för sin skola. I fredags fick de helt plötsligt veta att skolan ska läggas ner (Visserligen påstår sossarna att den inte alls ska läggas ner eftersom vård&omsorgsprogrammet blir kvar. Men det är ett spel för galleriet. Vård&omsorgsprogrammet har idag drygt 150 elever. Om eleverna blir kvar på WUC kommer sannolikt all administration att samordnas med någon annan gymnasieskola, allt annat är ekonomiskt vansinne. Och då blir ju bara namnet kvar. Återkommer lite längre ner i bloggen om just vård & omsorg.). Idag hade de ett möte i en fullsatt aula. Före mötet ställde de en massa relevanta frågor till oss från oppositionen. Det är bra.

I morgon ska gymnasienämndens ordförande, Dennis Begic, komma dit för att svara på frågor. Det är bra. Mindre bra är att inga av de ansvariga politikerna, Lena Baastad eller Thomas Esbjörnsson, vill eller vågar träffa elever och lärare. Det är ändå Baastad och Esbjörnsson som ligger bakom den strategi som nu Begic får försvara. Baastad är ansvarig för en ekonomi som blir allt sämre. Esbjörnsson är ansvarig för alla större skolbeslut. Och detta är ett beslut som jag menar måste fattas av såväl kommunstyrelse som kommunfullmäktige.

Det verkar bli allt tydligare att beslutet som socialdemokraterna nu fattat är ett hastverk och ett hafsverk. I våra samtal med lärare och elever kommer det fram information om hur oklart allt är. Det finns inga andra besked än att beslutet att lägga ner skolan är oåterkalleligt. Eller som en socialdemokrat skrev till mig på twitter: "Lokaler ska lämnas - HUR ska föregås av dialog." Det är en rätt fascinerande beskrivning av hur socialdemokraterna ser på dialog. När vi jobbade med Karlslundsskolan, eller med Rudbecksskolan, eller med Varbergaskolan, hade vi diskussioner med föräldrar, lärare, intresserade långt i förväg. Vi vägde argument för och emot nedläggning. Vi lyssnade och samtalade. Och vi kunde ändra oss. För socialdemokraterna är dialog att först fatta ett beslut i hemlighet, inte informera någon eller samtala med någon men sedan låta elever och lärare bestämma HUR en nedläggning ska genomföras...

Jag hoppas fortfarande på att de kan ta sitt förnuft till fånga och ändra sitt beslut. Det finns rätt många skäl för att bevara WUC. Jag skrev några i min blogg förra veckan. Jag ska ta ett till:

Jag har, förutom att vara kommunalråd för Folkpartiet i Örebro, ett nationellt uppdrag som ordförande i beredningen för Primärvård och Äldreomsorg hos Sveriges Kommuner och Landsting. Mitt uppdrag handlar om att leda denna berednings arbete kring ett par av de allra viktigaste frågorna för Sverige. Hur ska kvaliteten inom äldreomsorgen bli bättre?

En av de frågor som då och då kommer upp är personalförsörjningen. Hur ska vi få fler unga att välja vård- och omsorgsyrkena? Det är alldeles för få idag. Om några år riskerar vi att hamna i en ohållbar situation. För att klara det måste många olika saker göras. En är att göra utbildningen mer attraktiv.

Jag tror inte att beslutet kring WUC innebär att Vård & omsorgsprogrammet blir mer attraktivt, snarare tvärsom. WUC är en modern och bra skola, som fylld med andra gymnasieelever kan skapa stora mervärden. Men om bara 150 elever blir kvar, som en sista utpost, och resten av skolan fylls med andra verksamheter, hur kul är det? Hur stor är risken att restWUC blir en frånvalsskola? Hur stora är riskerna att ännu färre väljer det program som borde vara ett av de mest sökta?

På punkt efter punkt saknar socialdemokraternas beslut logik. Det verkar bara ha grundlagts i att de nu fått panik eftersom deras vallöfte kostar för mycket. Och så kanske att det funnits en medial tanke med att göra detta före jul, och hoppas att helgerna gör att det blåser över...

Karolina, Maria, Fredrik, Kent och jag gav eleverna och lärarna vårt stöd i deras engagemang. Det är de värda. Men jag var också mycket tydlig med en sak:

När vi arbetade med nedläggning av några skolor gick vissa människor över gränsen. Jag menar att den politiska stämningen blev alldeles för hätsk. Det blev personangrepp istället för politiska angrepp. Jag fick ta min del av dessa angrepp. Kanske smittade denna hätskhet av sig på de försök till samtal och diskussioner med medborgarna som ibland skapade fler bekymmer än de löste.

Så mitt besked till eleverna var att jag stödde deras engagemang. Det är fantastiskt. Men för att demokratin ska fungera så måste engagemanget hålla sig inom de gränser det demokratiska samtalet sätter. Vare sig Lena Baastad, Thomas Esbjörnsson eller Dennis Begic är några onda människor. De har inte fattat detta beslut för att de är dåliga människor. De tror på sin politik och vill genomföra det som de tror är bäst.

Det är farligt att måla ut sin motståndare som annorlunda, dåliga, onda. Därför måste man angripa politiken, ogilla förslagen, hitta alternativ och berätta om WUCs enorma möjligheter. Men man måste göra det inom demokratins gränser.

Media: NA

Bloggar: Kent, Fredrik