(K)ri(S)bergska???

2009 ställde Björn Sundin en fråga till mig i kommunfullmäktige. Frågan löd: Kan en nedläggning av Risbergska skolan skapa fler trygga bostäder för äldre? Läs den gärna här.

Mitt svar var kanske inte så politiskt korrekt. Jag hävdade att det var bland det dummaste jag hört. En äldreomsorgs"anläggning" i den storleken skulle vara totalt inhuman. Äldre skulle tvingas bo i en enorm anläggning med hundratals andra äldre. Lägenheter skulle bara ha små fönster mot mörka innergårdar. Och eftersom de flesta av de äldre som bor på boenden som är särskilt anpassade för dem med sjukdomar eller ålderdomssvaghet, så skulle själva läget innebära en ordentlig isolering från resten av Örebro. Sundins tanke var att skapa ett äldreghetto. Urdumt.

Jag hoppades att saken därmed var utagerad. Men nu måste man börja fundera.

Vi kan i dagarna höra att socialdemokraterna föreslår att de estetiska programmen koncentreras till Karolinska skolan. Enligt ryktena är det bara den första av flera olika programflyttar, från Risbergska till framförallt Rudbecksskolan. Syftet är att stärka Rudbecksskolan, och fylla lokaler som annars riskerar att stå tomma.

Det finns inga politiska beslut kring detta. Det finns ingen öppen dialog. Det finns bara mummel och rykten som vanligt när socialdemokraterna styr. Små delbeslut döljer de större skeendena. Och när tillräckligt många delbeslut är fattade, står man plötsligt där med en skola (eller något annat) som är tomt och som därför ”måste” läggas ner.

På det senaste sammanträdet med det helkommunala bolaget Futurum Fastigheter som äger Risbergska, fanns en punkt med på dagordningen som handlade om vad man skulle göra med fastigheten. Jag har försökt kolla med styrelseledamöterna vad det handlade om. Men man är rädd. Kommunledningen låter alla de nya styrelserna gå igenom styrelseutbildningar just nu och det är uppenbart att socialdemokraterna vill att bolagsstyrelserna ska vara så slutna som möjligt. Man trycker stenhårt på att ledamöterna har ett ansvar för bolaget, och att om man inte följer det och skadar bolaget så kan man åka på skadestånd. (Att det inte stämmer är en annan fråga. Budskapet går i alla fall hem...)

Denna slutenhetskultur är skrämmande. Och de är helt i motsats till allt vad kommunal demokrati heter. Men den fungerar uppenbarligen.

På andra vägar har jag därför hittat information som handlar om att Björn Sundin inte alls kommit på andra tankar när det gäller sin gamla fråga. Istället har han utvecklat den. Informationen på styrelsemötet för Futurum handlade om planer på att lägga ner hela Risbergska skolan, förändra den, riva delar, bygga om andra och utveckla hela området till en ny stadsdel med bostäder för fler. Hela området längs ån, fram till Rosta Gärde, kan komma att bebyggas.

Besluten kring detta tas helt utan någon demokratisk insyn. Det är Björn Sundin, kanske Lena Baastad, och Staffan Isling, som planerar och bestämmer. Örebroarna och de andra partierna hålls utanför.

Är det rimligt?

Socialdemokraterna vann valet 2010 på att inte lägga ner Rudbecksskolan. Det har inneburit mångmiljonkostnader i ombyggnationer. Nästa styrelsemöte med Örebroporten kommer ytterligare kostnader på 16 miljoner att beslutas. Det har inneburit att flera program, bland annat det enormt viktiga omsorgsprogrammet, inte har fungerande lärosalar. Det har inneburit att de sårbaraste eleverna, som de med högfungerande autism, inte får det stöd de behöver.

Och det har inneburit att en annan gymnasieskola har lagts ner. Helt utan demokratisk insyn. Helt utan dialog. Och nu står kanske nästa på tur.

Björn Sundin avslutade sin fråga i kommunfullmäktige så här:

Jag tycker att hela den här idén borde prövas ordentligt, innan Rudbecksskolan säljs (och dessutom borde det självklart fattas demokratiska beslut innan någon bestämmer att en skola ska läggas ner...)

Det är bara att instämma. Men vid makten har Björn Sundin förvandlats till en av de mest slutna kommunalråden någonsin. Ingen utanför den allra innersta kretsen, vet något överhuvudtaget.

Media: NA, SVT

Slutenhet och tystnad i socialdemokraternas Örebro

Läser handlingarna kring det nya Västerbolaget, rättare benämnt Vivallabolaget eftersom all verksamhet ska ligga i Vivalla, som sossarna driver igenom med stöd av kristdemokraterna och centerpartisterna i Örebro. Det kommer att bli ett bolag som har en enorm agenda. Grunden är det arbete som vi i flera år tillsammans diskuterat kring om hur vi utvecklar hela västra Örebro. Men nu är det nedkokat till att bara omfatta Vivalla. Och det är inte små saker som ska hända. Några exempel:

·      Attraktiva stads- och boendemiljöer

·       Bra skolor som är efterfrågade

·       Hel stad – bygga bort fysiska och mentala barriärer

·       Stadsdelar med varierande upplåtelseformer och olika bostadsalternativ

·       Trygga miljöer

·        Rikt kultur och föreningsliv med attraktioner i alla delar av staden

·        Starka attraktioner – fler besöksmagneter

·        Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar

·        Skapa förutsättningar för delaktiga medborgare och starkt föreningsliv

·         Skapa förutsättningar för bra offentlig och kommersiell service

·         Nya arbetsplatser och verksamheter

·         Fler har jobb

För att klara av det ska man alltså starta ett bolag. Detta bolags huvudsyfte blir enligt förslaget:

Bolaget ska i samverkan med Örebro kommun och andra aktörer bidra till att fler arbetstillfällen skapas i de västra stadsdelarna samt att människorna som bor där blir aktiva i utvecklingen av sina närområden.

Avsikten är att bolaget genom fastighetsutveckling och nybyggnation ska skapa nya arbetsplatser, arbetstillfällen och mötesplatser i de västra stadsdelarna samt att bolaget genom försäljningar av fastigheter ska skapa mångfald i ägandet av affärs- och verksamhetslokaler. 

Bolaget kommer att ta över Vivalla företagsby, Vivallaskolan och Vivalla Centrum. Fastigheter för mer än 200 miljoner i bokfört värde läggs i bolaget. Dessutom räknar sossarna med att bolaget ska investera för 200 miljoner i olika projekt i området, alltifrån lokaler till idrottsanläggningar.

Det är inte svårt att ha invändningar mot att sossarna vill starta ett bolag för att göra sådant som kommunala nämnder redan gör. Istället för den öppenhet som nämnderna har så kommer här slutenheten att bli norm. Här ska man driva näringspolitik bakom slutna rum istället för i öppenhet i kommunstyrelsen. Här lämnar Vuxenutbildnings och Arbetsmarknadsnämnden över uppdrag till ett bolag där slutenheten är norm. Här placeras fastigheter värda hundratals miljoner och investeringar för hundratals miljoner till ett bolag som saknar insyn.

Kan det bli värre? Ja - faktiskt. Sossarna planerar att bolaget ska styras av en ren tjänstemannastyrelse. VDarna i ÖBO och Porten tillsammans med ytterligare tjänstemän ska bakom stängda dörrar hantera det som politiker gjort tidigare. Folkpartiet gillar inte kommunala bolag, men i styrelser där det finns politisk medverkan finns ändå en chans till viss insyn. Den dörren stänger Lena Baastad och Björn Sundin nu, låser och reglar kring öppenhet och demokrati.

Den styrning som kommer att ske av bolaget kommer att bli informell. Här kommer Baastad och Sundin att sitta med sina tjänstemän och ge direktiv. Ingen får insyn. Ingen får information. Kanske kan styrelserna i ÖBO och Porten försöka följa verksamheten i efterhand. Och om det fattas fel beslut kan ingen klaga eller överklaga. Till skillnad från verksamhet i nämnder är även allmänhetens insyn och möjligheter noll.

Vi vet redan hur det går till. Processen fram till detta beslut har varit lika dold som den kommer att vara framåt. Det har varit en process där Lena Baastad, Björn Sundin och kanske Lennart Bondeson pratat med kommundirektören Staffan Isling och givit uppdrag och direktiv. Vi har försökt få reda på vad som sagts och vad som planerats, men ingen information har givits. Den information som ändå kommit fram har mest berott på att vissa tjänstemän oroats över utvecklingen och ändå velat prata.

Är det denna demokrati vi vill ha i Örebro? Är det örebroarnas mening att politiken ska flyttas från öppenhet till slutenhet, från nämnder till bolag? Är det örebroarnas mening att ett område, Vivalla, ska specialhanteras?

Och: Vad kommer det att kosta? Vem kommer att få betala? Hur påverkar det ÖBO, ÖBOs hyresgäster, Örebro Porten, kommunkoncernen och möjligheterna till den avkastning vi idag använder för bättre välfärd? Ingen information. Ingen öppehet. Slutna rum. Toppstyrning.

Ute går vi just nu mot ljusare tider. Men i sossarnas Örebro stängs dörrarna mot öppenhet och genomlysning.

(S)lutenhet och rädsla

Under de senaste åren har sossarna i Örebro kommun anklagat oss för att vara slutna. En av de hårdaste kritikerna har varit Jonas Karlsson. Själv menar jag naturligtvis att dessa anklagelser är grundlösa. Vi har skapat ett politisk system där vi varit öppna, ända från de gemensamma omvärldsdagarna (vi har en i morgon) där vi gemensamt ser över vilka utmaningar vi står inför, över beredningen av budgetdirektiven i januari och februari och fram till beredningssammanträden för budgeten som normalt är i maj. Oppositionen har fått vårt material så snart det varit färdigt så att de haft tid att reagera fram till dess beslut ska fattas i kommunstyrelse och fullmäktige.

Nu har Jonas Karlsson bytt organisation. Nu jobbar han tillsammans med landstingsstyrelsens ordförande, Marie-Louise Forssberg-Fransson. Och plötsligt är kraven på öppenhet som bortblåsta. Nu är det (s)lutenhet som gäller!

I morgon ska Landstingsstyrelsen fatta beslut om budget för 2011. Fortfarande finns ingen handling tillgänglig. Oppositionen vet ingenting. Landstingsstyrelsens ordförande sitter i radio och säger att oppositionen får veta i morgon, eftersom man kallat till presskonferens.

Landstinget i Örebro kommun är en organisation som kännetecknas av toppstyrning, av slutenhet och av rädsla. Även när socialdemokraterna i princip styrt helt själva och inte behövt samordna flera partier, har slutenheten varit norm. Denna rädsla för öppenhet skadar landstinget och gör att landstingets verksamheter fungerar sämre än vad de borde kunna göra.

Undersökning efter undersökning visar nu på att Örebro Läns Landsting, under socialdemokratisk ledning, ligger i botten. Som ett av tre (3) landsting har man valt bort valfriheten vad gäller vårdcentraler och inte fått en enda nyetablering. Man ligger fjärd sist vad gäller antalet medborgare per vårdcentral och tredje sist vad gäller effektivitet.

Det hade varit bra om valet 2010 hade inneburit en storstädning i Landstinget där en ny regim hade kunnat skapa goda strukturer för en bättre vård. Nu får vi vänta tills 2014. Fram till dess riskerar örebroarna än mer av slutenhet, än mer av politiskt envälde med mindre valfrihet och en vård där små symbolfrågor får ta över de stora strukturella frågorna som borde hanteras.