En av fyra huvudorganisationer för muslimer i Sverige har gått ut och krävt särlagstiftning för muslimer. Om de fick sin vilja igenom skulle jämställdhetsarbetet inte gälla vissa muslimer, likheten inför lagen skulle inte gälla t.ex. homosexuella, orättvisa ekonomiska regler skapas och så vidare.
Det är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt att ens tänka sig att bevilja minsta lilla särlagstiftning för en religiös minoritet. Svenska muslimer ska lyda under svensk lagstiftning. Det demokratiska samhället måste värnas. Det finns inget som kan ursäkta att en religiös grupp vill inskränka på självklara rättigheter för vissa medborgare i landet bara för att de råkar vara muslimer och kvinnor.
Det är intressant att ett sådant krav kommer. Det visar nämligen på en svårighet i det mångkulturella samhället. Jag har sagt det många gånger, och säger det igen: Det mångkulturella samhället kräver att vi är överens om en gemensam kulturell basidentitet. Vår demokratiskt fattade lagstiftning kan och bör utgöra centrum i den identiteten.
Problemet är bara att vi ibland inte vågar säga att denna gemensamma kulturella identitet faktiskt ska ta över andra kulturella identiteter. Det är inte OK med hedersmord, självklart. Men det är inte heller OK med olikabehandling av kvinnor och män, betoning av ickedemokratiskt beslutsfattande, eller andra mer subtila begränsningar. Vi måste våga säga att det finns vissa värden som är överordnade.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
2006-04-28
2006-04-27
Ska kommunen göra allt?
Så har då ytterligare ett kommunalt projekt sett dagens ljus. Kvinnocentrum ska startas i kommunal regi. Frivilligverksamheten inom Kvinnohusets ram anses inte klara av det som kommunen nu ska göra.
Kanske finns skäl för att kommunen ska ta åt sig just detta projekt. Av vad jag kunnat läsa i dokumenten inför beslutet är det oklart om kommunen är den enda som kan göra något. Det känns mer som om förvaltningen tycker att detta är så viktigt att bara kommunen klarar det.
För mig blir detta dubbelt. Dels är det viktigt att kommunen, det offentliga, står för kvalitet inom så känsliga områden som till exempel våld mot kvinnor. Men frågan är verkligen om kommunen är den enda organisation som kan stå för den kvaliteten. Är alltid kommunen bäst? Finns det inte frivilligorganisationer som ibland till och med kan vara bättre?
Den diskussionen borde föras mycket mer ingående och öppet. Om kommunen ska göra allt jämt riskeras nämligen det demokratiska samhällets grundvalar.
Kanske finns skäl för att kommunen ska ta åt sig just detta projekt. Av vad jag kunnat läsa i dokumenten inför beslutet är det oklart om kommunen är den enda som kan göra något. Det känns mer som om förvaltningen tycker att detta är så viktigt att bara kommunen klarar det.
För mig blir detta dubbelt. Dels är det viktigt att kommunen, det offentliga, står för kvalitet inom så känsliga områden som till exempel våld mot kvinnor. Men frågan är verkligen om kommunen är den enda organisation som kan stå för den kvaliteten. Är alltid kommunen bäst? Finns det inte frivilligorganisationer som ibland till och med kan vara bättre?
Den diskussionen borde föras mycket mer ingående och öppet. Om kommunen ska göra allt jämt riskeras nämligen det demokratiska samhällets grundvalar.
2006-04-26
ÖSK - Mjällby 4-1
April har blivit en underbar vårmånad för oss hårt prövade ÖSK;are. Två segrar, varav en bortavinst mot seriefavoriten känns skönt. Nu gäller det bara att inte tro att allt kommer att lösa sig. Hårt arbete 28 omgångar till återstår.
Det roligaste med gårdagens match var att se lagets inställning. Lars Larsen spelade boll så att man höll på att bli centerpartist. Mirza Jelecak sprang kors och tvärs runt försvarare så att man började fundera på att bli socialdemokrat. (Nej det var en överdrift:)) Mycket litet skäll på domarna och mycket fokus på matchen. Kul.
Tänk om det kunde gå hela vägen. Man hoppas. Vad är folbolls VM mot en superetta med ÖSK i ledningen?
Det roligaste med gårdagens match var att se lagets inställning. Lars Larsen spelade boll så att man höll på att bli centerpartist. Mirza Jelecak sprang kors och tvärs runt försvarare så att man började fundera på att bli socialdemokrat. (Nej det var en överdrift:)) Mycket litet skäll på domarna och mycket fokus på matchen. Kul.
Tänk om det kunde gå hela vägen. Man hoppas. Vad är folbolls VM mot en superetta med ÖSK i ledningen?
2006-04-25
Negative campaigning
Läser dagens NA. Ser en annons utan avsändare som gör ner moderaternas politik. Anar att det är sossarna som är ute för att smutskasta andra. På nästa sida finns en annan annons. Eftersom de är så lika är väl tanken att de ska hänga ihop. Med detta tar sossarna nästa steg nedåt mot politikens död.
Det första steget är att sätta in annonser utan avsändare. Om man bara läser den första annonsen blir det obegripligt. Varför bara smutkasta ett parti, utan att säga vem man är, varför man smutskastar, vilken avsikt det är.
Det andra steget är att använda dyrt annonsutrymme till just smutskastning. Inte till att tala om vad man själv vill. Utan att smutskasta andra. USA brukar inte vara sossarnas favoritland. Men de är pigga på att själva använda de smutsiga metoder som alltför ofta används i amerikanska valkampanjer.
Det första steget är att sätta in annonser utan avsändare. Om man bara läser den första annonsen blir det obegripligt. Varför bara smutkasta ett parti, utan att säga vem man är, varför man smutskastar, vilken avsikt det är.
Det andra steget är att använda dyrt annonsutrymme till just smutskastning. Inte till att tala om vad man själv vill. Utan att smutskasta andra. USA brukar inte vara sossarnas favoritland. Men de är pigga på att själva använda de smutsiga metoder som alltför ofta används i amerikanska valkampanjer.
2006-04-24
Ska vi bryta uran i Sverige
Var på debatt i går, söndag. Ute sken solen. Inne satt 50 pers och pratade närkeskiffer.
Jag tycker inte att man ska bryta skiffer i Närke. Vare sig runt Sköllersta - Kvarntorp eller i Latorp. Det finns inte mycket som talar för att det någonsin kommer att ske. Miljö- och naturkonsekvenserna är för stora.
Men på debatten förekom en del argument som gör mig rädd. Vänsterpartiets företrädare tyckte att vi skulle förbjuda all uranbrytning i Sverige. I så fall borde han också förespråkat ett omedelbart totalstopp för svensk kärnkraft. Men där mörkades det fritt.
Flera andra debattörer menade också att det var skillnad på folk och folk. I Sverige får vi inte bryta uran för att det förstör vår miljö. Men det är OK att använda el som görs av kol som bryts i gigantiska dagbrott i Tyskland. Eller det är OK att använda olja som tagits upp i västafrika där människor skjuts och miljö förstörs för att olja är makt. Eller det är OK att köpa uran från Australien, trots att miljön förstörs lika mycket där.
Skenheligheten lyser kring svensk kärnkraftsdebatt. Till alla dem som inte vill ha vare sig svensk uranbrytning eller förstörd miljö i Sverige, skulle jag vilja ställa följande frågor: Varför är svensk miljö viktigare än tysk, ghanesisk, brasiliansk, australisk? Varför är svenska liv värda mer än kinesiska, indiska, indonesiska? Hur kan ni acceptera att er livsstil förstör andra människors liv och livschanser, och samtidigt kräva att ni aldrig ska drabbas?
Jag gillar inte kärnkraft. Jag gillar inte klimatförändringar heller. Men jag är noga med att inte lägga mina bördor på andra människor. Dagens klimatförändringar dödar redan hundratusentals fattiga människor vissa år genom torka, översvämningar, värme, blåst. Vore det inte bättre att se det än de eventuella risker som kan komma om tio, hundra eller tusen år? Om klimatet fortsätter att förändras som nu, är det inte säkert att det då finns vare sig människor eller miljö att rädda.
Jag tycker inte att man ska bryta skiffer i Närke. Vare sig runt Sköllersta - Kvarntorp eller i Latorp. Det finns inte mycket som talar för att det någonsin kommer att ske. Miljö- och naturkonsekvenserna är för stora.
Men på debatten förekom en del argument som gör mig rädd. Vänsterpartiets företrädare tyckte att vi skulle förbjuda all uranbrytning i Sverige. I så fall borde han också förespråkat ett omedelbart totalstopp för svensk kärnkraft. Men där mörkades det fritt.
Flera andra debattörer menade också att det var skillnad på folk och folk. I Sverige får vi inte bryta uran för att det förstör vår miljö. Men det är OK att använda el som görs av kol som bryts i gigantiska dagbrott i Tyskland. Eller det är OK att använda olja som tagits upp i västafrika där människor skjuts och miljö förstörs för att olja är makt. Eller det är OK att köpa uran från Australien, trots att miljön förstörs lika mycket där.
Skenheligheten lyser kring svensk kärnkraftsdebatt. Till alla dem som inte vill ha vare sig svensk uranbrytning eller förstörd miljö i Sverige, skulle jag vilja ställa följande frågor: Varför är svensk miljö viktigare än tysk, ghanesisk, brasiliansk, australisk? Varför är svenska liv värda mer än kinesiska, indiska, indonesiska? Hur kan ni acceptera att er livsstil förstör andra människors liv och livschanser, och samtidigt kräva att ni aldrig ska drabbas?
Jag gillar inte kärnkraft. Jag gillar inte klimatförändringar heller. Men jag är noga med att inte lägga mina bördor på andra människor. Dagens klimatförändringar dödar redan hundratusentals fattiga människor vissa år genom torka, översvämningar, värme, blåst. Vore det inte bättre att se det än de eventuella risker som kan komma om tio, hundra eller tusen år? Om klimatet fortsätter att förändras som nu, är det inte säkert att det då finns vare sig människor eller miljö att rädda.
2006-04-21
Är ett ja alltid bättre än ett nej?
För några veckor sedan skrev Jonas Karlsson en artikel i Nerikes Allehanda om mig som en nej-sägare. Han ville visa sig själv som den positive ja-mannen. Men är det alltid bättre att säga ja än nej? Svaret på den frågan är naturligtvis - nej.
Det är bättre att säga nej än ja till dödsstraff, tortyr och övergrepp på personlig integritet.
Det är bättre att säga nej än ja till växthuseffekt, skogsskövling och giftspridning i naturen.
Det är bättre att säga nej än ja till social utslagning, segregation och utanförskap.
Det är bättre att säga nej än ja till dåligt underbyggda förslag som ökar risken för kommunala förluster.
Samtidigt är det bättre att säga ja till ökad mångfald i skola, vård och omsorg.
Det är bättre att säga ja till ökat fokus på individens rätt till kunskap.
Det är bättre att säga ja till arbetskraftsinvandring.
Det är bättre att säga ja till människors egen initiativkraft.
Det är bättre att säga ja till en mindre, men vänligare kommun.
Gissa vem som säger nej till detta?
Det är bättre att säga nej än ja till dödsstraff, tortyr och övergrepp på personlig integritet.
Det är bättre att säga nej än ja till växthuseffekt, skogsskövling och giftspridning i naturen.
Det är bättre att säga nej än ja till social utslagning, segregation och utanförskap.
Det är bättre att säga nej än ja till dåligt underbyggda förslag som ökar risken för kommunala förluster.
Samtidigt är det bättre att säga ja till ökad mångfald i skola, vård och omsorg.
Det är bättre att säga ja till ökat fokus på individens rätt till kunskap.
Det är bättre att säga ja till arbetskraftsinvandring.
Det är bättre att säga ja till människors egen initiativkraft.
Det är bättre att säga ja till en mindre, men vänligare kommun.
Gissa vem som säger nej till detta?
2006-04-20
Landskrona - ÖSK: 0-1!
Vågade knappast titta på sporten i tisdags. Lyssnade inte på radio. Tittade inte på textTV. Skulle ÖSK börja serien som ett förlorarlag? 4 mål i baken typ? Eller skulle man kunna börja vända en trend?
Det blev lite av det senare. Det är tufft att möta seriefavoriten på en lerplan i första matchen. Av vad jag förstått av referaten handlade det mer om kamp än om sport. Men det gick vägen. Vilken lycka.
Jag har varit på ett antal försäsongsmatcher och kunnat ge både ris och ros till laget. Backlinjen behöver en snabb och frisk Patrik Haginge för att kännas helt stabil. Mittfältet kan vara en vinnande lagdel, om Larsen är på topp och Jeffs blir lika bra som han verkar kunna bli. Framåt känns det väl så där. Mittfältet vore oslagbart om Henriksson får ta en defensivare mittroll istället för att vara en forward. Men vem ska då utgöra tyngden framåt?
Snart hemmapremiär. På ett grönt, platt och rejält fotbollsunderlag. Konstgräs må ej lukta som vanligt gräs, men i april i Sverige är alla andra alternativ sämre.
Det blev lite av det senare. Det är tufft att möta seriefavoriten på en lerplan i första matchen. Av vad jag förstått av referaten handlade det mer om kamp än om sport. Men det gick vägen. Vilken lycka.
Jag har varit på ett antal försäsongsmatcher och kunnat ge både ris och ros till laget. Backlinjen behöver en snabb och frisk Patrik Haginge för att kännas helt stabil. Mittfältet kan vara en vinnande lagdel, om Larsen är på topp och Jeffs blir lika bra som han verkar kunna bli. Framåt känns det väl så där. Mittfältet vore oslagbart om Henriksson får ta en defensivare mittroll istället för att vara en forward. Men vem ska då utgöra tyngden framåt?
Snart hemmapremiär. På ett grönt, platt och rejält fotbollsunderlag. Konstgräs må ej lukta som vanligt gräs, men i april i Sverige är alla andra alternativ sämre.
2006-04-19
Kommunfullmäktige - april
Tre teman:
1) Bokslutet. En maratondebatt. Många ord men vad kom egentligen ut av det hela? Som så ofta spretar debatterna i fullmäktige alldeles för mycket. Först lite partiledardiskussioner. Sedan olika sakområden som ofta sväller ut och blir allt om allt. Ger det vägledning? Blir det någon form av uppföljning? Jag är tveksam.
2) Bussar. Så är nolltaxan avförd från dagordningen. Både bra och dåligt. Bra, därför att det var ett dåligt beslut, för ekonomin, för miljön, för folkhälsan och sist och kanske minst, för vissa sociala bekymmer. Dåligt, om man ska se det krasst partipolitiskt. Vi hade kunnat vinna massor på att dels få ett impopulärt förslag att dra med i valrörelsen, dels att se vänsterkartellen fortsätta slåss inbördes. Och slåss det gör man. I går på kommunstyrelsen. Och det fortsatte idag. Zargam Asadi (mp) mot (s) och (v). Murad Artin (v) mot Zargam Asadi (mp). Eva-Lena Jansson (s) mot Zargam Asadi (mp). Rätt intressant att höra Eva-Lena säga att majoritetspartnern Asadi hade fel "som nästan alltid". Ett förtroendefullt samarbete, eller...
3)Demokratin. Vi vill ha breda uppgörelser, säger (s). Det innebär i princip att först ska vänsterkartellen göra upp, sedan ska vi andra acceptera den uppgörelsen. Idag gällde det kollektivtrafiken. (S) förhandlar med (v) och (mp) men låtsas inget om. När man har chansen att bjuda in till diskussioner i kommunstyrelsen mörkar man. Men när offentlighetens ljus lyser i kommunfullmäktige, då ska man samarbeta brett.
Det finns inget som hindrar att vänsterkartellen gör upp som den majoritet de kanske är, och håller oss i oppositionen utanför. Det är demokratins spelregler. Men när man ena gången säger att man vill samarbeta brett, och nästa sekund mörkar viktig information, då är man verkligen fel ute. Problemet är bara att detta är systematiskt för hur den nuvarande kommunledningen arbetar, i alldeles för många frågor.
1) Bokslutet. En maratondebatt. Många ord men vad kom egentligen ut av det hela? Som så ofta spretar debatterna i fullmäktige alldeles för mycket. Först lite partiledardiskussioner. Sedan olika sakområden som ofta sväller ut och blir allt om allt. Ger det vägledning? Blir det någon form av uppföljning? Jag är tveksam.
2) Bussar. Så är nolltaxan avförd från dagordningen. Både bra och dåligt. Bra, därför att det var ett dåligt beslut, för ekonomin, för miljön, för folkhälsan och sist och kanske minst, för vissa sociala bekymmer. Dåligt, om man ska se det krasst partipolitiskt. Vi hade kunnat vinna massor på att dels få ett impopulärt förslag att dra med i valrörelsen, dels att se vänsterkartellen fortsätta slåss inbördes. Och slåss det gör man. I går på kommunstyrelsen. Och det fortsatte idag. Zargam Asadi (mp) mot (s) och (v). Murad Artin (v) mot Zargam Asadi (mp). Eva-Lena Jansson (s) mot Zargam Asadi (mp). Rätt intressant att höra Eva-Lena säga att majoritetspartnern Asadi hade fel "som nästan alltid". Ett förtroendefullt samarbete, eller...
3)Demokratin. Vi vill ha breda uppgörelser, säger (s). Det innebär i princip att först ska vänsterkartellen göra upp, sedan ska vi andra acceptera den uppgörelsen. Idag gällde det kollektivtrafiken. (S) förhandlar med (v) och (mp) men låtsas inget om. När man har chansen att bjuda in till diskussioner i kommunstyrelsen mörkar man. Men när offentlighetens ljus lyser i kommunfullmäktige, då ska man samarbeta brett.
Det finns inget som hindrar att vänsterkartellen gör upp som den majoritet de kanske är, och håller oss i oppositionen utanför. Det är demokratins spelregler. Men när man ena gången säger att man vill samarbeta brett, och nästa sekund mörkar viktig information, då är man verkligen fel ute. Problemet är bara att detta är systematiskt för hur den nuvarande kommunledningen arbetar, i alldeles för många frågor.
2006-04-18
Kommunstyrelsen
Så har det varit kommunstyrelse igen. Åter har märkliga turer utspelat sig kring majoritetens (?) sida av bordet. Är (mp) med eller inte? För (s) och (mp) hemliga förhandlingar eller inte? I så fall om vad?
Kommunstyrelsen är inte offentlig. Det är synd. Och tur. Synd - för att det skulle bli så tydligt varför Örebro behöver en bättre regering. Tur - därför att tilltron till politiker skulle få sig en rejäl törn.
När vi vunnit valet i höst kommer vi att behöva reformera hela styrsystemet. Ärendena som ligger på kommunstyrelsens bord ska ha haft en ordentlig genomlysning, framförallt av oss majoritetspartier. Majoriteten ska inte diskutera olika alternativ på sittande möte. Uppgörelser ska vara klara före mötet. Tydlighet, lyhördhet och klarhet ska vara ledord.
Dit är det långt från dagens majoritets(?)verklighet.
Kommunstyrelsen är inte offentlig. Det är synd. Och tur. Synd - för att det skulle bli så tydligt varför Örebro behöver en bättre regering. Tur - därför att tilltron till politiker skulle få sig en rejäl törn.
När vi vunnit valet i höst kommer vi att behöva reformera hela styrsystemet. Ärendena som ligger på kommunstyrelsens bord ska ha haft en ordentlig genomlysning, framförallt av oss majoritetspartier. Majoriteten ska inte diskutera olika alternativ på sittande möte. Uppgörelser ska vara klara före mötet. Tydlighet, lyhördhet och klarhet ska vara ledord.
Dit är det långt från dagens majoritets(?)verklighet.
Korruptionens (s)venska ansikte
Så har då LO dragit igång årets stödkampanj för sossarna. Trots att inte ens hälften av medlemmarna röstar på (s) anser sig pamparna i toppen kunna använda miljoner och åter miljoner till sossestöd. Det är skamligt.
Tyvärr räcker inte det med miljonerna till kampanjannonser. Under valrörelsen kommer (s)-märkta LO-anställda fackföreträdare att kampanja för partiet på betald arbetstid. Då använder de inte bara sina medlemmars pengar till sossekampanj. De använder företagens tid och resurser för att förstärka enpartistaten Sverige.
Nej - enpartistat är ett för starkt ord. Men det socialdemokratiska Sverige är rent politiskt sett ett av de minst jämlika länderna i Europa. Den socialdemokratiska maktorganisationen har spritt sig genom alla samhällssektorer och skapat oacceptabla bindningar mellan politisk, facklig, ekonomisk och administrativ makt. Det tydligaste exemplet är bindningen mellan LOs toppar och sossarna. De köper sig politisk makt genom att använda medlemmarnas pengar på sätt som inte majoriteten vill.
I andra länder finns korruptionen som en otydlig kraft under ytan. I Sverige annonseras den ut på LOs affischtavlor.
Tyvärr räcker inte det med miljonerna till kampanjannonser. Under valrörelsen kommer (s)-märkta LO-anställda fackföreträdare att kampanja för partiet på betald arbetstid. Då använder de inte bara sina medlemmars pengar till sossekampanj. De använder företagens tid och resurser för att förstärka enpartistaten Sverige.
Nej - enpartistat är ett för starkt ord. Men det socialdemokratiska Sverige är rent politiskt sett ett av de minst jämlika länderna i Europa. Den socialdemokratiska maktorganisationen har spritt sig genom alla samhällssektorer och skapat oacceptabla bindningar mellan politisk, facklig, ekonomisk och administrativ makt. Det tydligaste exemplet är bindningen mellan LOs toppar och sossarna. De köper sig politisk makt genom att använda medlemmarnas pengar på sätt som inte majoriteten vill.
I andra länder finns korruptionen som en otydlig kraft under ytan. I Sverige annonseras den ut på LOs affischtavlor.
2006-04-12
Ett Örebro för alla är ett Örebro för ingen
Läser socialdemokraternas valtidning "Ett Örebro för alla". Förutom att det fascinerar hur mycket pengar det partiet har blir man bekymrad över budskapet, eller ibland bristen på budskap i tidningen.
Egentligen kan man bara finna ett enda tydligt politisk budskap, uttryckt så här av Emma Lidell, 20-årig fullmäktigekandidat: "Kommunala verksamheter ska inte privatiseras." Annars handlar det mesta i tidningen som andra gör eller påverkar. Socialdemokraterna hänger på utvecklingen, de leder den inte. Eller så gör de som Emma Lidell - bromsar.
Det finns en socialistisk myt att politikerna skulle vara bäst på att fördela allt till alla. Problemet är att det inte finns någonting som visar att så skulle vara fallet. Det räcker med att titta på Örebro. Under den senaste socialistregimen från 1995 och fram till idag har segregationen ökat, arbetslösheten permanentats, klyftorna ökat och så vidare. Samtidigt har socialdemokraterna i kommunledningen gjort allt för att just bromsa. Nej till friskolor. Nej till alternativ inom äldreomsorgen. Nej till en ökad privat sektor. Nej. Nej. Nej. Det enda som får ja är ökade kostnader för offentlig verksamhet, vare sig den handlar om kommunala konferensanläggningar eller kärnverksamhet. Men även när ekonomin tvingar socialdemokraterna att spara på lärare, sjuksköterskor, vårdpersonal, så bibehåller de tron på att deras politik med en ständigt större offentlig sektor är den rätta politiken.
För mig som socialliberal är detta märkligt. Det är som om de försöker jämföra kartan med verkligheten och sedan förändra verkligheten. Framtidens politik kommer inte att handla om att politiker ska bestämma mer, använda mer skattepengar och försvåra för enskilda alternativ och privata lösningar. Framtidens politik handlar om hur vi som politiker ska värna det välfärdssamhälle som hjälper dem som behöver hjälp utan att hålla tillbaka dem som kan själva.
Ett Örebro för alla, med den kollektivistiska inriktning som socialdemokraterna har, kommer att bli ett samhälle där några politiker bestämmer allt och människorna där utanför inte bestämmer något. Det blir ett Örebro för ingen.
Egentligen kan man bara finna ett enda tydligt politisk budskap, uttryckt så här av Emma Lidell, 20-årig fullmäktigekandidat: "Kommunala verksamheter ska inte privatiseras." Annars handlar det mesta i tidningen som andra gör eller påverkar. Socialdemokraterna hänger på utvecklingen, de leder den inte. Eller så gör de som Emma Lidell - bromsar.
Det finns en socialistisk myt att politikerna skulle vara bäst på att fördela allt till alla. Problemet är att det inte finns någonting som visar att så skulle vara fallet. Det räcker med att titta på Örebro. Under den senaste socialistregimen från 1995 och fram till idag har segregationen ökat, arbetslösheten permanentats, klyftorna ökat och så vidare. Samtidigt har socialdemokraterna i kommunledningen gjort allt för att just bromsa. Nej till friskolor. Nej till alternativ inom äldreomsorgen. Nej till en ökad privat sektor. Nej. Nej. Nej. Det enda som får ja är ökade kostnader för offentlig verksamhet, vare sig den handlar om kommunala konferensanläggningar eller kärnverksamhet. Men även när ekonomin tvingar socialdemokraterna att spara på lärare, sjuksköterskor, vårdpersonal, så bibehåller de tron på att deras politik med en ständigt större offentlig sektor är den rätta politiken.
För mig som socialliberal är detta märkligt. Det är som om de försöker jämföra kartan med verkligheten och sedan förändra verkligheten. Framtidens politik kommer inte att handla om att politiker ska bestämma mer, använda mer skattepengar och försvåra för enskilda alternativ och privata lösningar. Framtidens politik handlar om hur vi som politiker ska värna det välfärdssamhälle som hjälper dem som behöver hjälp utan att hålla tillbaka dem som kan själva.
Ett Örebro för alla, med den kollektivistiska inriktning som socialdemokraterna har, kommer att bli ett samhälle där några politiker bestämmer allt och människorna där utanför inte bestämmer något. Det blir ett Örebro för ingen.
2006-04-10
Påskpredikan
När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus iväg två lärjungar och sade till dem: "Gå bort till byn där framme så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall straxt skicka tillbaka dem." Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konumg kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?" Och folket svarade: Det är profeten Jesus från Nasaret i Galiléen.
Man undrar vad de tänkte, dom där som gick före och följde efter, ropande: Hosianna. Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Jublade de åt en man som skulle dö? Eller trodde de att deras frihetskamp nu var över, att han som skulle kasta ut romarna och göra Israel starkt igen hade kommit? Inte konstigt att reaktionerna sedan blev det de blev. Här är en man som alla verkligen tror är profet. Han till och med uppfyller de gamla profetiorna man läst. Han som skulle rida in i Jerusalem på ett lastdjur. Och sedan – sedan väljer han inte att fortsätta att uppfylla sitt uppdrag. Istället för att kasta ut romarna, vill han att jag ska förändra mig. Att vi ska förändra oss. Kasta ut det gamla. För att kasta in – ja vaddå? Nej, hur kan man sjunka så lågt? Hur kunde jag ropa Hosianna för honom?
Jag funderar ibland hur det är att vara dödsdömd. Inte genom sjukdom eller ålder. Dödsdömd av människor. Avsedd att bli dödad. Den enda resa man har kvar att göra är stegen fram till injektionssprutan, elektriska stolen, galgen, exekutionspatrullen…
Jag läser böcker som beskriver dessa människors sista tid. Ser bilder på de nedskitna kalsonger som är det sista dessa människor lämnar efter sig. Funderar vilka mina tankar skulle vara de där sista timmarna: Nej. Det är inte sant. Det kommer inte att hända. Det finns en utväg.
De där sista minuterna: Nej. Jag vill inte. Det får inte hända. Jag vill inte. Det händer inte mig. Det är inte…
De där sista sekunderna: Nej. Nej. Ne
Eller resignation. Tomhet. Liv fast ändå inte.
Där rider Jesus på en åsna. För att dö.
Men man behöver ju inte oroa sig. Man har ju rent mjöl i påsen. Det är de där andra som begår brott. Samhället behöver ta tag med hårdhandskarna mot dessa otäcka tjyvar. Knappt mänskliga. Bura in dem. Se till så de inte stör oss. Man har ju rent mjöl i påsen.
Precis. Rent mjöl har man. Det är lika bra att samhället tar i med hårdhandskarna direkt. Det behövs bättre övervakning av de där skummisarna. Det vore väl lika bra att fixa något register så att man verkligen kan se vilka de är. Själv behöver man ju inte oroa sig. Min påse är fylld av rent mjöl.
Där rider kung Jesus. På en åsna. För att dö. Om några dagar kommer han att säga till den ena av rövarna man korsfäst bredvid honom med en röst fylld av den smärta korsfästningsdödens närhet ger och som ingen av oss kan greppa: Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset.
Det är så skönt att ha rent mjöl i sin påse. Människor är ju goda. Det är ju någon annan som är ond. Alltid någon annan. Saddam, han är ond. Och Hagamannen i Umeå. Där ser man ondskan. Men vi, vi är goda. Vi har rent mjöl i påsen.
Egentligen hade ju inte Jesus behövt sätta sig på åsnan och rida upp till Jerusalem överhuvudtaget. Varför hade han behövt dö? Det hade väl varit bättre om han fått leva, predika och göra under i flera år till. Varför skulle han behöva dö?
För våra synder, tänker du. Vaddå synder? Vi har ju rent mjöl i vår påse. Synderna är väl till för någon annan. Åk till Kumlabunkern så kan du se på syndare. Och de har ju fått sin dom. Sitt riktiga straff. Onda syndare, knappt mänskliga. Men inte här. Kyrkan är ju inte till för syndare utan för rättfärdiga. Förresten är det likadant utanför kyrkdörrarna. Örebroarna är goda människor. Det är någon annan som är ond. Ungarna på gratisbussarna ligger illa till. Det vore bäst om man kunde övervaka dem på något sätt. Kameror kanske. Det borde finnas något register för de där ungarna så att man kunde följa dem genom livet och hålla ordning på dem. Men mina barn har rent mjöl i påsen. Det är de där andra ungarna som förstör.
Alltid någon annan.
Min påse är vit av rent mjöl.
Jag behöver aldrig gå de sista stegen.
Jesus hade inte behövt.
Det är någon annan.
Detta det största självbedrägeriet. Alltid någon annan. Aldrig jag, du, vi.
Men det är för oss och inga andra Jesus rider in i Jerusalem. Det är för dig han väljer åsnan och hennes föl för den sista resan mot döden. Det är för mig han tar de sista stegen, nedskitna kalsonger, medvetet, mot sin egen avrättning. Det är för vår ondska och ingen annans. Det finns ingen annan. Det finns bara jag, du, vi.
Förneka det onda du gjort och gör och du förnekar din mänsklighet. Vi gör precis sådant som Paulus skriver i Romarbrevet: Det goda jag vill, det gör jag inte men det onda jag inte vill, det gör jag.
Så där rider vår kung för att dö. För alla oss syndare, för all den ondska som är vår. För mig. För dig. För busungarna på stadsbussarna. För deras föräldrar. För Hagamannen. För Saddam.
Och mitt i all denna ondska, mitt i all denna död, föds hoppet.
Gud har sett min ondska. Gud har sett din synd. Han ser vår mänsklighet. Och han älskar oss ändå.
Man undrar vad de tänkte, dom där som gick före och följde efter, ropande: Hosianna. Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Jublade de åt en man som skulle dö? Eller trodde de att deras frihetskamp nu var över, att han som skulle kasta ut romarna och göra Israel starkt igen hade kommit? Inte konstigt att reaktionerna sedan blev det de blev. Här är en man som alla verkligen tror är profet. Han till och med uppfyller de gamla profetiorna man läst. Han som skulle rida in i Jerusalem på ett lastdjur. Och sedan – sedan väljer han inte att fortsätta att uppfylla sitt uppdrag. Istället för att kasta ut romarna, vill han att jag ska förändra mig. Att vi ska förändra oss. Kasta ut det gamla. För att kasta in – ja vaddå? Nej, hur kan man sjunka så lågt? Hur kunde jag ropa Hosianna för honom?
Jag funderar ibland hur det är att vara dödsdömd. Inte genom sjukdom eller ålder. Dödsdömd av människor. Avsedd att bli dödad. Den enda resa man har kvar att göra är stegen fram till injektionssprutan, elektriska stolen, galgen, exekutionspatrullen…
Jag läser böcker som beskriver dessa människors sista tid. Ser bilder på de nedskitna kalsonger som är det sista dessa människor lämnar efter sig. Funderar vilka mina tankar skulle vara de där sista timmarna: Nej. Det är inte sant. Det kommer inte att hända. Det finns en utväg.
De där sista minuterna: Nej. Jag vill inte. Det får inte hända. Jag vill inte. Det händer inte mig. Det är inte…
De där sista sekunderna: Nej. Nej. Ne
Eller resignation. Tomhet. Liv fast ändå inte.
Där rider Jesus på en åsna. För att dö.
Men man behöver ju inte oroa sig. Man har ju rent mjöl i påsen. Det är de där andra som begår brott. Samhället behöver ta tag med hårdhandskarna mot dessa otäcka tjyvar. Knappt mänskliga. Bura in dem. Se till så de inte stör oss. Man har ju rent mjöl i påsen.
Precis. Rent mjöl har man. Det är lika bra att samhället tar i med hårdhandskarna direkt. Det behövs bättre övervakning av de där skummisarna. Det vore väl lika bra att fixa något register så att man verkligen kan se vilka de är. Själv behöver man ju inte oroa sig. Min påse är fylld av rent mjöl.
Där rider kung Jesus. På en åsna. För att dö. Om några dagar kommer han att säga till den ena av rövarna man korsfäst bredvid honom med en röst fylld av den smärta korsfästningsdödens närhet ger och som ingen av oss kan greppa: Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset.
Det är så skönt att ha rent mjöl i sin påse. Människor är ju goda. Det är ju någon annan som är ond. Alltid någon annan. Saddam, han är ond. Och Hagamannen i Umeå. Där ser man ondskan. Men vi, vi är goda. Vi har rent mjöl i påsen.
Egentligen hade ju inte Jesus behövt sätta sig på åsnan och rida upp till Jerusalem överhuvudtaget. Varför hade han behövt dö? Det hade väl varit bättre om han fått leva, predika och göra under i flera år till. Varför skulle han behöva dö?
För våra synder, tänker du. Vaddå synder? Vi har ju rent mjöl i vår påse. Synderna är väl till för någon annan. Åk till Kumlabunkern så kan du se på syndare. Och de har ju fått sin dom. Sitt riktiga straff. Onda syndare, knappt mänskliga. Men inte här. Kyrkan är ju inte till för syndare utan för rättfärdiga. Förresten är det likadant utanför kyrkdörrarna. Örebroarna är goda människor. Det är någon annan som är ond. Ungarna på gratisbussarna ligger illa till. Det vore bäst om man kunde övervaka dem på något sätt. Kameror kanske. Det borde finnas något register för de där ungarna så att man kunde följa dem genom livet och hålla ordning på dem. Men mina barn har rent mjöl i påsen. Det är de där andra ungarna som förstör.
Alltid någon annan.
Min påse är vit av rent mjöl.
Jag behöver aldrig gå de sista stegen.
Jesus hade inte behövt.
Det är någon annan.
Detta det största självbedrägeriet. Alltid någon annan. Aldrig jag, du, vi.
Men det är för oss och inga andra Jesus rider in i Jerusalem. Det är för dig han väljer åsnan och hennes föl för den sista resan mot döden. Det är för mig han tar de sista stegen, nedskitna kalsonger, medvetet, mot sin egen avrättning. Det är för vår ondska och ingen annans. Det finns ingen annan. Det finns bara jag, du, vi.
Förneka det onda du gjort och gör och du förnekar din mänsklighet. Vi gör precis sådant som Paulus skriver i Romarbrevet: Det goda jag vill, det gör jag inte men det onda jag inte vill, det gör jag.
Så där rider vår kung för att dö. För alla oss syndare, för all den ondska som är vår. För mig. För dig. För busungarna på stadsbussarna. För deras föräldrar. För Hagamannen. För Saddam.
Och mitt i all denna ondska, mitt i all denna död, föds hoppet.
Gud har sett min ondska. Gud har sett din synd. Han ser vår mänsklighet. Och han älskar oss ändå.
2006-04-07
Dagens tre sosseskandaler
Låt mig ranka dagens tre sosseskandaler.
Sist kommer Göran Persson. Att han inte vet allt om allt är inte konstigt. Även statsministern måste lita på att en entreprenör, oavsett om han är släkt med honom eller inte, vet vad som behövs och utför detta. Det är skönt att inte statsministern vet allt. I så fall vore han inte mänsklig. GöranPerssonskandalen är bara en medialskandal utan innehåll.
Högt över denna skanda kommer Anna Sjödin skandalen. Det är ofattbart att en högt uppsatt politiker har det dåliga omdömet som Sjödin visat. Alla politiker har rätt till ett privatliv, vilket kan innebära att man super sig full. Men alla politiker måste också veta att man har ett ansvar som offentlig person. Vem kan i fortsättningen tro på Sjödin? Vilken trovärdighet har hon i någon fråga, när hon inte ens har omdöme nog att inte bråka med ordningsvakter när hon är full?
Allra högst rankad är ändå Ilmar Reepalu. Malmös starke man bär alla kännetecken för en kommunal sossepamp. Att bli bjuden på en resa till Sydafrika ser han inte som något problem, utan skulle göra om det i morgon om det var så. Kan det tydligare sägas att makt korrumperar? Hur många är vi inte som skulle önska att vi hade vänner som kunde bjuda oss till Sydafrika? Vilken osis att han som bjöd också var inblandad i en kommunal upphandling. Ilmar Reepalu borde avgå. Direkt som ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Han får väl vänta till valet annars, så får malmöborna möjlighet att rösta bort honom.
Sist kommer Göran Persson. Att han inte vet allt om allt är inte konstigt. Även statsministern måste lita på att en entreprenör, oavsett om han är släkt med honom eller inte, vet vad som behövs och utför detta. Det är skönt att inte statsministern vet allt. I så fall vore han inte mänsklig. GöranPerssonskandalen är bara en medialskandal utan innehåll.
Högt över denna skanda kommer Anna Sjödin skandalen. Det är ofattbart att en högt uppsatt politiker har det dåliga omdömet som Sjödin visat. Alla politiker har rätt till ett privatliv, vilket kan innebära att man super sig full. Men alla politiker måste också veta att man har ett ansvar som offentlig person. Vem kan i fortsättningen tro på Sjödin? Vilken trovärdighet har hon i någon fråga, när hon inte ens har omdöme nog att inte bråka med ordningsvakter när hon är full?
Allra högst rankad är ändå Ilmar Reepalu. Malmös starke man bär alla kännetecken för en kommunal sossepamp. Att bli bjuden på en resa till Sydafrika ser han inte som något problem, utan skulle göra om det i morgon om det var så. Kan det tydligare sägas att makt korrumperar? Hur många är vi inte som skulle önska att vi hade vänner som kunde bjuda oss till Sydafrika? Vilken osis att han som bjöd också var inblandad i en kommunal upphandling. Ilmar Reepalu borde avgå. Direkt som ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Han får väl vänta till valet annars, så får malmöborna möjlighet att rösta bort honom.
2006-04-06
Heja Zlatan
Ambition slår klass om inte klassen har ambition. Så kan man kanske sammanfatta gårdagens match mellan Juventus och Arsenal. Inte för att Arsenal saknar klass. Det finns otroligt mycket boll i många av spelarna.
Men den stora skillnaden mellan lagen var ambitionen, framförallt på mittfältet. Hur många Juvvespelare sprang i går? Nedved, visst ibland. Men han var förfärande ensam. Det verkade inte finnas en vilja att spela spelet utan boll, att röra sig runt för att skapa ytor åt andra. Det fanns inte en vilja att löpa bakifrån och framåt, inte alltid för att få bollen, inte alltid för att göra mål, utan för att skapa oreda i motståndarförsvaret.
Här vann Arsenal matchen på knock out. Sega Juvvemittfältet mot rappa Arsenalmittfältet. Sega Juvveytterbackar mot Arsenalbackar med både fart och ork.
Så varför då heja på Zlatan? Därför att han var bra i den roll han tilldelades av sina lagkamrater. Inte lysande. Men bra. Det finns ingen som ens kan tro att någon fotbollspelare som får bollen och snabbt blir omgiven av tre motspelare, alltid ska kunna dribbla bort alla tre och sedan passa 9 stillastående lagkamrater. Om Juventus andra spelare hade velat hjälpa Zlatan, med att röra om i motståndarlaget genom ständiga löpningar, för att få boll, för att ge andra möjlighet att få boll eller för att ge Zlatan en mindre motspelare i hälarna, då hade matchen sett annorlunda ut. Men för mig räcker det med att se de två, tre snygga nickpassen för att säga Heja Zlatan.
Det är precis samma sak i politiken. Ibland måste man vara i centrum, ta alla bollarna och dribbla bort motståndarna. Men ibland måste man löpa mest i tomme för att ge andra chansen att dribbla, skjuta, eller passa. Det behövs både lagspelare och egocentriker för att skapa ett lag. Och ett parti.
Men den stora skillnaden mellan lagen var ambitionen, framförallt på mittfältet. Hur många Juvvespelare sprang i går? Nedved, visst ibland. Men han var förfärande ensam. Det verkade inte finnas en vilja att spela spelet utan boll, att röra sig runt för att skapa ytor åt andra. Det fanns inte en vilja att löpa bakifrån och framåt, inte alltid för att få bollen, inte alltid för att göra mål, utan för att skapa oreda i motståndarförsvaret.
Här vann Arsenal matchen på knock out. Sega Juvvemittfältet mot rappa Arsenalmittfältet. Sega Juvveytterbackar mot Arsenalbackar med både fart och ork.
Så varför då heja på Zlatan? Därför att han var bra i den roll han tilldelades av sina lagkamrater. Inte lysande. Men bra. Det finns ingen som ens kan tro att någon fotbollspelare som får bollen och snabbt blir omgiven av tre motspelare, alltid ska kunna dribbla bort alla tre och sedan passa 9 stillastående lagkamrater. Om Juventus andra spelare hade velat hjälpa Zlatan, med att röra om i motståndarlaget genom ständiga löpningar, för att få boll, för att ge andra möjlighet att få boll eller för att ge Zlatan en mindre motspelare i hälarna, då hade matchen sett annorlunda ut. Men för mig räcker det med att se de två, tre snygga nickpassen för att säga Heja Zlatan.
Det är precis samma sak i politiken. Ibland måste man vara i centrum, ta alla bollarna och dribbla bort motståndarna. Men ibland måste man löpa mest i tomme för att ge andra chansen att dribbla, skjuta, eller passa. Det behövs både lagspelare och egocentriker för att skapa ett lag. Och ett parti.
På väg mot döden
På söndag ska jag predika. I Betelkyrkan, vid Våghustorget. Klockan 11.00.
Har gått en vecka och funderat på vad den ska handla om. Inte färdig med det ännu. Kanske om döden, som så ofta kring påsk. Om hur det känns att vara dödsdömd, bestämd för avrättning.
Märkligt att påsken i vårt samhälle så ofta står för något tungt och trist. Att långfredagen vunnit över påskdagen. Det blir som om döden vunnit över livet fast livet vann över döden. Tänk att korset är en deppsymbol när det borde vara tvärsom. Tänk att religion så ofta blir att ha trist, när det borde vara tvärsom. Att sökandet efter den djupa, sanna glädjen så ofta blir att se tråkig ut, verka trist och aldrig skratta. För inte kan de djupa sanna glädjen vara ett gapskratt. Eller...
Får se vad det blir på söndag. Du är välkommen dit. Betel. 11.00. Om död. Eller kanske skratt.
Har gått en vecka och funderat på vad den ska handla om. Inte färdig med det ännu. Kanske om döden, som så ofta kring påsk. Om hur det känns att vara dödsdömd, bestämd för avrättning.
Märkligt att påsken i vårt samhälle så ofta står för något tungt och trist. Att långfredagen vunnit över påskdagen. Det blir som om döden vunnit över livet fast livet vann över döden. Tänk att korset är en deppsymbol när det borde vara tvärsom. Tänk att religion så ofta blir att ha trist, när det borde vara tvärsom. Att sökandet efter den djupa, sanna glädjen så ofta blir att se tråkig ut, verka trist och aldrig skratta. För inte kan de djupa sanna glädjen vara ett gapskratt. Eller...
Får se vad det blir på söndag. Du är välkommen dit. Betel. 11.00. Om död. Eller kanske skratt.
2006-04-04
Kameror på bussar
Ska vi verkligen ha kameror på stadsbussarna? Jag är mycket tveksam. Är det alltid mer övervakning som är vägen till det tryggare samhället?
I dag fick vi på kommunstyrelsen en kort redogörelse för kravet på kameror på bussarna. Skälet ska vara att det förekommit fem rån det senaste året och att busschaufförerna känner sig oroliga för vad passagerarna ska göra. Den utlösande faktorn var gratisbussförsöket (som blev så kort så kort).
Men man blir tveksam till så mycket. Dels är ansökan inte komplett. Har oroligheterna ökat de senaste åren eller är trenden otydlig? Inga svar. Vem ska ha hand om de inspelade diskarna? Inga svar. Var ska de förvaras? Inga svar. Finns det alternativ till kameror? Inga svar.
Den personliga integriteten är på reträtt. Vi håller alla på att hamna i en Big Brother-såpa i realtid där allt vi gör och inte gör kommer att kunna ses, spåras, användas mot oss av vänliga eller ovänliga personer. Visst kan övervakning, buggning och andra integritetskränkande metoder ha viss framgång. Men borde man inte först fundera över att öka antalet patrullerande poliser och också fundera över föräldrars, vänners och det civila samhällets betydelse och möjligheter?
Det finns en risk att vi bygger in världens bästa redskap för en kommande diktator i våra demokratiskt beslutade övervakningssystem.
I dag fick vi på kommunstyrelsen en kort redogörelse för kravet på kameror på bussarna. Skälet ska vara att det förekommit fem rån det senaste året och att busschaufförerna känner sig oroliga för vad passagerarna ska göra. Den utlösande faktorn var gratisbussförsöket (som blev så kort så kort).
Men man blir tveksam till så mycket. Dels är ansökan inte komplett. Har oroligheterna ökat de senaste åren eller är trenden otydlig? Inga svar. Vem ska ha hand om de inspelade diskarna? Inga svar. Var ska de förvaras? Inga svar. Finns det alternativ till kameror? Inga svar.
Den personliga integriteten är på reträtt. Vi håller alla på att hamna i en Big Brother-såpa i realtid där allt vi gör och inte gör kommer att kunna ses, spåras, användas mot oss av vänliga eller ovänliga personer. Visst kan övervakning, buggning och andra integritetskränkande metoder ha viss framgång. Men borde man inte först fundera över att öka antalet patrullerande poliser och också fundera över föräldrars, vänners och det civila samhällets betydelse och möjligheter?
Det finns en risk att vi bygger in världens bästa redskap för en kommande diktator i våra demokratiskt beslutade övervakningssystem.
2006-04-03
Sport som påtryckningsmedel?
JÄMO vill att Sverige ska bojkotta fotbollsVM i Tyskland för att det finns bordeller i landet och att det finns risk för människohandel kring dessa bordeller. Har han rätt?
Naturligtvis måste jag här först skriva att jag är emot både prostitution och människohandel. Skälet att jag måste göra det är att minska risken för feltolkningar av min argumentation mot JÄMO.
Jag tycker nämlingen att JÄMO har totalfel. Tyskland har genom en demokratisk process accepterat att prostitution är legal. Det kan vi tycka är fel. Men beslutet är fattat. Demokrati innebär också rätten att fatta idiotiska beslut. Att vi som svenskar (finare än alla andra) ska använda bojkotter för att visa att vi är bättre på demokrati än tyskarna är bara ytterligare ett exempel på hur dåligt många svenskar har det med synen på sig själva, sitt land och sin plats i världen.
JÄMOs förslag är inte bara dåligt för detta. Det riskerar nämligen också att få fler att fokusera fel. Människohandel är inte bara något som förekommer i Tyskland. Hundratals, eller kanske tusentals, människor, mest kvinnor, köps och säljs också i Sverige. Vi är inte ett finare och renare folk än andra.
För det tredje skulle ett bojkottande a la JÄMO få till följd att Sverige bojkottade nästan alla nästan jämt. Det finns undersökningar som visar att de tre största och mest lönande internationella verksamheterna är handel med knark, vapen och människor. Tänk om vi skulle bojkotta alla de länder som förnedrar människor genom att tillåta dessa verksamheter. Holland skulle ligga illa till när det gäller knark, liksom flera andra europeiska länder. Halva Västeuropa, plus USA, Ryssland och Kina exporterar döden genom vapen hej vilt. Vad är det som säger att sportbojkotter just ska användas när det är fotbollsVM?
Dessutom borde man någon gång fundera över vilka redskap man ska använda för att påverka. Är verkligen sportevenemang det bästa för att förändra världen? Visade inte USA och Sovjetunionens bojkottande av varandras OS just på motsatsen? Vore det inte bättre att de politiker som har som uppgift att påverka varandra också tar det ansvaret. Idrottare är inte politiker, tack och lov. Det vore kanske bättre för JÄMO att ställa kraven på Göran Persson än på Lars-Åke Lagrell. Men då hamnar han kanske utanför partiets innersta cirklar.
Naturligtvis måste jag här först skriva att jag är emot både prostitution och människohandel. Skälet att jag måste göra det är att minska risken för feltolkningar av min argumentation mot JÄMO.
Jag tycker nämlingen att JÄMO har totalfel. Tyskland har genom en demokratisk process accepterat att prostitution är legal. Det kan vi tycka är fel. Men beslutet är fattat. Demokrati innebär också rätten att fatta idiotiska beslut. Att vi som svenskar (finare än alla andra) ska använda bojkotter för att visa att vi är bättre på demokrati än tyskarna är bara ytterligare ett exempel på hur dåligt många svenskar har det med synen på sig själva, sitt land och sin plats i världen.
JÄMOs förslag är inte bara dåligt för detta. Det riskerar nämligen också att få fler att fokusera fel. Människohandel är inte bara något som förekommer i Tyskland. Hundratals, eller kanske tusentals, människor, mest kvinnor, köps och säljs också i Sverige. Vi är inte ett finare och renare folk än andra.
För det tredje skulle ett bojkottande a la JÄMO få till följd att Sverige bojkottade nästan alla nästan jämt. Det finns undersökningar som visar att de tre största och mest lönande internationella verksamheterna är handel med knark, vapen och människor. Tänk om vi skulle bojkotta alla de länder som förnedrar människor genom att tillåta dessa verksamheter. Holland skulle ligga illa till när det gäller knark, liksom flera andra europeiska länder. Halva Västeuropa, plus USA, Ryssland och Kina exporterar döden genom vapen hej vilt. Vad är det som säger att sportbojkotter just ska användas när det är fotbollsVM?
Dessutom borde man någon gång fundera över vilka redskap man ska använda för att påverka. Är verkligen sportevenemang det bästa för att förändra världen? Visade inte USA och Sovjetunionens bojkottande av varandras OS just på motsatsen? Vore det inte bättre att de politiker som har som uppgift att påverka varandra också tar det ansvaret. Idrottare är inte politiker, tack och lov. Det vore kanske bättre för JÄMO att ställa kraven på Göran Persson än på Lars-Åke Lagrell. Men då hamnar han kanske utanför partiets innersta cirklar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)