Sport som påtryckningsmedel?

JÄMO vill att Sverige ska bojkotta fotbollsVM i Tyskland för att det finns bordeller i landet och att det finns risk för människohandel kring dessa bordeller. Har han rätt?

Naturligtvis måste jag här först skriva att jag är emot både prostitution och människohandel. Skälet att jag måste göra det är att minska risken för feltolkningar av min argumentation mot JÄMO.

Jag tycker nämlingen att JÄMO har totalfel. Tyskland har genom en demokratisk process accepterat att prostitution är legal. Det kan vi tycka är fel. Men beslutet är fattat. Demokrati innebär också rätten att fatta idiotiska beslut. Att vi som svenskar (finare än alla andra) ska använda bojkotter för att visa att vi är bättre på demokrati än tyskarna är bara ytterligare ett exempel på hur dåligt många svenskar har det med synen på sig själva, sitt land och sin plats i världen.

JÄMOs förslag är inte bara dåligt för detta. Det riskerar nämligen också att få fler att fokusera fel. Människohandel är inte bara något som förekommer i Tyskland. Hundratals, eller kanske tusentals, människor, mest kvinnor, köps och säljs också i Sverige. Vi är inte ett finare och renare folk än andra.

För det tredje skulle ett bojkottande a la JÄMO få till följd att Sverige bojkottade nästan alla nästan jämt. Det finns undersökningar som visar att de tre största och mest lönande internationella verksamheterna är handel med knark, vapen och människor. Tänk om vi skulle bojkotta alla de länder som förnedrar människor genom att tillåta dessa verksamheter. Holland skulle ligga illa till när det gäller knark, liksom flera andra europeiska länder. Halva Västeuropa, plus USA, Ryssland och Kina exporterar döden genom vapen hej vilt. Vad är det som säger att sportbojkotter just ska användas när det är fotbollsVM?

Dessutom borde man någon gång fundera över vilka redskap man ska använda för att påverka. Är verkligen sportevenemang det bästa för att förändra världen? Visade inte USA och Sovjetunionens bojkottande av varandras OS just på motsatsen? Vore det inte bättre att de politiker som har som uppgift att påverka varandra också tar det ansvaret. Idrottare är inte politiker, tack och lov. Det vore kanske bättre för JÄMO att ställa kraven på Göran Persson än på Lars-Åke Lagrell. Men då hamnar han kanske utanför partiets innersta cirklar.