Den nödvändiga torgombyggnaden

I dag i Tvärsnytt går socialdemokraterna till angrepp på den ombyggnad av torgen som nu pågår. En av de ledande representanterna ställer i ett inlägg på Tvär(s)nytt (naturligtvis får han tala utan att någon majoritetsrepresentant får svara, det är ju oberoende SVT som gör jobbet...) torgen mot skolan och äldreomsorgen. Det är illa ur flera aspekter.

För det första vet alla ledande politiker, eller borde veta, att man inte kan ställa investeringar mot löpande utgifter. När socialdemokraterna styrde 2002 drog man igång Conventum Arena, en kostnad på fyra torgutbyggnader, utan att tveka trots en ekonomi som man själva lett in i ett moras. Skälet? Man menade att arenan skulle generera skatteintäkter som behövdes för att värna skola och äldreomsorg. Det stämde då? Men inte idag?

Kostnaderna för torgen är 30 miljoner. Om kommunen skulle låna upp alla pengar, vilket vi inte behöver, skulle årskostnaden i dagens ränteläge ligga på en knapp halvmiljon. Det är denna halva miljon som ska ställas mot den nytta investeringen gör. Det är oärligt att som ledande politiker låtsas som om skolan och äldreomsorgen skulle kunna tillföras massor av pengar genom att man minskade torginvesteringarna.

För det andra måste kommunen försiktigt och med måtta ändå söka att stötta konjunkturen. Det gör vi bland annat genom investeringar. Vi investerar i barnstugor - som vi behöver fler av, i äldreboenden - som det i dagsläget nog inte behövs fler av men kanske bättre, i gator och vägar i nya områden - eftersom folk flyttar hit, och i torg - som vi behöver för att värna konjunktur, cityhandel och miljö.

För det tredje blir jag bekymrad över hur det samtal som jag hoppats så mycket på mellan oss och oppositionen ska fungera, om socialdemokraterna väljer att föra diskussionen via media. Är deras intresse för en diskussion bara ett spel för galleriet?

Nåväl - i så fall är ju denna blogg också en spik i kistan? Jag hoppas inte det. Som ansvarig för kommunens ekonomi måste jag ha möjlighet att kommentera de oriktigheter som media förmedlar, även när de kommer från en representant från en opposition som jag hoppades valt en annan strategi.

---

Man upphör aldrig att förvånas.

När denna blogg ursprungligen skrevs onsdag förmiddag, hade jag sett inlägget från Tvärsnytts morgonsändning på nätet. Därefter sändes en intervju med ansvarigt kommunalråd i 19.15 sändningen varefter Tvärsnytt avslutade med att sända hela oppositionsrådets inlägg och ett mycket nedklippt kommunalråd i 22.15 sändningen. Det ansvariga kommunalrådet fick 19.15 drygt två minuter på sig att försvara sig (se närmare nedan kring ordet försvara), mot såväl opposition som redaktion.

Idag, onsdag kväll, ringer en mycket upprörd medarbetare på Tvärsnytt upp mig och menar att jag ljuger när jag i min blogg påstår att oppositionsrådet fått stå oemotsagd. Han menar att det inte alls är så eftersom det ansvariga kommunalrådet fått mer än två minuter i 19.15 sändningen att försvara sig (just det ordet användes och har i sig en intressant laddning - försvarade han sig mot oppositionsrådet eller mot studioreportern eller båda två?).

I samtalet försöker jag visa på bloggen som ögonblicksbild. När bloggen skrevs hade inget kommunalråd haft möjlighet att kommentera. "Men jag läste den nu", svarar medarbetaren, "och nu har han haft möjlighet att kommentera!" Han framhärdar i att jag därmed är en lögnare. Jag försöker ånyo peka på det orimliga i att hävda att bloggen är något annat än en ögonblicksbild. "Om jag just nu skriver att det är sol och varmt (vilket det är), men när du läser det en dag senare ser att det då är regn och kallt, kan du inte kalla mig för en lögnare." Jag frågar om jag kan få en ursäkt, vilket jag till sist får. Jag lovar då att kommentera detta på min blogg, vilket jag nu gör.

Det är rätt allvarligt att en medarbetare på den oberoende televisionen ringer upp mig, skäller ut mig och hävdar att jag ljuger. Det är anmärkningsvärt att en public service-medarbetare menar sig ha rätt att rätt högljutt anklaga mig för att vara en lögnare. Är det ett professionellt förhållningssätt? Kommer denna medarbetare i framtiden att kunna vara mer neutral i sitt agerande gentemot oss politiker än tidigare? Kan jag lita på att jag får en neutral behandling av SVTs Tvärsnytt? Jag är mycket tveksam.

I en kommande blogg ska jag åter ta upp förhållandet mellan journalister och politiker: Varifrån kommer hoten mot demokratin? Är det bara från de tydliga antidemokratiska krafterna? Eller är det även från media själv, som ibland tillsammans med de politiska spindoktorerna allt mer gör politik till en svartvit show, med förenklade budskap där personliga konflikter är det som säljer mest?