Så har vi då begåvats med ytterligare en "objektiv" artikelserie. Denna gång i NA som beskriver den nya Lagen Om Valfrihet (LOV-lagen) rätt intressant.
Den första artikeln hamnar på vänsterkrysset på förstasidan. Rubriken handlar om kaos. I tidningen kan man sedan läsa om hur illa allt ska bli. En orolig äldre flankeras av två socialdemokrater, en tydlig politiker och en mer facklig. Bilden som sätts är tydlig. Det kommer att bli dåligt. Personalen går på knäna redan nu. Det handlar om besparingar. Oro. Oro. Oro.
Men lugn bara. Det är ju objektiv journalistik. Nästa dag ska det ansvariga kommunalrådet få svara.
Man suckar. Detta är så långt ifrån den objektiva journalistiken man kan komma. Det är en ren partsinlaga från en tidningsredaktion som valt sida och medvetet redovisar det. För oss som ser det är det illa dolt. Men för allmänheten är det knappast synligt.
Vad har då hänt?
För det första "sätter" tidningen bilden. Det är det viktiga. Denna bild är i sin helhet negativ. Den är dessutom politiserad, eftersom alla vet (i vart fall borde journalisterna veta) att såväl (s) som kommunal varit negativa i sin inställning till LOV-lagen.
För det andra så är spelet så regisserat när det ansvariga kommunalrådet dag två får gå ut och försvara varför man ändå gör som man gör. Naturligtvis kan redaktionen i efterhand påstå sig vara objektiv eftersom båda sidor fått säga sitt. Men denna objektivitet är möjligtvis bara ett sätt att försvara sin egen ställning. Att kunna sova gott om natten och låtsas som om man är objektiv...
Det hade kunnat se annorlunda ut. Två bilder. En negativ precis som visats. En positiv som berättar om hur även äldre gärna vill bli behandlade som individer som också vill ha valfrihet. En neutral som visar på hur utmaningarna ser ut inom äldreomsorgen och hur alla kommande regeringar, lokala som nationella, får slåss mot en kostnadsexplosion som riskerar välfärden för alla och hur vi ska hitta lösningar på att ge en bättre omsorg som ändå kostar mindre.
Det finns en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting som heter "Välfärdsmysteriet" och som beskriver att kostnaderna för den kommunala servicen ständigt ökar. Den berättar bland annat att det aldrig varit så många som vårdat så få. Personaltätheten inom äldreomsorgen är rekordhög. Och i Örebro är den högre än på många andra ställen, samtidigt som kvaliteten inte upplevs högre. Snarare tvärsom.
Det finns många bilder att beskriva. Det finns många objektiva sanningar... Det finns rätt många journalister som påstår sig vara objektiva. Än har jag inte träffat en enda.
5 kommentarer:
Staffan,
Vore det inte lämpligt att du berättar vad konkret som är fel i artikeln, av det negativa?
Staffan, medias främsta uppgift är att granska makten dvs i detta fall den styrande röran i Örebro. Sluta hängläpp och prata för din sak, istället för att gnälla på NA som är en tydlig tidning på medborgarenssida oavsett vem som sitter i den styrande majoriteten.
Det intressanta är att det just i Örebro ska bli kaos när en ny lag ska tillämpas. Varför just här? Varför inte någon annan stans hos någon av de andra 289 kommunerna?
Det är mycket sällan någon som kommer med kritik om att äldre får välja för mycket. Snarare är kritiken massiv mot att samhället sett alla äldre som en grå massa, där politikerna kunnat bestämma vad som är bra eller dåligt. Denna kritik kommer samfällt från alla pensionärsorganisationer. Det går också rätt enkelt att ta reda på statistik om hur personaltätheten är, i Örebro kommun, i Örebro län och i jämförbara kommuner och hur den förändrats genom åren. Örebro ligger i topp och har genomsnittligt höga kostnader. Generellt kan man också säga att äldreomsorgen i Sverige aldrig kostat så mycket som nu, ovilket bör innebära att antalet personal per omsorgstagare troligen aldrig varit högre eftersom antalet äldre inte för närvarande ökar.
Staffan har helt rätt, NA är mycket vänstervriden, tyvärr sällan objektiv.
Ja, Staffan du är inte ensam om att konstatera att NA har en klar vänstervridning och bör inte längre segla under falsk Liberal flagg, vilket jag påpekade i min kritiska insändare till "Åsikter" i måndags som givetvis refuserades. Jag blev uppmärksammad på din blogg i dagens NA som fick Helena Strängs ögonbryn att höjas och där hon krystar fram ett försvar för redaktionens hantering av LOV-ärendet. Ja, är man blind på ena ögat så blir det svårt att skönja avståndet till opartiskhet!
Jag skickar min insändare in extenso till Dig, denstämmer i huvudsak med din bloggreaktion.
Göran, Kumla
Skicka en kommentar