Forskningspengar

Örebro kommun är en av de kommuner i Sverige som stödjer det lokala universitetet mest. Denna politik är en av de största förändringarna sedan koalitionen tog över makten. Tidigare (s) regimer hade helt nonchalerat universitetet. Det finns säkert både politiska och personliga skäl för detta.

När vi tog över gjorde vi tvärt om. Ett av våra första gemensamma besök gick till universitetet där vi samtalade om hur vi kunde samverka för både universitetets och kommunens bästa. Vi ville båda att universitetet skulle bli en dragare; för studenter, för företag, för kommunen. Redan efter fyra år ser vi tydliga resultat av det samarbetet.

Örebro växer som aldrig förr.
Universitetet slår all time high vad gäller studenter.
Läkarlinjen etableras.
Forskningsmiljoner strömmar in.
Samverkan universitet - näringsliv - kommun stärks.

Ett av de konkreta resultaten av vårt samarbete var den forskarskola som vi gemensamt finansierar kring offentlig förvaltning. Kommunens bidrag om 5 miljoner kronor per år är väl investerade pengar. Det ger både universitetet och kommunen större möjligheter att utvecklas, att effektiviseras, att bli tydligare i sina uppdrag.

Men nu måste vi gå vidare. Under den kommande mandatperioden måste Örebro kommun växla upp sitt stöd till universitetsanknuten forskning i Örebro. Ett mål ska vara att 1 % av kommunens omsättning ska användas till forskning. Det innebär att vi bör ha en forskningsbudget på ca 70 miljoner kronor i dagsläget. Merparten av dessa pengar bör gå till samverkan med universitetet.

Jag föreslår att kommunen under kommande år avsätter tio miljoner kronor per år i olika forskningsprojekt. Jag kan se flera intressanta områden som vi tillsammans kan jobba med. Det gäller att både hitta universitetets styrkor och kommunens behov. Utifrån mitt perspektiv finns det stora kommunala behov inom bland annat dessa områden:

Geriatrik: Genom läkarutbildningens inriktning är det naturligt att åldrandet blir ett av de viktigaste områdena i framtiden. Kommunens roll i omvårdnad och omsorgstagande av de äldre kommer att bli allt mer central. Men vad ska vi göra för att göra rätt? Vad är det som karaktäriserar en frisk ålderdom och hur uppmuntrar vi det friska? Vilka åtgärder ska vi göra för att möta den åldrande med många sjukdomar?

IT i vård och omsorg: Ett av de sannolikt största tillväxtområdena de kommande åren är användandet av IT i vård och omsorg. Det kan handla om allt ifrån kommunikationer med anhöriga för en säker vardag till övervakningssystem för sjuka i behov av hemvård. Här finns enorma möjligheter både för en kommun som behöver effektivisera och rationalisera och för företagare som kan hitta nya marknader, både bland offentliga och privata intressenter.

Integration: Frågorna kring hur vi bygger integrerade städer med hög livskvalitet för fler, utan att inkräkta på individernas egna livsval, kommer att vara central. Men lösningarna på hur man skapar en integrerad stad lyser mest med sin frånvaro. Finns det lärdomar att dra i hur andra länder och städer agerat?

Sedan är det självklart att vi måste fortsätta med jobbet kring effektiv kommunal förvaltning. I framtiden kommer det att vara en central överlevnadsfråga för den offentliga sektorn.

Just nu handlar den lokala universitetspolitiken om vem som lovar mest när det gäller nya studentboenden. Visst är det en viktig fråga, men den är både övergående och tillfällig. För mig handlar lokal universitetspolitik istället om att stärka universitetet som forskningsmiljö. Det kommer att skapa ett annat attraktivare universitet, ett annat rikare och mångfaldigare näringsliv och en stabilare kommunal välfärd.