Under de senaste fyra åren har det varit ett systemskifte i Örebro. Koalitionen har genomfört en politik som byggt på en långsiktigt hållbar ekonomi. Under den djupaste lågkonjunkturen i modern tid, har Örebro byggts stabilt och starkt. Den ekonomiska grunden har varit vägen för att värna välfärd och stärka Örebros ställning, regionalt och nationellt.
Detta arbete har burit frukt. Örebro klättrar på ranking efter ranking. Vi växer mest av jämförbara kommuner. Vi har bäst utveckling på flera olika kvalitetsindex i jämförelse med samma kommuner. Medborgarna får bättre kvalitet till lägre kostnader. Vi bygger en kommun som klarar av olika påfrestningar.
Denna resa har inte varit lätt. Den har inneburit att vi fattat svåra beslut, beslut som påverkat flera örebroare. Men skälet att vi gjort det är att vi värnat välfärden för alla. En minskning av administrationen påverkar personal, men gör att mer pengar kan läggas på skolan och omsorgerna. En skolnedläggning påverkar både elever och personal, men genom lägre lokalkostnader blir det mer pengar till lärare och elevvård.
Denna politik är en tydlig förändring mot tidigare socialdemokratiska kommunledningars politik. De har aldrig klarat av att göra nödvändiga förändringar i tid. Istället har de låtit saker och ting bero, drivit kommunen med underskott och sedan tvingats till nödstopp och krisstopp.
Jag hade hoppats att denna politik var vid vägs ände. Men idag visar socialdemokraterna, i en artikel i NA, åter att de inte lärt av historien. Istället är det som vanligt det våta fingrets politik som styr. Istället för att inse att det är den egna oförmågan att minska skollokaler när elevantalet minskar, väljer man att riva upp nödvändiga beslut. Den årliga kostnaden för Rudbecksskolan som socialdemokraterna måste hantera, upp emot 8 miljoner kronor. Var tar man dem?
Vilka andra skolor ska man återstarta? Det är illavarslande om den person som säger sig vilja bli kommunstyrelseordförande inte litar på kommunens egna tjänstemän och deras utredningar. Politiserade utredningar kanske förekom under tidigare regimer, men absolut inte under den nuvarande.
På samma sätt med busskortet. 3 miljoner kronor. Var hämtar man dem?
Ökad lärartäthet till 9 lärare per 100 elever, en höjning med 6 %. Kostnad? Kanske 50 miljoner, kanske mer, men det beror egentligen på vad man menar. Är det lärartäthet, eller pedagogisk personal? Ska det ske på bekostnad av annan personal eller är det nya kostnader? Oavsett detta - var tar man pengarna?
Valet 2010 står mellan tydliga alternativ. En av de tydligaste skiljelinjerna är i synen på ekonomi. Det står klart att oppositionen saknar ekonomisk kunskap och ekonomisk trovärdighet. En röst på vänsterpartierna leder sannolikt till samma ekonomiska moras som vi såg under 1990-talet och fram till 2005. Det är illa för Örebros framtid och för välfärden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar