Vad är normalt?

Läser på DN.se om Jesper. Han har Downs syndrom.

På Folkpartiets partistyrelse förra helgen hade vi en viss diskussion kring en skrivning om fosterdiagnostik. För mig var det otroligt viktigt att Folkpartiet mycket tydligt, och tydligare än det första utkastet, sade att alla människor har samma oändliga, okränkbara och omätbara värde. Det spelar ingen roll om man är vit eller svart. Det spelar heller ingen roll om man är klok eller dum, ful eller snygg, eller om man har en kromosom extra eller en kromosom med något fel på. Människovärdet är oförhandlingsbart.

Det var inte så svårt att komma överens om en tydligare skrivning. Den sociala liberalismen har alltid varit människovärdets största garant. Liberalismen, med sin individualistiska prägel, är den ideologi som sätter den enskilda människan i första rummet, från dagen för födelsen till den sista dagen i jordelivet. Men ändå så blev det en stunds diskussion.

Skälet är enkelt. Läkarvetenskapen går framåt. Så även fosterdiagnostiken. Allt fler prov kommer, och ännu fler efter de nuvarande, som kommer att göra det möjligt att sortera bort sånt som vi inte vill ha. Visst känns det bra att låta barn slippa födas som bara har en kort tid av plåga framför sig. Eller?

Och allt kommer att kunna ske tidigare och tidigare i graviditeten. "Testa dig i åttonde veckan och se om ditt foster blir ett bra barn. Annars är det enkelt att göra abort!" "Vi ger garanti på våra genprover redan i vecka fem. Kolla ditt om ditt foster blir det barn du vill ha. Ett prov för en komplett genkartläggning. Ett rött piller för en snabb abort. Ett blått piller för en säker graviditet." "Vill du att dina barn ska kunna få en bra livförsäkring? Kolla redan i vecka sju hur dina framtida premieinbetalningar kommer att bli!" Bra? Eller?

Jag tror att jag i en blogg eller i en artikel för rätt många år sedan skrev något i stil med att det människan kan göra, kommer hon att göra. Det innebär att när människan lärt sig att sortera bort den oönskade avkomman redan i mammans mage, så kommer det att ske. Det kommer i första hand att handla om sjukdomar. Säkert också om kön. Sedan kanske om oönskade egenskaper som fostret sannolikt besitter. Sedan - det är tyvärr bara fantasin som sätter en gräns.

Jag skräms över denna utveckling. Den kommer att vara förödande för det öppna, demokratiska, tillåtande samhället. Risken att vi med detta skapar en elitokrati, där enbart övermänniskor är önskade, är uppenbar. I ett samhälle där inte fostren tillåts vara olika, kommer dessa värderingar att glida över till andra människor i andra skeden av livet. Gamla, sjuka, annorlunda. Inte kan de vara lika mycket värda som en ung, frisk, stark, elitmänniska?

Mot detta måste frisinnet och socialliberalismen rida spärr. Människans värde är och måste alltid vara okränkbart. Problemet är att svaren på hur detta ska ske inte är enkla. De handlar om rätten till abort. De handlar om hur Sverige förhåller sig till omvärlden. De handlar om hur rika och fattiga särbehandlas. Och så vidare.

Men om man inte vågar ställa de obekväma frågorna, diskutera de obekväma svaren, ifrågasätta de givna sanningarna, så kommer någon annan att styra utvecklingen.

Och för mig blir detta ett övertydligt exempel på att vi aldrig kan låta vetenskapen bli den nya religionen, där utvecklingen alltid är det överordnade målet. Det finns värden i livet som vetenskapen aldrig kommer att finna svar på. Det finns områden i livet som alltid kommer att behöva ett annat raster, andra ingångsvärden, andra tänkesätt.

Det sägs att religion och politik ska vara åtskilda, att religion är något för privatlivet. Möjligheten att diagnostisera allt fler avvikande foster, visar att detta inte är eller får vara sant. De värderingar som ligger i en religionsuppfattning kan i vissa lägen vara nödvändiga för att finna vägar ur svårlösliga utmaningar.

En del liberaler menar att det alltid ska vara skillnad mellan religion och politik. Att religionen bara är och bara får vara en privatsak. Andra liberala strömningar menar att religionen kan vara en positiv kraft även för enskilda politiker, och religionens värderingar kan spela en viktig roll för en god samhällsutveckling, men att man måste vara tydlig att göra skillnad mellan religionsutövning och politisk utövning. Jag tillhör den senare sorten. Jag tror att vi, kristna liberaler, kommer att behövas i än större utsträckning i framtiden.