Mitt tal om ÖBO på fullmäktige

Ordförande,

Det första kvartalet 2010 ökade Örebros befolkning med 420 personer. En del kom från länets andra kommuner, Örebro har sedan länge dragit till sig länsbor. En del kom från övriga Sverige. För första gången på mycket länge flyttar fler till Örebro från övriga Sverige, än från Örebro till Sverige utanför länet. En del av de nya örebroarna kom från andra länder, nära eller långt borta.

Frågan är vilket Örebro de kommer till. Örebro är en fantastisk stad ur många perspektiv.

Men Örebro är en delad stad. Under årtionden har ett utanförskap byggts och cementerats. Vi kan alla peka på de bostadsområden som har större sociala problem, lägre valdeltagande, lägre sysselsättning, mindre föreningsaktivitet än resten av staden. Vi vet alla vilka de är. Vi behöver inte namnge dem.

Det utanförskap som byggts i Örebro är inte mindre än på andra håll, snarare större. Under åren 1995 till 2005 ökade flertalet av de indikatorer som visar på detta utanförskap, inte bara i de områden som tidigare varit drabbade, utan i än fler av de stora bostadsområdena. Örebro blev än mer segregerat.

När vi efter valet 2006 tog över makten i kommunen, var en av våra viktigaste utmaningar att långsiktigt bryta denna utveckling. Att förvandla utanförskap till innanförskap. Att ge fler människor framtidstro, sysselsättning, utbildning, trygghet – hopp om en bättre morgondag. Att skapa EN stad, inte en stad av stadsdelar.

För att klara denna utmaning krävdes flera olika beslut. Det handlar till om att skapa de bästa skolorna i de sårbaraste områdena. Det handlar om att blanda arbetsplatser och bostäder i de enahanda bostadsområdena. Det handlar om att stötta, men inte ta över ansvaret från, föreningsliv och det civila samhället, grunden för välfärd och välstånd, i de sårbaraste områdena.

Och det handlar om att ändra ensidigheten i de områden som idag är helt ägda av kommunen genom ÖBO. Vi behöver fler ägare, olika upplåtelseformer, nya hus, en mångfald i bebyggelsestruktur, förändrad stadsplanering, och så vidare.

I stor politisk enighet, i ÖBOs styrelse såväl som bland kommunfullmäktiges partier, har vi redovisat att just denna mångfald behövs. ÖBO ska minska där man är dominerande, och växa där man är svag, har det hetat.

Detta är lätt att säga, men har visat sig svårare att göra.

Nu väljer vi, den styrande koalitionen i Örebro, att på ett pragmatiskt sätt försöka finna lösningar på utanförskap och segregation, på den växande stadens utmaningar.

Vi ger ÖBO ett tydligt uppdrag att bygga mer, bygga snabbt och bygga för mångfald. 2000 nya lägenheter ska till så snabbt som möjligt. Vi kräver av ÖBO att man underhåller de bostadsområden man äger för att stärka områdenas status och framtid. Vi ger ÖBO i uppdrag, att tillsammans med Örebroporten, arbeta för nya näringslivslokaler i de ensartade bostadsområdena.

Allt detta kostar pengar.

Vi har hört ÖBOs VD berätta om de nedskrivningar som direkt kommer att behöva göras av de nyproducerade lägenheterna. Hundratals miljoner kommer att belasta ÖBOs egna kapital.

I det läget finns flera valmöjligheter.

Antingen säger man att det är OK att ÖBO försvagas, att det egna kapitalet minskar och att bolagets möjligheter att ta det allmännyttiga ansvaret försämras. Det är inte vår väg.

Eller så säger man att det är OK med kraftiga hyreshöjningar för att snabbt återställa det egna kapitalet så att bolaget kan fungera som ett ansvarstagande allmännyttigt bostadsbolag. Inte heller detta är vår väg.

Eller så säger man: ”Man vet vad man har men inte vad man får”, låter ett bibehållet ÖBO vara det överordnade målet och fortsätter den cementering av utanförskapet som pågått under decennier. Detta är och kan aldrig vara en riktig väg för en stad som vill alla sina medborgare en bättre framtid.

Eller så väljer man att, pragmatiskt och eftertänksamt, genomföra försäljningar för att göra det möjligt för bolaget att ta det allmännyttiga ansvar det en gång skapades för. Den vägen borde vara den rimliga för fler.

Sedan ÖBOs styrelse presenterat sina förslag på köpare den 1 juni 2010 har kommunledningen diskuterat genomförandet av köpeprocessen. Vi har gemensamt för ÖBOs ledning föreslagit att man ska avvakta med försäljningen av fastigheterna i Vivalla. Skälet är att Västergrupperna, både den politiskt tillsatta och dess tjänstemän, liksom kommunledningen i stort måste få göra en utvärdering av de förslag som finns hos ÖBO med den nya generalplanen för Vivallaområdet, tillsammans med de förslag som finns från Västergrupperna. Först när detta har skett kan vi med säkerhet säga vilka fastigheter som är bäst att sälja.

Jag tar på mig den kritik som kan komma att vi genom denna sena förändring har skapat oro hos flera boende. Det finns alltid möjligheter till förbättringar, och kommunikation mellan politiska representanter i kommunledning, styrelser och nämnder kan alltid förbättras. Det uppdraget måste alltid vara levande hos oss alla.

Ordförande,

ÖBO är ett välskött bolag. Starkt och utvecklingsbart. Jag har fullt förtroende för den bedömning bolagets styrelse och ledning har gjort i anledning av de direktiv kring nybyggnation, renoveringar och underhåll som kommunen gett bolaget. Jag har fullt förtroende för de avvägningar de gjort, mellan försäljningar, hyreshöjningar och försvagningar av det egna kapitalet.

Det nu liggande förslaget rimmar väl med kommunledningens inriktning på sitt fortsatta arbete:

Vi vill bryta utanförskapet, ersätta det med ett innanförskap och ge fler örebroare hopp om en bättre framtid.

Bifall till kommunstyrelsens förslag.