Biologisk mångfald

Läste en intressant "signerat-artikel" på dn.se. Det är inte ofta någon tar upp frågan om biologisk mångfald i politiken idag. Vare sig ledarskribenter, politiker eller för den delen naturskyddsorganisationer har det som något högprioriterat. Klimat och miljö går ofta före den gröna naturvården. Det är synd.

Artikeln är intressant eftersom den marginellt berör varför biologisk mångfald är viktigt. Men lika intressant är att läsa en del kommentarer. Där ser det ut som om några väl belästa herrar menar att artutdöendet inte är så speciellt allvarligt, eftersom det i ett millionårsperspektiv kommer att uppstå fler nya arter än vad det är som försvinner. Har de rätt eller fel? Vem vill vänta och se?

Men både artikeln och kommentarerna berör det svåra med biologisk mångfald. Varför ska vi ha den? När jag för länge sedan började att skriva på en doktorsavhandling i juridik om just detta, arbetsnamnet var ungefär "Hur man med en nationell lagstiftning bevarar ett artrikt djur- och växtliv", kom jag inte mycket längre än till just den frågan. Och jag hittade inga reella svar.

Visst finns det ekonomiska svar: Mediciner som ligger gömda i regnskogsarternas gener. Värdet av pollinerande insekter. Men om man kommer på andra sätt - blir värdet då noll?

Visst finns det etiska svar: Vilken rätt har vi att utrota något som våra efterkommande kanske ser som värdefullt? Och? Har det inte alltid skett?

Visst finns det estetiska svar: Mångfald är vackert. Vem vill bli av med glansbaggar och lövgrodor, med tumlare och fjällrävar? Men det vackra är ju subjektivt. Storstaden kan säkert för fler upplevas som vackrare än alsumpskogen med all sin biologiska mångfald.

Det finns också andra skäl; religiösa, solidariska, juridiska... Men allt blir bara subjektivt.

Så problemet med bevarandet av den biologiska mångfalden är att man måste acceptera att det är en subjektiv vilja att bevara något vi menar är bra. Mångfald är de facto något som berikar, inte bara oss just nu utan även kommande generationer.

Men sedan Gud försvann som en absolut, objektiv makt, är allt vi idag tycker mer eller mindre subjektiva åsikter. Går det att säga att något är absolut rätt idag? Eller är allt relativt?

Ibland förlorar frågor som biologisk mångfald på att det är legitimt att säga att det bara finns en subjektiv grund för försvaret av frågan. Men den som säger så, vill egentligen inte diskutera i sak, utan bara förringa en av de viktigaste frågorna idag och i framtiden.