I går var jag på allsvensk fotboll på Behrn Arena. För i år.
Och i vart fall för nästa. Det var naturligtvits roligt att se ÖSK vinna över
GAIS med 4-0. Men jag tänkte i denna blogg inte fundera över spel, spelare och
tränare. Istället tänkte jag fundera lite över ÖSK som fotbollsklubb och
fotbollsförening.
För vem är ÖSK?
I går fanns 500 gaisare på plats på Behrn Arena. Min gode
vän Jonas var en av dem. Klacken hade bestämt att de skulle vara klädda i svart
och hålla igång hela matchen. Och det gjorde de. Hela tiden. Nästan bara med
bra ramsor. Minns speciellt den om ”Lets pretend we score a goal” som fick hela
klacken att lyfta. Det var värt all respekt. Efter matchen stod spelare och
ledare kvar en lång stund framför klacken. Och som jag uppfattade var det inte
några hårda ord som delades.
På andra sidan fanns ÖSK-klacken. Kanske 30 personer. Jag
vet inte om de sjöng något under hela matchen eller om det var tyst hela tiden.
Och på läktarna satt ytterligare ca 2000 örebroare. En unikt låg publiksiffra.
Varför är det så? Varför kan gasiarna få 500 pers att åka
till Örebro för att se på ett unikt dåligt lag som redan är klara för
superettan och inte vunnit sedan i våras? Som ger sitt lag stöd i en tung
period? Och varför finns bara 30 ösk-are på plats?
En del kan säkert rikta kritik mot ÖSK-supportrarna. Jag
tänker inte göra det. Jag vill istället rikta strålkastarljuset mot ÖSK som
bolag och som förening.
ÖSK är värd all respekt för den resa man gjort sedan
degraderingen 2004. Man har stärkt föreningen och bolaget och skapat en stark
ekonomisk bas för sin verksamhet. Det har varit nödvändigt och är det
fortfarande.
Men någon gång på vägen tappade man sin själ. För frågan är
som ovan: För vem är ÖSK?
Som supporter känns det som om det någon gång har blivit
sponsorerna som blivit det viktiga. Som om ekonomin har blivit överordnad. Men
meningen med föreningen (eller bolaget) kan aldrig vara sponsorerna. Inte
heller spelarna eller tränarna. Det är supportrarna som bygger föreningen. Utan
supportrarna, ingen förening. Utan supportrarna, inget intresse för sponsorer.
Utan supportrar, ingen ekonomi.
Tänk bara de sista två försäsongerna. Då alla kan bli
svenska mästare. Då vi supportrar bedömer våra lag. Då intresset för säsongen
grundläggs. Istället för att bygga intresset starkt på hemmaplan har ÖSK valt
att åka bort. Knappt en hemmaträningsmatch. Inget intressebyggande. Och det har
påverkat.
På samma sätt borde man bygga matcherna som en upplevelse.
Det ska egentligen inte spela någon roll om ÖSK vinner eller förlorar (annat än
för oss fanatiker). Du ska kunna gå till Behrn, titta på fotboll, äta gott, se
på folk, göra allt möjligt annat och gå därifrån påfylld. Du ska uppleva en
match där stämningen är hög, där klacken låter som om den tränat i decennier, där
det inte finns några döda punkter från en halvtimme före match till en
halvtimme efter. Du ska kunna sjunga med i ”you’ll never walk alone” fast på
svenska, typ ”gamla fina ösk”, tills hjärtat blöder.
Så hur bygger vi upp en supporterkultur som gör att nästa
gång (?) ÖSK åker ur allsvenskan det finns 5000 i klacken som stöttar laget på
ett positivt sätt? Den frågan menar jag är den viktigaste för styrelsen i ÖSK
idag. Om man inte lyckas bygga upp ett starkare intresse för laget så kommer
inte sponsorerna tillbaka. Och om man lyckas kommer sponsorerna att finnas,
även om man inte går upp till allsvenskan redan nästa år.
Jag gillar Björn Åqvist som leder styrelsen i ÖSK på ett
gott sätt. Det finns många goda krafter i de båda ÖSK-styrelserna. Men det har
saknats en supportertillväxtansvarig i styrelsen. Det måste valberedningen nu
fundera över.
För oss som vill ÖSK väl gäller det nu att ge styrelse,
spelare och organisationen kring laget det stöd de behöver. Fortsätt ert goda
arbete. Men komplettera med de krafter som behövs för att göra ÖSK till
Sveriges bästa supporterlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar