Jag har alltid fascinerats av Per Ahlmark. Redan innan jag själv blev partipolitiskt aktiv var han en man vars gärning jag följde. Det fanns något brinnande i honom som jag uppskattade. Den totala rakryggheten. Oböjligheten. Beslutsamheten. Kunskaperna. Intellektet.
När jag sedan engagerade mig i Folkpartiet blev historierna om honom fler. Om hur han en gång på 1960-talet höll ett brinnande valtal från ett lastbilsflak i Karlskoga. För noll personer under ett skyfall. Men talet var fantastiskt. Eller hur hans almanacka såg ut under regeringsåren på 1970-talet. Fulltecknade sidor. Dag efter dag. Knappt tid att äta. Det var som en vän till mig brukar säga: "Dubbelbokningar är inget problem. Det är trippel och fyrpelbokningar som börjar bli bekymmer." Gissar att rätt många engagerade politiker känner igen det.
Per Ahlmark är en brinnande liberal. Hans gärning slutade inte när han slutade som aktiv politiker. Istället tog sig engagemanget bara en annan väg. Istället för att som så många ex-ledare antingen förflyttas till en betydligt mer passiv roll som statlig tjänsteman, styrelseledamot eller diplomat, eller söka sin lycka och pengarna i näringslivet, blev han sitt engagemang trogen. Hans författarskap är inte lättillgängligt. Men självklart.
De strider Per Ahlmark tagit har varit nödvändiga. Hans kamp mot kommunismen och dess medlöpare var sannolikt en del av den förändring som gjort Sverige till det betydligt öppnare land vi är idag. Hans kamp för Israel är fortfarande lika kontroversiell som hans engagemang mot kommunismen var på 1970-talet. Men som i allt finns en grund i kunskap och intellektualism i hans argumentation.
Per Ahlmark har vågat ifrågasätta givna sanningar. Han har gjort det i motvind, och kanske någon gång i medvind. Men han har alltid vågat. Den livshållningen är nog det som beskriver en liberal och liberalismen bättre än något annat.
Fortfarande finns det sanningar som behöver ifrågasättas. Fortfarande finns det behov av människor som vågar. De givna sanningar vi har i samhället idag, kan aldrig vara så heliga att inte en liberal kan och ska ifrågasätta dem. Bara om de står pall för en intellektuell prövning kan de få fortsätta vara en del av den momentana "sanning" som är grund för den politik som styr det offentliga samhället.
Media: DN
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
4 kommentarer:
Jomenvisst. Kan bara instämma. Ngn enstaka ggn trampade han fel i sitt djupa engagemang för frihet och demokrati. Ex-vis att för snabbt ta för gott Bushs utsaga om terrorvapnen i Irak, och emot Hans Blix.
Men i övrigt, OK. Och en stor del av kritiken han fått beror på missuppfattningar. Eller pga att de vars åsikter han angriper inte gillat att bli påminda om sina åsikter.
Per Ahlmark, mannen som stödde Folkmordet i Sydostasien med över fyra miljoner döda från Vietnam, Kambodja och Laos. Därefter stödde folkmordet i Irak med två miljoner döda irakier, först i sanktioner och sedan under ockupation.
Offren för Per Ahlmarks politik bara i dessa exempel är tredubbelt de som dog under Pol Pot.
Håller nog med Eckerman här. Det passar f ö litet för bra att token Ahlmark grävs upp just nu i det pågående drevet mot Bildt för vad man i förra veckan var rädd att han skulle säga om Israel.
Passande nog har israeliska ambassadens presstjänst hängt sig på som "bloggat om artikeln" efter Helmerssons ledarartikel i DN...
Eckerman och liraman. Gissar att ni beskriver dels USAs krig i Vietnamn och därefter NATOs insatser i Irak.
Även om jag, trots att jag var för ung för att hänga med vad som hände i Vietnam, har stora betänkligheter mot båda insatserna är det rätt skrämmande att jämföra dem med diktaturen under Pol Pot och andra kommunisters mångmiljondödande.
I demokratin USA fick det demokratiska systemet såväl presidenter att avgå som att bli avsatta genom demokratiska val. Men vare sig Pol Pot eller någon av de andra kommunistiska diktatorerna har tillåtit något sådant.
Jag säger inte att Per Ahlmark har rätt i allt, det har ingen. Men hans engagemang mot totalitära rörelser som kommunism och nazism är värda all respekt.
Skicka en kommentar