Det var där det vände i fjol. Det är mycket bättre i år. Eller egentligen var det nog 2-2 mot VSK med ett VSK-mål i sista sekunden som blev spiken i kistan. Men förlusten mot Åtvid var i alla fall kistiläggningen.
Det som känns bäst är att ÖSK i år inte förlorar när man inte spelar på topp. I fjol blev det oavgjort eller förlust även när laget pressade.
Det går framåt.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar