Våga utmana islam för demokratins skull!

Åter har rädslan för muslimsk fundamentalism fått märkliga konsekvenser. Denna gång är det en tysk opera som ställs in därför att man inte vågar visa Muhammeds avhuggna huvud som en del av en Mozartopera. Att det avhuggna huvudet visas tillsammans med bl.a. Buddhas och Jesus lika avhuggna huvuden är inget man bryr sig om.

Skälet till de inställda föreställningarna sägs denna gång vara rädslan för attentat. Nyligen fick påven på huvudet för han citerade någon medeltida ledare som påstod att muslimer var våldsamma. Tidigare har publiceringen av Muhammedbilderna fått stora delar av den islamska världen att gå i taket.

Hur ska man då förhålla sig till islam och de islamska kraven på särställning? Ska muslimer behandlas annorlunda än andra religiösa för att de befinner sig i underläge? Ska islam som religion hanteras annorlunda därför att motsättningarna mellan den rika kristna västvärlden och den fattiga muslimska arabvärlden riskerar att skapa konflikter i ett allt mer stegrande tempo?

Knappast.

För demokratins skull måste islam vara en religion som andra. Inte särställd. Inte mer eller mindre respekterad än någon annan religion. Det demokratiska samhället måste våga ta striden mot en religion, eller snarare dess religiösa företrädare, som påstår att den har rätt att kräva särbehandling utifrån politiska, kulturella, lagliga eller demokratiska synvinklar. Det gäller i första hand islam därför att den idag är den religion som utmanar just dessa demokratiska fundamenta. Men det gäller i lika stor grad andra religioner som försöker lägga en slöja av krav på rätttrohet över demokratin.

Det måste vara acceptabelt att smäda Muhammed, liksom det är acceptabelt att smäda Jesus. Det måste vara en konstnärlig frihet att ta fotografier av den homosexuelle Muhammed, liksom det är en frihet att göra det med Jesus. Respekten för den troende och religionen bygger lika mycket på att den icke troende får utmana den troende som att den troendes tro utmanar ateistens eventuella otro. Respekten för rätten att tro, vare sig det är på Jesus eller Allah, bygger på rätten att de som inte tror har rätt att inte tro och att också visa denna otro.