Heltid, eller?

I det nya numret av Dagens Samhälle är huvudnyheten att såväl moderater som socialdemokrater nu är för en generell rätt till heltid inom kommunen. Tidigare har socialdemokraterna varit för en total generell rätt till heltid och även velat lagstifta om detta. Det som nu hänt är att moderaterna, främst genom sin partisekreterare, valt att göra detta till en kommunal fråga.

Är det då rätt med rätt till heltid? Svaret på den frågan kan besvaras med både ja och nej.

Ja - därför att heltid är en viktig fråga för många. Flera yrken inom kommunen har ganska låga löner, och karriärmöjligheterna är begränsade. Det finns jämställdhetsaspekter inom heltidsfrågan som man inte kan bortse ifrån.

Nej - därför att kommunen i första hand inte är en organisation för sina anställda, utan för kommunens medborgare. Vi ska utföra vårt uppdrag utifrån mandatet från alla medborgare, inte från kommunens anställda. Om det är möjligt att skapa en god verksamhet där alla tjänster utlyses som heltider ska kommunen gå den vägen. Men om det blir en fråga om prioriteringar mellan god verksamhet och rätt till heltid måste vi hela tiden se till våra uppdragstagare, örebroarna.

I Örebro har koalitionen drivit en personalpolitik som handlar om att varje enskild anställd ska få den tjänstgöringsgrad man vill ha. För många är det heltid och vi ser att tjänsgöringsgraderna ökar, om än i liten omfattning. En intressant detalj är att anställningsgraderna ökat i de kvinnodominerade sektorerna, omsorg och skola, och minskat inom teknisk sektor.

Ska vi nu ge alla rätt till heltid? Jag är osäker. Varför? Jo - därför att det inte är någon qickfix för något. Låt mig ge några exempel.

Om rätt till heltid innebär kraftigt ökade kostnader, som slår igenom på kvaliteten, främst inom äldreomsorgen, väljer jag de gamlas rätt till god omsorg före heltid till de anställda.

Om rätt till heltid innebär att fler anställda får delade turer med enormt långa arbetsdagar, eller måste jobba på flera olika arbetsplatser, tror jag många funderar över vad heltidsrätten egentligen är värd.

Om rätt till heltid innebär fler timanställda och fler tidsbegränsade anställningar innebär det ökad osäkerhet och ökade risker för att fler får ännu lägre tjänstgöring än vad situationen är idag.

Detta kräver en djupare analys. Det som vi i Örebro varit rätt dåliga på är att få genomslag för vår vilja att alla chefer ska göra den analysen - går det att öka tjänstgöringsgraderna utan att öka kostnaderna eller försämra kvaliteten inom de kommunala verksamheterna - här finns mycket att göra.

Högre tjänstgöringsgrader är en pusselbit i jämställdhetspusslet. Men för socialdemokraterna har det ofta varit den enda pusselbiten. Men den är inte ens den viktigaste. Folkpartiets jämställdhetspolitik är betydligt bredare än så. För alla kvinnodominerade yrkesgrupper handlar det istället om att öppna de kommunala verksamheterna för alternativ, ge kvinnor rätt att söka jobb hos flera olika arbetsgivare, ge kvinnor möjlighet att höja sin lön genom att byta arbetsgivare och ge kvinnor samma rätt som männen att starta och driva företag inom sina egna yrkesområden.

Här har socialdemokraterna lagt locket på och stängt nästan alla dörrar som kan stängas. För oss liberaler gäller det istället att öppna dörrar, skapa möjligheter, visa på alternativ. För jämställdhetens skull är liberalismen i Folkpartiet det självklara valet, även i omvalet den 15 maj i Örebro.